DONATION

Organdonation

Varje år får svårt sjuka svenskar ett eller flera organ ersatta genom transplantation från avlidna eller levande givare. Genom transplantation kan sjuka organ och vävnader ersättas med friska från en annan människa.

De organ som främst transplanteras är njure, lever, hjärta och lungor. Det går även att transplantera vävnader som hud, hornhinna, hjärtklaff och benvävnad.

Stockholms län

Donation

Du som ska genomgå en höftledsplastik där höftleden byts ut mot en protes blir tillfrågad om du kan tänka dig att donera ditt lårbenshuvud. I dagsläget är det dessa sjukhus som tar emot donerade lårbenshuvuden.

  • Karolinska Universitetssjukhus Solna och Huddinge Ortopedi
  • Karolinska Universitetssjukhus Solna Neuro (skallben)
  • Södersjukhuset Ortopedi
  • ST: Görans sjukhus Ortopedi
  • Danderyds sjukhus Ortopedi
  • Södertälje sjukhus Ortopedi
  • Nacka sjukhus/Aleris Ortopedi

Det donerade lårbenshuvudet kan ges till personer som av olika anledningar behöver få hjälp att fästa en protes eller reparera skador i benet som uppkommit. Skador kan bero på bland annat cancer, trauma eller ryggåkomma. 

När du har tagit ställning till om du kan tänka dig att donera behöver du fylla i en hälsodelaration och lämna ditt samtycke. 

Du bestämmer själv

Du själv bestämmer om du vill donera eller inte. Däremot kan du inte bestämma vem organen eller vävnaderna ska doneras till. Det beslutas av läkare och grundas på det medicinska behovet hos de patienter som väntar på ett organ.

Du kan inte i förväg veta om du kan bli donator, men du kan medan du lever meddela din inställning till att donera organ eller vävnader. Om omgivningen inte känner till din inställning förutsätts det att du ville donera, och om dina närstående inte motsätter sig det kan du bli aktuell som donator.

Om närstående har olika uppfattningar om vilken inställning du hade får donation inte utföras. Därför är det bra om du tydligt uttrycker din inställning till att donera dina organ eller vävnader medan du är i livet.

Så här meddelar du hur du vill ha det

Du meddelar din inställning till donation av organ och vävnader genom att anmäla dig till donationsregistret på Socialstyrelsens webbplats. Glöm inte att även informera dina närstående om ditt beslut.

Du kan när som helst ändra ditt beslut. Det är det sista beslutet som gäller.

Du som har ett donationskort

Du som tidigare har fyllt i ett donationskort för att visa din inställning till donation behöver även anmäla dig till donationsregistret. Inför en möjlig donation tittar vårdpersonalen alltid i registret innan de pratar med närstående.

Om du vill donera organ eller vävnader efter din död ska du meddela om donationen är för transplantation och annat medicinskt ändamål, eller enbart för transplantation. 

Att välja att donera till annat medicinskt ändamål innebär att du bidrar till olika medicinska forskningsprojekt som syftar till att förbättra behandlingen av olika sjukdomar. Forskningsprojekten godkänns alltid av en etisk kommitté. Donationen sker oftast i form av vävnadsprover, blodprover eller cellprover.

Vem kan donera?

De flesta i Sverige har förutsättningar att bli donatorer av organ och vävnader. Det finns inga åldersgränser när det gäller myndiga personer. Även den som är omyndig kan från 15 år anmäla sig till donationsregistret utan samtycke från vårdnadshavare.

Den som är yngre kan bli anmäld till donationsregistret av sin vårdnadshavare. När barnet blir 15 år får barnet själv avgöra om hen vill stå kvar som donator.

Livsstil eller eventuella sjukdomar är inget hinder för att vara med i donationsregistret. Sjukvården gör en noggrann individuell medicinsk bedömning av alla som blir aktuella för donation.

Helkroppsdonation

Den som vill donera hela sin kropp till medicinsk och anatomisk undervisning måste under sin livstid skriva ett avtal om detta med någon av de medicinska högskolorna. Det kallas helkroppsdonation, och är helt fristående från donationsregistret.

Avtalet tecknas med den mottagande institutionen vid respektive universitet. För mer information och kontaktuppgifter, se Socialstyrelsens webbsida.

Donation efter döden

Trots att de flesta är positiva till att donera organ och vävnader efter sin död blir många möjliga donationer inte av och det fattas organ som skulle kunna rädda livet på någon annan. Antalet faktiska organdonatorer i Sverige är knappt 200 varje år.

Sjukvården gör sitt yttersta för att rädda liv. Det är först när livet inte går att rädda och livsuppehållande behandling inte längre hjälper patienten, som det kan bli aktuellt att ta reda på om hen kan bli donator.

Enligt svensk lag är en människa död när hjärnans samtliga funktioner helt har upphört på grund av att blodcirkulationen till hjärnan har avstannat. 

Förberedelser inför donation

Inför en organdonation konstateras dödsfallet genom två läkarundersökningar gjorda med minst två timmars mellanrum. Ibland behövs dessa undersökningar bekräftas med en röntgen av hjärnans blodkärl.

Sjukvårdspersonalen utreder sedan patientens inställning till donation genom att söka i donationsregistret och prata med närstående. Om den som avlidit har sagt nej och anmält det till donationsregistret blir det ingen donation.

Vävnader kan förvaras

Till skillnad från organdonation är vävnadsdonation möjlig även efter att det gått en tid sedan personen avlidit. Vävnader behöver inte vara försörjda med syresatt blod när de tas tillvara. Vävnader kan även förvaras en längre tid innan de transplanteras.

Precis som vid organdonation krävs att givaren har uttryckt sin vilja att donera sina vävnader. 

Donation när du lever

Det är fullt möjligt att donera vissa organ som levande givare, främst donation av en njure. Du klarar dig med bara en njure eftersom den njure du har kvar tar över hela njurfunktionen.

En njurdonation sker oftast från en släkting eller annan närstående, men det förekommer även från anonyma givare.För att kunna donera sin ena njure måste man vara myndig och fullt frisk.

Det är även möjligt att donera en del av sin lever, men det är mer ovanligt. Oftast är mottagaren ett barn.

Noggrann utredning för att bli donator

Den som vill donera utreds noggrant under ett antal månader enligt ett nationellt utredningsprotokoll. Utredningen innebär bland annat en grundlig hälsoundersökning och samtal med kurator.

Om utredningen visar att den som vill donera är lämplig som donator måste det säkerställas att donator och mottagare matchar varandra immunologiskt för att organet inte ska stötas bort.

Att välja att donera ett organ är ett livslångt beslut. Beslutet ska vara grundat på egen fri vilja, utan påtryckningar från andra.

Förbjudet att sälja och köpa organ

Det är förbjudet att sälja och köpa organ. Organdonation förekommer på en del håll i världen där fattiga människor kan lockas att sälja till exempel sin ena njure till njursjuka patienter som kan betala. Det är olagligt i Sverige. Däremot har du som är levande donator rätt till ersättning för eventuella merkostnader. Det kan till exempel vara förlorad arbetsinkomst i samband med operationen.

Till toppen av sidan