Det här är några vanliga symtom vid hjärtsvikt:

• Du är tröttare och orkar mindre än förut.
• Du blir lätt andfådd.
• Du har svullna anklar och ben.
• Du har ont i magen och ibland svårt att äta.
• Du har svårt att sova när du ligger ner.
• Du behöver ofta gå upp och kissa på natten.
• Du får hjärtklappning.

Kontakta en vårdcentral  eller jouröppen mottagning om du har symtom eller om du mår sämre trots behandling.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Om det är stängt kan du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Om det är bråttom

Ring genast 112 om du får något eller några av följande symtom: 

• Du är mycket trött.
• Du har svårt att andas.
• Det känns trångt eller gör ont i bröstet.
• Du blir kallsvettig.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Dina levnadsvanor har betydelse för hur du mår med hjärtsvikten. Det här är viktigt:

• Var fysiskt aktiv varje dag.
• Sluta röka och minska ner på alkoholen, om du brukar dricka alkohol.
• Ät grönsaker och frukt varje dag. Minska ner på saltet.
• Väg dig varje dag. Ökad vikt kan bero på att du samlar på dig vätska.

Vaccinera dig mot influensa, covid-19 och lunginflammation

Du har en ökad risk att bli allvarligt sjuk om du får influensa, covid-19 eller lunginflammation. Därför rekommenderas du att vaccinera dig mot de sjukdomarna.

Här är några vanliga undersökningar för att ta reda på om dina besvär beror på hjärtsvikt eller något annat:

• EKG mäter hjärtats elektriska signaler.
• Blodprov mäter olika ämnen i blodet som kan tyda på andra sjukdomar.
• Spirometri mäter din andning.
• Lungröntgen kan visa om du har någon sjukdom i lungorna.
• Ekokardiografi är en typ av ultraljud. Läkaren kan se hur hjärtat ser ut och bedöma hur det klarar att pumpa runt blodet.

Undersökningar för att se varför du har hjärtsvikt

Läkaren behöver också ta reda på orsaken till hjärsvikten, till exempel genom en eller flera av följande undersökningar:

• datortomografi
• kranskärlsröntgen
• hjärtkateterisering
• undersökning med magnetkamera.

Om du behöver förändra dina levnadsvanor får du börja med det.

Du behöver behandling med läkemedel vid hjärtsvikt. Du kan också behöva annan behandling, beroende på orsaken till att du har hjärtsvikt.

Pacemaker eller ICD reglerar hjärtats rytm

En pacemaker ger små elektriska impulser till hjärtat så att det får en bra rytm.

En pacemaker är en liten dosa som man oftast får inopererad under nyckelbenet. Den övervakar och reglerar hjärtat med hjälp av tunna sladdar som läkaren för från dosan till hjärtat.

ICD är en pacemaker som också är en hjärtstartare. Den ger en kraftig elektrisk stöt om det behövs för att återställa hjärtats rytm.

Läs mer om att få pacemaker eller ICD.

Hjärtpump hjälper hjärtat att cirkulera blodet – MCS eller LVAD

Vid svår hjärtsvikt kan du behöva en hjärtpump som ser till att blodet kommer från hjärtat och ut i kroppen. Pumpen får du inopererad i hjärtat. Den drivs via en kabel som läkaren leder ut genom ett litet hål på magen. Kabeln är kopplad till batterier som du bär med dig. Utrustningen kan du sköta själv.

Ungefär hälften av alla som väntar på en hjärttransplantation får behandling med hjärtpump.

En hjärtpump kallas också mekaniskt cirkulationsstöd. På engelska är förkortningen MCS eller LVAD.

Nytt hjärta genom transplantation

En del kan få ett hjärta från en donator genom så kallad transplantation. Behandlingen kan vara ett alternativ om inga andra behandlingar hjälper och hjärtsvikten påverkar ditt liv mycket.

Du kan få hjälp på en mottagning för hjärtsvikt

På många sjukhus finns en särskild mottagning för hjärtsvikt. Där får du behandling och rehabilitering. Du får hjälp av ett team som består av läkare, sjuksköterska och fysioterapeut. Tillsammans gör ni en plan för din vård.

På mottagningen får du också lära dig mer om hjärtsvikt. Att lära sig mer brukar leda till att man mår bättre.

Det här är vanliga orsaker till hjärtsvikt:

• kärlkramp eller hjärtinfarkt
• högt blodtryck
• sjukdom i hjärtats klaffar
• sjukdom i hjärtmuskeln, till exempel kardiomyopati eller myokardit
• förmaksflimmer
• diabetes
• alkohol eller droger
• läkemedel med cytostatika.

Om du får mer besvär av hjärtsvikt kan det bero på något av följande:

• Du använder NSAID-läkemedel. Läs mer om receptfria läkemedel vid tillfällig smärta.
• Du har blodbrist.
• Du har en infektion.
• Du har en njursjukdom.
• Du har KOL.

Vid hjärtsvikt kan hjärtat inte pumpa ut tillräckligt med blod till kroppen. Det gör att följande händer:

1. Trycket stiger i blodkärlen när blodet inte kommer vidare.
2. Det högre trycket pressar ut vätska i kroppen.
3. Vätskan i kroppen kan ibland göra det svårare att andas och att du blir svullen till exempel i magen eller benen.

Många kan leva ungefär som vanligt med behandling mot hjärtsvikt.

En del påverkas mer av sin sjukdom. Om du har svårt att klara vardagen kan du behöva hemtjänst. Kontakta din kommun.

Sjukdomen och behandlingen kan också påverka din sexualitet. Det kan handla om din ork, din lust eller dina tankar och känslor. Prata med vårdpersonalen. De är vana att svara på frågor om sexualitet. Läs mer om sexuell hälsa här.