Plötsligt hjärtstopp gör att man svimmar och andas konstigt. Det kan låta som om personen snarkar eller gurglar.

Hjärtstopp är inte samma sak som hjärtinfarkt. Vid hjärtinfarkt är man oftast vaken.

De flesta har inga symtom innan de får hjärtstopp. Det kommer plötsligt. Men en del får ont i bröstet, känner sig yra eller får svårt att andas innan hjärtat stannar.

Alla kan råka ut för plötsligt hjärtstopp men en del saker ökar risken. Plötsligt hjärtstopp när man är upp till cirka 45 år kan bero på något av följande:

• medfött hjärtfel
• fysisk ansträngning fast man är sjuk med feber och ont i halsen
• dopning
• beroende av vissa droger.

När man blir äldre ökar risken för hjärtstopp. Då är den vanligaste orsaken att en del av hjärtat får syrebrist på grund av en sjukdom i kranskärlen. Hur hög risken är kan bero på livsstilen, till exempel att:

• röka
• ha övervikt eller obesitas
• sällan röra på sig.

Risken kan också bero på någon annan sjukdom, till exempel:

• andra hjärtbesvär
• diabetes
• en sjukdom i njurarna eller sköldkörteln.

På sjukhuset blir du undersökt på olika sätt, till exempel så här:

• Du får särskilda klisterlappar på bröstet så att vårdpersonalen kan mäta ditt EKG.
• Läkaren håller ett instrument mot ditt bröst för att se hjärtat med ultraljud.
• Du får lämna blodprov för att mäta nivån av olika ämnen som kan visa hur hjärtat mår.
• Läkaren för in en tunn slang i ljumsken och vidare till hjärtat för att röntga hjärtats kranskärl.

Du behöver olika läkemedel. Du kan behöva vård på en intensivvårdsavdelning och få behandling i respirator.

Du kan göra mycket för att stärka hjärtat och minska risken för plötsligt hjärtstopp.

Se över din livsstil

Gör förändringar som stärker hjärtat, till exempel de här:

• Sluta röka om du röker. 
• Gör regelbundet någon fysisk aktivitet.
• Lär dig hantera stress. Kraftig stress kan göra att du får hjärtstopp om du har någon annan ökad risk för att det ska hända.
• Minska i vikt om du behöver. Ät så att du får må bra.
• Fundera över hur mycket och ofta du använder alkohol eller droger.

Det kan vara svårt att ändra en vana. Det är vanligt att behöva försöka flera gånger. Möjligheten att lyckas ökar om du förbereder dig och gör förändringen lite i taget. Det finns hjälp att få om du behöver. Klicka på länkarna i listan.

Var noga med din behandling

Var noga med behandlingar och uppföljningar som du behöver om du har en sjukdom som kan påverka hjärtat.

Håll koll på dina värden

Från ungefär 40 års ålder är det bra att då och då mäta blodtrycket och lämna blodprov som visar blodsockervärdet och blodfettvärdena. Gör något av följande:

• Tacka ja om din region erbjuder dig ett riktat hälsosamtal. Det är gratis.
• Prata med arbetsgivaren om du är anställd. Fråga om du kan få en hälsoundersökning via företagshälsovården. Det är gratis.
• Kontakta en vårdcentral. Du får betala själv för undersökningarna.

Blodtrycket går även att mäta på en del apotek mot en kostnad, eller så köper du en blodtrycksmätare och lär dig att mäta blodtrycket själv. Mätare går att köpa till exempel på ett apotek.

De flesta som överlever ett plötsligt hjärtstopp behöver mycket stöd för att livet ska kännas som vanligt igen. Den första tiden handlar det om att

• återhämta sig efter vård på en intensivvårdsavdelning
• få behandling som minskar risken för ett nytt hjärtstopp.

Behandlingen kan till exempel vara i form av olika läkemedel eller att få en hjärtstartare inopererad, så kallad ICD.

Vanligt att vara trött och orolig länge

Det är vanligt att

• vara mycket trött
• ha svårt att koncentrera sig och minnas saker
• känna oro och ångest för att hjärtat ska stanna igen.

Hur kan jag få stöd?

Kontakta en vårdcentral. Där kan du få hjälp med rehabilitering, till exempel:

• samtalsstöd
• uppföljning av hur behandlingen fungerar
• hjälp med anpassad träning
• råd om hur du kan orka det du vill och behöver göra fast du är mycket trött.

Det kan kännas bra att få lära sig mer om hjärtat och att träffa andra som är i en liknande situation. Så här kan du göra:

• Delta i en hjärtskola. Den kan vara fysisk eller digital. Fråga på vårdcentralen.
• Kontakta en patientförening, till exempel Hjärt-Lungfonden.
• Få råd och stöd på mejl, chatt och telefon vid psykisk ohälsa.