BLODKÄRL

Åderförfettning – åderförkalkning

Åderförfettning innebär att det har samlats fett på insidan av blodkärlen. Det beror på att väggarna i blodkärlen blir stelare med åldern. Åderförfettning kan leda till blodpropp och andra hjärt- och kärlsjukdomar.

Symtom vid åderförfettning

Åderförfettning ger till en början inga symtom. Du får besvär först när är det har samlats så mycket fett på samma ställe att blodkärlet blivit trångt eller när en propp har lossnat. Då kan du få hjärtinfarkt, kärlkramp i hjärtat eller i benen, stroke, TIA eller andra besvär.

Hur förebygger jag åderförfettning?

Det finns flera saker du kan göra för att förebygga högt blodtryck och höga halter av blodfetter. Du kan till exempel äta nyttigt, sova ordentligt och röra på dig regelbundet. Övervikt, fetma och framför allt rökning kan göra att du får skador i blodkärlen.

Högt blodtryck, höga halter av blodfetter, kolesterol och diabetes kan du ha utan att känna av det. Du bör be en läkare att kontrollera ditt blodtryck och dina halter av blodfetter om det finns flera fall av åderförfettning i din släkt. Det gäller framför allt om någon nära släkting har fått åderförfettning före 60 års ålder.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har höga halter av blodfetter eller symtom på åderförfettning. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du får svåra smärtor i benen som inte släpper trots att du har vila. Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen. 

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökning

Du får träffa en läkare och berätta om dina symtom eller varför du tror att du kan ha åderförfettning.

Om läkaren bedömer att det behövs blir du undersökt med ultraljud eller kontraströntgen av blodkärlen, som även kallas angiografi. På så sätt kan läkaren undersöka de blodkärl där hen misstänker att det kan finnas åderförfettning.

Datortomografi, isotopundersökning eller andra undersökningar behövs ibland för att läkaren ska kunna se om någon kroppsdel har tagit skada. EKG eller arbetsprov kan du också behöva göra för att läkaren ska se om det finns tecken på att hjärtat är belastat. Läkaren mäter också blodtryck, blodsocker och blodfetter.

Behandling vid åderförfettning

Det viktigaste är att du ser över dina levnadsvanor och försöker minska din risk för åderförfettning genom en hälsosam livsstil. Du bör sluta röka om du gör det. Det är särskilt viktigt när skadan har blivit så svår att det är nödvändigt med behandling. Läkemedel eller operation kan aldrig kompensera en ohälsosam livsstil.

Behandling med läkemedel

Du kan få läkemedel om du har diabetes, högt blodtryck och höga halter av blodfetter. Blodförtunnande läkemedel kan förebygga blodproppar. Den åderförfettning som redan finns går inte tillbaka av läkemedel, men behandlingen kan göra att åderförfettningen inte fortsätter.

Operation

Det kan ibland bli ett bättre blodflöde med en operation. Då opereras blodkärlet som du har fått åderförfettning i. Någon av de här tre metoderna brukar användas:

  • Ballongvidgning, som innebär att en liten ballong förs in i det förträngda blodkärlet och sedan blåses upp för att utvidga kärlet. 
  • Bypass-operation/kranskärlsoperation, som innebär att andra blodkärl leder blodet förbi förträngningen.
  • Bortskrapning av det innersta förkalkade lagret av blodkärlet.

Du har rätt att förstå

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

Vad händer i kroppen?

När du blir äldre blir väggarna i artärerna, pulsådrorna, tjockare och stelare. Med tiden lagras fett, blodkroppar och bindväv på insidan av blodkärlen. När det blir för trångt får blodet svårare att passera.

Åderförfettning kallas också för åderförkalkning eller ateroskleros och kan ibland göra att det bildas blodproppar. Det kan orsaka följande allvarliga sjukdomar:

  • Du kan få kärlkramp eller hjärtinfarkt när kärlen som leder blodet till hjärtmuskeln blir för trånga.
  • Du kan få en stroke eller transitorisk ischemisk attack, TIA, om kärlen som leder blodet upp till hjärnan blir för trånga.
  • Du kan få kärlkramp i benen om du har åderförfettning i benen.

Åderförfettning kan också ge problem med potensen. När åderförfettningen har börjat ge besvär i någon del av kroppen har du oftast åderförfettning även i andra blodkärl även om du ännu inte har börjat märka det.

Vissa levnadsvanor ökar risken

Det finns flera levnadsvanor som kan göra att du riskerar att få åderförfettning. Det innebär en kraftigt ökad risk om flera av följande saker stämmer för dig:

  • Du har ärftlig risk för åderförfettning
  • Du har diabetes.
  • Du har högt blodtryck.
  • Du har hög kolesterolhalt i blodet
  • Du röker.
  • Du har övervikt eller fetma.
  • Du är stressad.
  • Du rör på dig för lite.
  • Du äter för lite grönsaker och fibrer samt för mycket onyttlgt fett.
Till toppen av sidan