Så samarbetar vård och omsorg

Samordnad individuell plan - SIP

När du, ditt barn eller någon annan närstående behöver hjälp från flera personer inom vården, omsorgen eller skolan kan det passa bra att få en SIP. Det är en förkortning av samordnad individuell plan. En SIP gör att du och dina närstående kan vara med och bestämma om hur vården eller omsorgen ska planeras, så att det blir så bra som möjligt.

I texten används förkortningen SIP.

Västmanland

SIP på 3 minuter

Vad är SIP och för vem?

Några aktörer som kan vara aktuella i en SIP är bland annat skolan, vårdcentralen, hemtjänsten, socialtjänsten och närstående.

En SIP är en plan som är till för den som behöver stöd och hjälp från flera håll samtidigt. Hjälpen behöver samordnas.

SIP är styrt enligt lag

Du kan ha rätt till en SIP enligt lag. Det är kommunen och regionen där du bor som har ansvar för att det görs en SIP.

För vem passar SIP?

SIP passar bra om du till exempel har kontakt med personal från socialtjänsten, skolan, äldreomsorgen, sjukvården eller psykiatrin.

När det handlar om ett barn eller tonåring kan det vara kontakt med personal från till exempel förskolan eller skolan, habiliteringen och barn och ungdomspsykiatrin, bup.

Här kommer exempel på när det kan passa med en SIP:

  • Du är äldre och behöver hjälp från både hemtjänsten och sjukvården.
  • Du är under 18 år och behöver stöd från både skolan, habiliteringen och bup
  • Du behöver rehabilitering och samtidigt också bostadsanpassning.
  • Du blir utskriven från ett sjukhus och behöver stöd när du kommer hem.
  • Du får behandling för en sjukdom och behöver samtidigt stöd från socialtjänsten.

SIP görs för din skull

Själva planen tas fram på ett SIP-möte. Den som ansvarar för mötet bjuder in alla som behöver komma. Du kan också bjuda in personer som du vill ska vara med.

Med en SIP kan du och dina närstående påverka så att stödet anpassas så mycket som möjligt till vad du behöver.

En SIP innebär bland annat det här:

  • Du kan prata med flera personer vid samma tillfälle.
  • Du kan berätta vilka behov som finns och få olika förslag på lösningar.
  • Du kan fråga och direkt få svar på vem som kan hjälpa till med vad.
  • Alla får samma information och vet vad de andra gör. Risken för missförstånd minskar.
  • Du får möjlighet att vara delaktig i viktiga beslut.
  • Du får veta vem som har det övergripande ansvaret.
  • Du och dina närstående får veta vad som förväntas av er, och får en chans att ställa frågor till dem som är ansvariga för hjälpen.

Planen får inte ändras om du inte vill det

Det som bestäms får inte ändras om inte du har godkänt det. Du kan när som helst välja att avsluta en SIP.

Hur gör man för att få en SIP?

Det är oftast någon som jobbar inom omsorgen eller sjukvården som föreslår en SIP. Då får du en fråga om du är med på det. En SIP görs bara om du själv vill. Det kallas för samtycke.

Du kan också själv föreslå att du ska få en SIP. Ett sätt är att be någon som du har kontakt med inom skolan, sjukvården eller omsorgen om hjälp. Hen kan då antingen hjälpa dig att bjuda in till ett möte, eller hänvisa dig vidare till de som har ansvar för SIP i din kommun eller region. Du som närstående kan också föreslå en SIP.

Någon behöver vara ansvarig för din SIP

Den som hjälper dig att bjuda in till ett SIP-möte är oftast den som också får ansvaret för planen. Den personen kallas då ofta för SIP-samordnare eller SIP-stödjare.

Du behöver inte ha något pågående stöd för att starta en SIP. Men du behöver visa att du har behov av stöd från mer än ett håll.

Vad händer på ett SIP-möte?

På ett SIP-möte får du träffa de personer som har ansvar för att du ska få den hjälp du behöver. Du får koll på vem som kan hjälpa till med vad, och vem som har det övergripande ansvaret.

Exempel på personer som kan bjudas in är en rektor, kurator eller lärare från en skola, en handläggare från socialtjänsten och någon som är ansvarig för din vård eller omsorg.

De som bjuds in behöver komma

De som blir inbjudna till ett SIP-möte måste komma, även om du inte har något stöd eller hjälp just nu. Du kan även bjuda in andra viktiga personer. Det kan till exempel vara en stödperson eller kontaktperson, en släkting, en vän eller ett personligt ombud.

Det är bra om dina närstående är med, och får möjlighet att ställa frågor till dem som har ansvaret. De kan också vara ett stöd för dig under mötet, och hjälpa till att förklara vad du behöver för hjälp och stöd.

Innan mötet börjar

Den som håller i mötet ska anpassa situationen så mycket som möjligt så att det fungerar för dig och dina närstående. Fråga hen om det är något du undrar över. Du kan till exempel fråga hur länge mötet ska hålla på som längst, var toaletten finns och om det går bra att ta en paus under mötet.

Du kan också berätta om det är något som är viktigt som alla på mötet ska veta och ta hänsyn till.

Alla får komma till tals

Den som håller i mötet ska se till att alla är delaktiga och får komma till tals. Hen har även ansvar för att dokumentera det som ni kommer överens om på mötet.

Ni pratar om det som är viktigt för dig och det som planen ska innehålla.

Ni kommer överens och gör en plan

Det ni pratar om leder fram till själva planen. Det som bestäms på ett SIP-möte skrivs ned och alla på mötet får en kopia.

Ni ska komma överens och göra en plan om detta:

  • Vilket behov av stöd har du i dag?
  • Vem kan erbjuda stöd och tar ansvar för att du får det?
  • Vem tar det övergripande ansvaret för din SIP?
  • När och var ska planen följas upp?
  • Ska planen avslutas eller behövs det fler möten?

Du kan få planen skickad med post eller e-post, om du vill.

Besluten ska kännas bra

Det är viktigt att du känner dig delaktig och motiverad av besluten, och att de känns bra.

Behövs fler möten ska samordnaren besluta om tid för nästa möte, och se till att alla vet vem som gör vad i fortsättningen. Fråga samordnaren om du tycker att något är oklart.

Hur kan jag förbereda mig inför mötet?

Det är viktigt att du känner dig så trygg och bekväm som möjligt på mötet.

Därför är det bra om du redan innan mötet får veta hur det ska gå till och kan ställa frågor. Du kanske också vill berätta om något som är viktigt att de som kommer på mötet vet på förhand.

Ibland kan det vara bra att prata med samordnaren innan hen bjuder in till mötet. Då kan ni tillsammans planera och diskutera vilka som ska bjudas in.

Det kan också hjälpa samordnaren att hålla i mötet på ett bra sätt, om hen vet mer om vad du tycker är viktigt.

Dina funderingar om mötet

Du kan till exempel fundera över detta:

  • Vad vill jag att mötet ska leda till?
  • Vilka vill jag ska vara med på mötet?
  • Kan jag få hjälp med anteckningar på mötet?
  • Hur långt kommer mötet att vara?
  • Hur gör jag om jag vill avbryta mötet, till exempel för en paus?
  • Hur gör jag om jag inte håller med om det som bestäms på mötet?

Skriv ned erfarenheter och fundera på frågor

Skriv gärna ned hur du har upplevt det stöd du har haft hittills, och hur du vill att det ska vara i framtiden. Det kan hjälpa dig att förbereda dig inför mötet, och kan även vara ett stöd för dig under själva mötet.

Det är bra om du får svar på dina frågor på mötet. Förbered dig gärna så att du inte glömmer något viktigt.

Särskilda behov eller önskemål

Meddela den som bjuder in till SIP-mötet om du har något särskilt önskemål om tider eller möteslokal, om du behöver hjälp med tolk eller hjälpmedel under mötet.

Om du behöver kan du fråga om någon kan stanna kvar en stund efteråt, ifall du behöver gå igenom vad som sades och beslutades på mötet.

Efter mötet kan du fylla i hur du tyckte att mötet var på den här sidan hos Sveriges kommuner och regioner, SKR. Det är frivilligt att fylla i den.

Vad kan jag tänka på som närstående?

Du som är närstående kan vara med som ett stöd för den det gäller. Du kan hjälpa till på SIP-mötet genom att ställa frågor, anteckna och komma ihåg vad som sägs. Försök att se till att de som är på mötet hela tiden fokuserar på det som är viktigt för den det gäller.

Du kan också hjälpa till att beskriva sådant som personen behöver hjälp med, men kanske har svårt att uttrycka själv. Det är samtidigt viktigt att den som mötet handlar om får prata klart, och inte blir avbruten.

När det gäller ett barn

Som vårdnadshavare eller annan viktig vuxen kan du hjälpa till genom att se till att barnet eller tonåringen får komma till tals och känner sig trygg under mötet.

Det är viktigt att hen hela tiden får uttrycka sin mening och att alla som är med på mötet lyssnar på vad hen tycker.

Viktigt att alla förstår vad som sägs och beslutas

Det är viktigt att den som planen gäller förstår vad som sägs och beslutas på mötet. Säg till SIP-samordnaren om du tycker att något behöver beskrivas med enklare ord.

Anpassa mötet vid särskilda önskemål

Det är viktigt att mötet anpassas för den som planen handlar om. Vill hen exempelvis inte vara med på hela mötet eller svara på frågor, ska den som leder mötet anpassa mötet efter hens önskemål.

Den det gäller kan då vara med på en del av mötet eller uttrycka sina åsikter på något annat sätt, genom att till exempel skriva ner dem och låta någon annan framföra dem.

Det viktiga är att den som får en SIP känner sig delaktig på det sätt som hen önskar.

Dina rättigheter

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen. Ställ frågor om du inte förstår. Att kunna påverka och delta i din vård är en rätt som styrs av patientlagen.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig och själv deltar i diskussioner och beslut. Det blir särskilt viktigt under tonåren.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Läs mer på andra webbplatser

Du kan läsa mer och se en film om SIP på Sveriges kommuner och regioners webbplats.

Till toppen av sidan