På grund av leveransproblem av förbrukningsartiklar kommer Region Dalarna måndag 21 oktober endast att göra akuta och tidskritiska operationer.

 

Om din operation blir inställd blir du kontaktad, annars är du välkommen som vanligt.

LEVER, GALLA OCH BUKSPOTTKÖRTEL

Hepatit C

Hepatit C är en leverinflammation som orsakas av ett virus. Sjukdomen överförs framför allt genom blod. Det vanligaste sättet att få infektionen är om du tar narkotika med sprutor som även används av andra. Med behandling med läkemedel kan de allra flesta med hepatit C bli friska.

Du som har hepatit C måste följa vissa regler, enligt smittskyddslagen.

Symtom på hepatit C

Från det att du har blivit smittad med hepatit C-viruset tar det vanligtvis ungefär åtta veckor till det att du får sjukdomen, men tiden kan variera från två veckor upp till ett halvår.

Sjukdomen delas in i akut och kronisk hepatit C. Den första fasen av infektionen kallas akut hepatit C. Tre av fyra av de som smittas får sedan kronisk hepatit C. Då finns viruset kvar i kroppen i mer än sex månader, ofta hela livet, om du inte får behandling.

Symtom på akut hepatit C

De flesta som får akut hepatit C får inga symtom och märker inte att de har fått infektionen.

Om du får symtom på akut hepatit C börjar det ofta med att du tappar aptiten och mår illa. Ibland kan du även få huvudvärk, feber, värk i kroppen och bli trött. Besvären kan pågå i upp till en vecka.

Därefter kommer de symtom som är mer typiska för hepatit och som är anledningen till att hepatit ibland kallas gulsot:

  • Huden och ögonvitorna blir gulaktiga.
  • Kisset blir mörkt och avföringen ljus.

Samtidigt som den gula färgen kommer så minskar de första symtomen, men du kan fortfarande vara trött. Inom några veckor försvinner oftast den gula färgen. Efteråt kan du känna dig trött ytterligare någon månad.

Med hjälp av blodprov går det att kontrollera om infektionen har försvunnit eller om den verkar gå över i kronisk hepatit.

Kronisk hepatit C

Det är vanligt att kronisk hepatit C inte ger några symtom. Du kan ha viruset i kroppen i många år utan att direkt känna det. Men sjukdomen orsakar ändå en inflammation i levern som långsamt kan bli skadad. Det kan leda till levercirros efter 20–30 år. Levercirros, eller skrumplever, gör att risken för levercancer ökar. 

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har varit utsatt för risk att få hepatit C eller om du har symtom som kan tyda på hepatit C.

Du bör testa dig för hepatit C om du varit med om något av följande:

  • Du har använt narkotika och delat sprutor, spetsar eller blandkopp med andra.
  • Du har fått en blodtransfusion i Sverige före 1992 eller i ett land utan kontroll av blodgivarna.
  • Du har eller har haft en partner med hepatit C.
  • Du är född i ett land där hepatit C är mycket vanligt.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Hur överförs hepatit C?

Vid hepatit C finns viruset i blodet. Du kan få infektionen om du får in blod med hepatit C-virus i ditt eget blod. Hepatit C kan överföras även om den infekterade själv inte har några symtom.

Det finns inget vaccin mot hepatit C.

Överförs oftast mellan personer som delar sprutor

I Sverige sprids infektionen oftast mellan personer som delar sprutor, nålar eller drar upp narkotika från samma behållare.

Det är ovanligt, men sjukdomen kan också överföras om du arbetar inom sjukvården och kommer i kontakt med infekterat blod, till exempel genom en stickskada.

Smittan kan överföras vid samlag

Du kan också få infektionen om du har sex med en person som har hepatit C, även om det är mycket ovanligt. Vid blödningar eller skador på slemhinnorna och vid anala samlag är risken för att smittas större. För att skydda dig bör du använda kondom eller femidom.

Kan jag bli smittad av att få blod? 

Du kan ha fått infektionen om du har fått en blodtransfusion före 1992. Du kan också ha smittats om du har fått en blodtransfusion i ett land som inte kontrollerar sina blodgivare. Då bör du testa dig för hepatit C.

I Sverige testas numera allt blod innan det används i sjukvården.

Hepatit C ska anmälas

Hepatit C är enligt smittskyddslagen en så kallad anmälningspliktig sjukdom. Det betyder att den läkare som upptäcker att någon har sjukdomen måste rapportera det till en smittskyddsläkare och till Folkhälsomyndigheten

Hepatit C är också smittspårningspliktig. Det betyder att läkaren ska spåra var smittan kommer från för att hindra att den sprids till fler.

Undersökningar

Du kan lämna ett blodprov på vårdcentralen för att se om du har eller har haft hepatit C. Inom en vecka brukar det komma svar på provet.

Om det första provet visar att du någon gång har haft hepatit C så kan du behöva lämna ett nytt prov, för att ta reda på om viruset finns kvar. Det innebär i så fall att du fortfarande har hepatit C. Om viruset inte finns kvar så tyder det på att infektionen har läkt.

Du bör få en remiss till en infektionsklinik om det visar sig att du har hepatit C. Då gör en läkare ytterligare undersökningar för att se om sjukdomen har skadat din lever och om du behöver få behandling.

Behandling av kronisk hepatit C

Det finns effektiva läkemedel mot kronisk hepatit C hos vuxna.

Läkemedlen är så kallade direktverkande antiviraler och riktar sig direkt mot hepatit C-viruset. Nästan alla som får behandlingen blir friska.

Läkemedlen tar du i form av tabletter på morgonen, vanligtvis under åtta eller tolv veckor.

De flesta av dessa läkemedel är för närvarande endast godkända för vuxna. Barn med hepatit C behandlas när de har blivit tillräckligt gamla för att få behandlingen.

Innan en behandling blir aktuell genomgår du undersökningar för att se vilken typ av hepatit C-virus du har och hur allvarlig din leverskada är. Det behövs för att läkaren ska kunna veta vilket läkemedel som är bäst för just dig. Vilken typ av hepatit C-virus du har bestäms med hjälp av ett blodprov. Det kallas genotypning.

Undersökning av levern

Läkaren kontrollerar om du har någon leverskada genom att mäta elasticiteten hos din lever. Undersökningen kallas elastografi och visar om du har någon ärrvävnad i levern. Undersökningen är enkel och tar cirka fem minuter. Den görs i samband med ett mottagningsbesök.

I enstaka fall när resultatet från elastografin är svårt att tolka kan du behöva lämna ett vävnadsprov från levern, en så kallad leverbiopsi.

Biopsin visar bland annat hur leverns celler ser ut och om det finns tecken på inflammation och ärrbildningar.

Du får regelbundet lämna blodprov

Inför och under behandlingen av hepatit C får du lämna blodprov. Det får du göra för att läkaren ska se hur din lever fungerar. Med blodprov kan man också mäta mängden virus i kroppen för att avgöra smittsamheten och effekten av behandlingen.

Du blir smittfri om behandlingen lyckas

Tre månader efter avslutad behandling kan läkaren se om infektionen har läkt. Den leverskada du hade innan behandlingen finns kvar, men den blir ofta bättre efter behandlingen.

Om behandlingen lyckas så blir du smittfri och inflammationen i levern läks. Då minskar risken för att du ska få levercirros eller levercancer.

Att tänka på vid behandling 

För att behandlingen ska ha effekt är det viktigt att du tar tabletterna varje dag under hela behandlingsperioden. Diskutera med din läkare om du tror att du kan ha svårt att klara det. Det är också viktigt att du berättar om du använder andra läkemedel, så läkaren kan kontrollera att de går att ta tillsammans med läkemedlen mot hepatit C.

Om du brukar injicera droger och fortsätter med det efter hepatit C-behandlingen finns det risk för att du smittas på nytt, när behandlingen är klar. Därför är det viktigt att du inte utsätter dig för hepatit C-smitta under eller efter behandlingen.

Biverkningar av läkemedlen

Läkemedlen mot hepatit C ger väldigt lite biverkningar. De kan ibland göra att du blir trött eller får huvudvärk. Du kan även få andra besvär, men det är ovanligt. Kontakta en läkare eller sjuksköterska om du får besvär under behandlingen.

Det är ovanligt med biverkningar som gör att du behöver sjukskrivas om du arbetar eller studerar. 

Behandling vid akut hepatit C

Akut hepatit C kan ibland gå över av sig själv. Därför får du ingen specifik behandling mot hepatiten när du har akut hepatit C.

Du kan vilja ha läkemedel för att lindra smärta eller andra besvär. Eftersom en del läkemedel kan påverka levern ska du alltid rådfråga din läkare om vad du kan använda. Det gäller även receptfria läkemedel.

Du behöver gå på kontroller för att följa hur du och din lever mår, och för att se om infektionen försvinner eller om den blir kronisk. Då kan du behöva behandling senare.

I sällsynta fall kan akut hepatit C ge så svåra besvär att du kan behöva vård på sjukhus.

Graviditet och hepatit C

Du kan inte få behandling mot hepatit C när du är gravid eftersom fostret inte ska utsättas för läkemedlen.

Risken för att viruset ska överföras till barnet under förlossningen är liten. Barnet behöver ändå kontrolleras för hepatit C på barnavårdscentralen. Det gör man vanligen när barnet är 1,5 år.

Hepatit C smittar inte genom amning, så du kan amma även om du har hepatit C. 

Att få ett sjukdomsbesked

Det kan kännas jobbigt att få besked om att man har hepatit C. Det kan vara bra att ta med en närstående när du ska få svar på blodprovet, om du tror att det kan hjälpa dig.

Det är viktigt att du berättar för vårdpersonalen om du tycker att det känns svårt. Då kan du få hjälp och stöd.

Det finns en patientförening för personer med hepatit C. Där kan du få stöd från personer som har eller har haft sjukdomen.

Att leva med hepatit C

Du kan oftast leva som vanligt om du har kronisk hepatit C, förutom att du ska undvika alkohol och vara medveten om hur du ska göra för att inte överföra viruset till andra. Du måste också gå på de kontroller som du blir kallad till.

Alla som har hepatit C rekommenderas att vaccinera sig mot hepatit A och hepatit B eftersom de infektionerna också kan ge skador på levern.

Undvik vissa läkemedel och alkohol

Många läkemedel bryts ner i levern. Rådgör alltid med din läkare om vilka läkemedel du kan använda. Det gäller även receptfria läkemedel. Även alkohol skadar levern, så det är viktigt att du som har hepatit C inte dricker alkohol.

Regler att följa om du har hepatit C

Så länge som du har hepatit C så måste du följa vissa regler enligt smittskyddslagen. Här är några exempel på regler om du har hepatit C: 

Informera om sjukdomen

  • Du måste berätta att du har hepatit C om någon har kommit i kontakt med ditt blod. Personen ska då kontakta en vårdcentral eller infektionsmottagning för att lämna blodprov. Provet visar om hen har blivit smittad.
  • Informera din partner om du har hepatit C. Risken att smittas vid samlag är väldigt liten, men det kan hända. Risken är större om slemhinnorna är irriterade eller skadade och vid analsex. Då ska ni skydda er, med till exempel kondom eller femidom.
  • Du måste berätta att du har hepatit C när du söker sjukvård eller tandvård.

Undvik att dela vissa saker

  • Dela inte till exempel rakhyvel eller rakapparat med andra, eftersom rakning kan ge små sår och det kan finnas kvar spår av blod med smittan i. Du bör heller inte dela tandborste eftersom du kan blöda i tandköttet när du borstar tänderna.
  • Dela inte sprutor, nålar och blandningskoppar med andra om du använder narkotika. Förvara sprutverktygen så att ingen annan kan skada sig eller använda dem.

Var aktsam om du blöder

  • Var noga med att sätta plåster eller lägga förband även på små sår. Den som hjälper till ska använda plasthandskar vid omläggning av sår.
  • Förpacka sådant som har ditt blod på sig mycket noggrant innan du kastar det. Det gäller till exempel plåster och bindor.
  • Ta bort blodfläckar med desinfektionsmedel. Tvätta kläder som har fått blod på sig i tvättmaskin.
  • Du bör inte tatuera dig, ta hål i öronen eller något liknande som gör att du blöder. Om du ändå gör det måste du berätta att du har hepatit C.

I kontakten med sjukvården

  • Du är skyldig att komma på de återbesök och provtagningar som läkaren anser är nödvändiga.
  • Du får inte ge blod. Det gäller även om du inte längre kan överföra viruset.

Diskutera med en läkare om hur du ska informera förskolepersonal och skolpersonal om du har ett barn som har kronisk hepatit C.

Med de nya effektiva läkemedlen finns det stor chans att du kan få behandling och bli helt frisk från hepatit C. Efter behandlingen lämnar du prover och en läkare ska fastställa att du inte längre är smittsam. Om behandlingen har fungerat så får du sedan vanligen avsluta kontrollerna och då kan du också sluta följa förhållningsreglerna.

Följdsjukdomar

Med tiden kan hepatit C leda till allvarliga skador, till exempel ärrbildningar i levern. Det utvecklas ibland till levercirros, som också kallas skrumplever. Ungefär var fjärde person med hepatit C får skrumplever efter tjugo till trettio år. Du har en något ökad risk för levercancer om du har utvecklat skrumplever.

Risken att få de här sjukdomarna ökar om du samtidigt har andra typer av hepatitvirus, om du har försämrat immunförsvar eller om du dricker alkohol. 

Vad händer i kroppen?

Genomskärning av matsmältningsorganen och levern. Illustration.
Levern renar bland annat ditt blod.

Levern renar ditt blod och lagrar fett och socker. Den bryter också ner vissa ämnen, som till exempel alkohol och läkemedel. Den har även betydelse för vissa av kroppens hormoner och för blodets förmåga att stoppa blödningar.

Hepatit betyder leverinflammation.

Vad händer när man blir gul vid hepatit?

Levern har till uppgift att ta hand om det gula ämnet bilirubin, som kommer från blodkroppar. Bilirubin ger avföringen och kisset dess färg.

Om levern inte kan ta hand om bilirubinet förs det i stället ut i vävnaderna med blodet. När mängden bilirubin blir för hög i blodet gulnar huden och ögonvitorna.

Olika sorters hepatit

Det finns flera sorters hepatitsjukdomar som orsakas av virus: hepatit Ahepatit B, hepatit C, hepatit D och hepatit E.

Den gulsot som nyfödda barn kan få är inte hepatit och är inte smittsam.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning

Till toppen av sidan