Influensa
Influensa är en infektion som du får av ett virus. Influensa kan göra att du snabbt känner dig sjuk med hög feber, huvudvärk, muskelvärk, halsont och hosta. Influensa är vanligast under vinterhalvåret. Det finns saker du kan göra för att minska risken att bli sjuk.
Här kan du se en film om hur influensa smittar.
Här kan du se en film om hur influensa smittar.
Den influensa som kommer varje år kallas även för säsongsinfluensa.
Den här texten finns också på lätt svenska samt översatt till flera språk.
Vissa rekommenderas vaccin mot influensa
Symtom på influensa
Du kan snabbt känna sig sjuk vid influensa. Vissa blir mycket sjuka med hög feber och hosta, medan andra bara får lindrigare besvär.
Det är vanligt med flera av följande symtom:
- Du känner dig mycket sjuk eller matt.
- Du har ont i musklerna.
- Du har hög feber och huvudvärk.
- Du känner dig trött och frusen.
- Du har ont i halsen och torrhosta.
Febern brukar ofta vara runt 39–40 grader och finnas kvar i upp mot en vecka.
Du kan vara trött ett tag efteråt
De flesta är sjuka med feber i upp emot en vecka. Det är vanligt att känna sig trött och ha hosta i ytterligare en till två veckor.
Barn kan ha andra symtom
Barn som är yngre än två år kan må illa och kräkas, få diarré eller ont i magen vid influensa.
När och var ska jag söka vård?
De allra flesta som har influensa behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv.
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer:
- Du har hög feber som inte går ner efter fyra dygn.
- Du har hög feber som har gått ner och som sedan börjar stiga igen.
- Du har symtom på influensa och är gravid, eller har något annat tillstånd eller sjukdom som gör att du rekommenderas vaccination mot influensa.
Det gäller även om du är vaccinerad.
Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.
Om det är bråttom
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande besvär:
- Du blir plötsligt mycket sämre.
- Du får andningsbesvär även när du vilar.
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.
Vad kan jag göra själv?
Det finns flera saker du kan göra själv för att lindra besvären.
Vila lagom mycket
Du behöver vila, men det innebär inte att du alltid behöver ligga till sängs. Var uppe och rör på dig då och då, om du kan. Det kan kännas skönt att vara utomhus en stund och få frisk luft.
Drick och ät
När du har feber är det extra viktigt att dricka tillräckligt så att du inte får vätskebrist. Det är också bra att försöka äta, även om du inte känner dig hungrig.
Du kan behöva hjälp med att få i dig dryck om du har svårt att orka dricka, eller att komma ihåg att dricka.
Du som tar hand om ett barn som är sjuk i influensa behöver hjälpa barnet att få i sig tillräckligt med vätska, särskilt om barnet har feber. Då behöver hen dricka mer än vanligt. Annars kan barnet få vätskebrist.
Läs mer om vätskebrist och uttorkning hos barn och vad du kan göra.
Ligg med huvudet högt
Det är lättare att andas och sova om du ligger med huvudet högt. Du kan till exempel lägga extra kuddar under huvudet. Det kan kännas skönare för ryggen om du lägger kuddarna under madrassen.
Detsamma gäller för barn som är sjuka i influensa. Yngre barn kan tycka att det är skönt att sitta i en babysitter, i knät eller i en bärsele.
Prova näsdroppar eller nässprej
Du kan prova näsdroppar eller nässprej som minskar svullnaden i näsan om du är mycket täppt. Läkemedlen går att köpa receptfritt. Använd inte avsvällande nässprej mer än tio dagar i följd, om inte din läkare har sagt något annat.
Du kan ge koksaltdroppar till barn som är täppta i näsan. Till barn över ett år kan du också ge avsvällande näsdroppar eller nässprej. Olika nässprejer och näsdroppar är godkända från olika åldrar. Fråga på ett apotek och läs noga anvisningarna på förpackningen.
Lindra halsont
Kall eller varm dryck lenar ofta vid ont i halsen, både hos barn och vuxna. Glass och yoghurt kan också kännas bra.
Det finns olika sorters sugtabletter och sprej som kan lindra om du har ont eller är svullen i halsen. Du kan köpa läkemedlen på ett apotek.
En del av dessa läkemedel kan användas av både barn och vuxna, men inte alla. Läs på förpackningen eller fråga på apoteket om du känner dig osäker.
Lindra hostan
Kall eller varm dryck kan också lindra om du har hosta.
Det är bra att ha ett glas vatten nära till hands om du hostar mycket på natten. Några klunkar vatten kan lindra hostan, både hos vuxna och barn.
På apotek finns läkemedel mot hosta. Det är oklart vilken effekt de har, men en del tycker att de hjälper.
Läs mer om hosta och hosta hos barn.
Läkemedel mot värk och feber hos vuxna
Det finns flera olika receptfria läkemedel. Exempel är läkemedel som innehåller paracetamol och läkemedel som tillhör gruppen NSAID, eller cox-hämmare.
Här kan du läsa om vilka receptfria läkemedel som finns och vilket som kan passa för dig.
Läkemedel mot värk och feber hos barn
Feber är ett av kroppens sätt att försvara sig mot och bekämpa infektioner. Virus trivs inte i kroppen när den blir för varm. Behandla därför inte feber hos ett barn som i övrigt mår bra.
Du kan ge receptfria febernedsättande och smärtlindrande läkemedel om barnet har feber och är gnällig, inte vill äta eller dricka eller har svårt att komma till ro på kvällen.
Ring 1177 eller din vårdcentral innan du ger något läkemedel till barn som är yngre än sex månader.
Detta gäller för barn:
- Barn från 3 månader kan få läkemedel som innehåller paracetamol.
- Barn från 6 månader kan få läkemedel som innehåller ibuprofen.
Läkemedlen finns i flera olika former som passar för barn, till exempel tabletter som smälter i munnen och i flytande form. Fråga på ett apotek vad som passar för ditt barn.
Följ noga anvisningarna på förpackningen och kombinera inte olika läkemedel. Här kan du läsa om att kombinera paracetamol och ibuprofen.
Du kan läsa mer om ett läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.
Undvik att ge vissa läkemedel vid feber
Barn och ungdomar under 18 år bör inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra mot feber utan att först prata med en läkare. Läs mer i texten Receptfria läkemedel mot tillfällig smärta.
Så smittar influensa
Viruset sprids till exempel när någon som är sjuk hostar, nyser eller andas ut. Du kan smittas om du andas in viruset eller får det på händerna och sedan rör vid näsan, munnen eller ögonen.
Du kan också få viruset på händerna om du tar i hand med någon som är sjuk och som rört vid sin näsa, mun eller ögon.
Det tar mellan en och fyra dagar tills du blir sjuk efter att du har smittats.
Du smittar så länge du känner dig sjuk
Du kan föra viruset vidare innan du själv har fått några symtom och vet att du är sjuk. Du är som mest smittsam när du känner dig som sjukast, men andra kan få viruset från dig så länge som du känner dig sjuk.
Du kan vara smittsam en längre tid om du har nedsatt immunförsvar, till exempel på grund av någon sjukdom eller behandling.
Du kan bli sjuk igen
Det finns alltid en risk att du blir sjuk igen, fast du har haft influensa. Det beror på att det finns flera varianter av influensaviruset och att det ibland kommer nya.
Influensa smittar lättare inomhus
Influensa smittar lättare inomhus. Det är vanligt att viruset sprids till exempel på bussar, i skolor, på förskolor och på arbetsplatser.
Risken för influensa är mindre utomhus, eftersom viruset skingras snabbare i fria luften.
Influensan sprids lättare på vintern
Influensa finns alltid på någon plats på jorden. I Sverige blir de flesta sjuka under vinterhalvåret. En förklaring är att viruset sprids lättare i torr och kall luft än i varm och fuktig luft.
Det kan vara väldigt olika hur länge influensasäsongen pågår. Det kan variera mellan sex veckor och fyra månader, oftast någon gång mellan december och april.
Så kan du minska risken för influensa
Här är några råd för att minska risken att få influensa:
- Tvätta händerna ofta och noggrant med tvål och vatten.
- Undvik att röra vid ögonen, näsan eller munnen.
- Undvik nära fysisk kontakt med personer som du vet är sjuka.
Här är några råd för att undvika att sprida viruset till andra om du är sjuk:
- Tvätta händerna ofta och noggrant, speciellt om du hostar och nyser.
- Hosta eller nys i armvecket, eller i en pappersnäsduk som du slänger i en soppåse.
Här kan du se en film om hur du tvättar händerna.
Här kan du se en film om hur du tvättar händerna.
Behandling med virushämmande läkemedel
Det finns inga läkemedel mot influensa som gör att du blir frisk. Däremot finns läkemedel som är antivirala. Det betyder att de är virushämmande. Läkemedlen kan korta tiden som du är sjuk. En läkare bedömer om du behöver behandling.
Du kan behöva virushämmande läkemedel om du har en ökad risk att bli allvarligt sjuk av influensa. Det gäller även om du är vaccinerad, och även om du inte är sjuk men bor med någon som har influensa.
Antibiotika hjälper inte
Antibiotika hjälper inte mot influensa, eftersom influensa orsakas av virus.
Undersökningar
Det är ovanligt att behöva bli undersökt. En del som behöver träffa läkare kan få lämna prov för att se om det är influensa. Läkaren tar provet genom näsan med en tunn pinne.
En del behöver lämna prov för covid-19. Det går till på ungefär samma sätt.
Ibland behövs ett blodprov för att läkaren ska kunna utesluta andra sjukdomar.
Komplikationer och följdsjukdomar
Hos några utvecklas influensan till en infektion med bakterier, till exempel bihåleinflammation, öroninflammation eller lunginflammation. Då kan du få feber igen, och du får mer ont eller mer besvär.
Risken att bli allvarligt sjuk av influensa eller en följdsjukdom ökar om du har vissa andra sjukdomar eller tillstånd.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Texten finns översatt – other languages
En kortare version av den här texten på lätt svenska finns översatt till språken nedan.