Förstoppning hos barn

En förstoppning är när man bajsar färre än tre gånger per vecka. Det gäller både för barn och för vuxna.

Barn kan ha ett eller flera av följande symtom när de är förstoppade:

• Bajset är hårt och trögt.
• Barnet har svårt att bajsa.
• Det gör ont att bajsa och barnet kan därför bli ledsen och inte vilja bajsa. Du kan ibland se på barnets kroppshållning och på hur barnet beter sig att hen inte vill bajsa.
• Det kommer mycket bajs när barnet väl bajsar och det kan ibland orsaka stopp i toaletten.
• Barnets mage kan bli utspänd.
• Barnet har ont i magen och vill kanske därför inte äta.

Det hårda bajset kan göra att barnet får små sprickor runt ändtarmsöppningen. Sprickorna kan blöda och lämna blodspår på bajset eller på toalettpappret. Barnet kan också få ont i ändtarmsöppningen och därför inte vilja bajsa, trots att hen är bajsnödig.

Det hårda bajset i ändtarmen kan irritera ändtarmens slemhinna. Det kan göra att barnet får slem och blod i bajset.

Det hårda bajset kan också trycka på urinblåsan. Det kan göra att barnet behöver kissa oftare, eller kissar på sig.

Barn som bara äter bröstmjölk blir mycket sällan förstoppade. Det skiljer sig mycket mellan barnen hur ofta de bajsar.

Kan få löst bajs i underkläderna

Det kan komma löst bajs i underkläderna om barnet har haft förstoppning i mer än en vecka. Det är löst bajs som rinner förbi den hårda klump av bajs som finns i ändtarmen. Det är vanligt att tro att barnet har diarré i stället för förstoppning när det händer.

Ibland använder vårdpersonal ordet avföringsinkontinens när barn får löst bajs i underkläderna.

De flesta barn som får förstoppning behöver inte söka vård. Det kan ta tid, men besvären brukar gå över av sig själv.

Kontakta alltid en barnavårdscentral eller vårdcentral om barnet har ett eller flera av följande besvär:

• Barnet är yngre än en månad och har förstoppning.
• Barnet äter bara bröstmjölk och bajsar små hårda kulor.
• Barnet har haft svårt att bajsa i en vecka eller mer.
• Barnet har återkommande besvär med förstoppning.
• Barnet har omväxlande förstoppning och diarré.
• Barnet är ledsen på grund av att det gör ont när hen ska bajsa.
• Barnet har ont i magen samtidigt som hen har förstoppning.
• Barnet har svårt att bajsa och ökar inte i vikt som hen ska.
• Bajset innehåller blod.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Du kan alltid kontakta en barnavårdscentral om du har frågor om barnets matvanor eller toalettvanor.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om barnet har förstoppning och ett eller flera av följande besvär:

• Barnet har mycket ont i magen.
• Barnet kallsvettas och har utspänd mage.
• Barnet kräks.
• Barnet har blod och slem i bajset och verkar inte må bra.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

En förstoppning börjar med att tarminnehållet transporteras för långsamt genom tjocktarmen till ändtarmen. Tarminnehållet består av bearbetade matrester och bakterier.

I tjocktarmen suger tarmens slemhinna upp det sista av vattnet ur tarminnehållet. När det går långsammare hinner tjocktarmen suga upp mer vatten. Tarminnehållet blir då torrt och hårt. När det sedan kommer till ändtarmen samlas det i en hård klump som gör ont att bajsa ut. Denna klump kallas ibland för fekalom av vårdpersonal.

När ändtarmen är full skickar den en signal till hjärnan, och barnet känner sig bajsnödig. Men om barnet undviker att bajsa för att det gör ont, försvinner denna reflex. Det samlas mer hårt bajs i ändtarmen och det blir ännu svårare för barnet att bajsa.

Läs mer om tarmarna och matsmältningsorganen här.

Bajs hos barn som får bröstmjölk eller bröstmjölksersättning

Barn som bara äter bröstmjölk bajsar olika mycket och får sällan förstoppning. De kan bajsa flera gånger om dagen, en gång i veckan, eller ibland varannan vecka. Men trots att det kan gå lång tid mellan gångerna är det inte förstoppning, utan när barnet bajsar är bajset är löst och kommer i stora mängder.

Barn som får bröstmjölksersättning, eller både bröstmjölk och bröstmjölksersättning, brukar bajsa varje eller varannan dag. Barn som får bröstmjölksersättning kan ibland bli förstoppade.

Se bildspelet Barnets bajs första levnadsveckan.

Bajs hos barn som äter mat

Bajsets konsistens och utseende förändras när barn börjar äta annan mat än bröstmjölk och bröstmjölksersättning. Det liknar mer och mer bajset hos en vuxen. När barnet är runt tre år bajsar hen oftast en till tre gånger om dagen.

Förstoppning kan bero på olika saker. Ofta orsakas förstoppningen av barnets rutiner och matvanor. Många barn kan också få tillfälliga besvär med förstoppning i samband med omställningar av något slag, till exempel följande:

• Barn under ett år kan få förstoppning när de börjar äta mer och mer vanlig mat, från att tidigare ha ätit bröstmjölk eller bröstmjölksersättning.
• Barn kan bli förstoppade när de ska sluta använda blöja och börja använda toaletten eller pottan.
• Många barn får besvär med förstoppning när de börjar på förskola eller skola.

Ibland kan förstoppning orsakas av en sjukdom. Du kan läsa om dem nedan, under rubriken Sjukdomar. Men oftast finns ingen sådan orsak. Förstoppningen kallas då för funktionell förstoppning.

Mat och dryck påverkar magen

Barnet kan få hårt bajs om hen äter för lite fibrer eller för mycket stoppande mat, eller dricker för lite. Men fiberrik mat kan också göra att barnet får förstoppning, om hen inte dricker tillräckligt.

Stå emot bajsnödighet

När barnet är runt två år kan barnet lära sig att stå emot signalerna som talar om att hen är bajsnödig. Barnet kan då själv välja om hen ska bajsa. Det kan göra att barnet får förstoppning om hen ofta står emot signalerna.

Många gånger blir bajsandet privat, och barn vill gärna vara i en trygg och van miljö när de ska bajsa. De kan därför hålla sig från att bajsa om de är hemma hos någon annan, på förskolan eller i skolan.

Toaletternas miljö kan också påverka, till exempel i skolan. Barnet kan undvika att bajsa om det till exempel inte går att låsa toalettdörren eller om det är ofräscht inne på toaletten.

Barn kan ibland undvika att bajsa om de är bortresta. Om barnet inte får ro att bajsa kan det leda till att barnet undviker att bajsa, trots att hen vill.

Ibland kan barnet vara så upptagen och inne i sin lek att hen står emot reflexen att bajsa, eftersom hen inte vill sluta leka.

Sår i ändtarmsöppningen

Hårt bajs kan ibland ge små sår eller sprickor i ändtarmsöppningen som gör ont när man bajsar. Barnet kanske har fått sådana sår tidigare och minns att det gjorde ont. Därför kan barnet låta bli att bajsa för att hen är rädd att det ska göra ont.

För lite rörelse

Barn som sitter stilla mycket kan få förstoppning. Det gäller också om barnet har legat mycket, till exempel om hen har varit sjuk.

Oro och stress

Ibland kan förstoppning vara ett symtom på att barnet känner stress eller oro. Det kan till exempel vara i samband med en flytt, att en närstående person är sjuk eller att det är oroligt och stökigt i förskolan eller skolan.

Sjukdomar

Ibland kan förstoppning vara ett symtom på en sjukdom. Här är några exempel på sjukdomar som kan ge förstoppning:

• Födoämnesallergi mot proteinet gluten, så kallad celiaki eller glutenintolerans.
• Födoämnesallergi mot komjölkprotein eller annat födoämne.
• Hypotyreos, som innebär att barnet har låg ämnesomsättning på grund av brist på sköldkörtelhormon.
• Invagination, en allvarlig form av stopp i tarmen.
• Hirschsprungs sjukdom, en väldigt ovanlig och medfödd sjukdom där nervsystemet i tarmen inte fungerar som det ska.
• Cystisk fibros, en ovanlig och medfödd sjukdom. Vid cystisk fibros fungerar inte kroppens körtlar och matsmältningen som de ska.

Ändra inte på barnets kost om du tror att förstoppningen beror på födoämnesallergi. Kontakta istället en barnläkarmottagning eller vårdcentral.

Det är vanligt med förstoppning hos barn som har medfödda skador som utvecklats under fostertiden i exempelvis nervsystemet eller i ändtarmen. Förstoppningen kan bero på den medfödda skadan eller att mag- och tarmkanalens reflexer inte fungerar som de ska, men även på att barnet dricker lite och har svårt att äta, eller på att barnet inte är fysiskt aktivt.

Barnet kan behöva bli undersökt för att ta reda på vad förstoppningen beror på. Du och barnet får först berätta om besvären, vad barnet äter och hur ofta barnet bajsar. Sen gör läkaren en kroppsundersökning. Barnet mäts och vägs också, för att se hur barnet växer.

Ibland behöver läkaren undersöka barnets ändtarm med ett finger, för att se om det finns hårt bajs som stoppar upp i ändtarmen. Undersökningen kan hjälpa läkaren att avgöra vilken behandling som passar bäst. Barnet kan också behöva lämna blodprov.

Barnet kan behöva få läkemedel om det inte hjälper med att ändra vanorna eller om barnet har haft problem med förstoppning en längre tid. Oftast är det så kallat mjukgörande medel, som drar till sig vatten till bajset. Det gör att bajset blir mjukare och tarmen kan arbeta bättre.

Barnet behöver använda medlet i minst två månader, och därefter en månad till efter att förstoppningen har gått över. Minska doseringen lite i tagen när behandlingen ska avslutas.

Det tar oftast mellan tre och sex månader för ändtarmen att fungera som den ska igen, men ibland kan barnet behöva använda läkemedel i ett år eller längre. Du och barnet bör då ha en regelbunden kontakt med en läkare på en barnläkarmottagning eller på en vårdcentral.

Sluta inte använda läkemedlet för tidigt. Även om bajset blivit mjukt och det går bra att bajsa kan barnet minnas hur ont det gjorde, och därför undvika att bajsa. Då kan förstoppningen komma tillbaka.

Lavemang

Ibland kan förstoppningen vara så besvärlig att tarmen behöver rensas. Barnet får då ett lavemang på en barnläkarmottagning eller en vårdcentral.

Tarmsköljning kan behövas

Barnet kan behöva få mycket mjukgörande medel eller tarmsköljning om hen har en hård klump bajs i ändtarmen. Vid en tarmsköljning spolas vätska in i barnets ändtarm. Vätskan får sedan rinna ut. Det är ovanligt att barn behöver få tarmsköljning.

Samtalsstöd

För vissa barn kan det ta mer än ett år för kroppen att ställa om sig, och för barnet att glömma hur ont det gjorde att bajsa. Barnet kan behöva få prata med personal på en barnläkarmottagning, till exempel om barnet är rädd för att det ska göra ont när hen bajsar. Du som förälder kan också få stöd, så att du sedan kan stötta barnet.

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig beror på barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information som ni får av vårdpersonalen.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.