PSYKOS OCH VANFÖRESTÄLLNINGAR

Att vara närstående till någon som har en psykossjukdom

Som närstående till en person med psykossjukdom kan du vara ett stort stöd för den som är sjuk. Det kan vara jobbigt och svårt, och kan ibland innebära ett stort ansvar. För att orka i längden är det viktigt att du tar hand om dig själv och får stöd och avlastning.

Den här artikeln är för dig som är vuxen och närstående till en person som har fått en psykos eller en psykossjukdom. Du kan vara förälder, partner, syskon, vuxet barn, vän, granne eller släkting.

I texten kan du läsa om vad du kan få för hjälp och vad du kan göra själv för att påverka hur du mår. Du kan också läsa om hur du kan vara delaktig i behandlingen av en person som har en psykossjukdom. I slutet av texten hittar du kontaktuppgifter till olika patient- och närståendeföreningar.

Om du är under 18 år

Den här artikeln riktar sig till dig som är vuxen och har en närstående som har en psykossjukdom. Om du är under 18 år kan du i stället läsa om när en vuxen i familjen inte mår bra.

Du kan också läsa UMO:s artikel När en förälder mår psykiskt dåligt. UMO är en webbplats för alla mellan 13 och 25 år, där du kan läsa om relationer, sex och hälsa.

Verkligheten upplevs annorlunda vid psykossjukdomar

Psykossjukdomar är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar där den som är sjuk upplever världen annorlunda än andra. En psykos innebär bland annt att man har vanföreställningar. Den vanligaste psykossjukdomen är schizofreni.

För en person som lever med psykossjukdom kan fantasier ibland upplevas som verkliga och personen upplever ofta inte att hen är sjuk. Därför är det sällan den som är sjuk som söker vård, utan oftast är det en närstående som kontaktar vården.

När ska jag kontakta vården?

Kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk mottagning om du misstänker att personen håller på att få eller har en psykos. Ju tidigare hen får vård, desto bättre. Sök därför vård, även om du är osäker.

Andra sjukdomar kan ha liknande symtom, till exempel depression, olika ångesttillstånd, alkoholberoende eller drogmissbruk. Oavsett orsak kan personen ändå behöva vård.

Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Kontakta vården direkt om personen hör röster hen inte kan stå emot

Sök vård direkt på en psykiatrisk mottagning eller ring 112 om du misstänker att personen hör röster som uppmanar hen att göra saker och hen inte kan stå emot. Du ska också ringa 112 om du misstänker att personen vill skada sig själv eller andra.

Gör som ni kommit överens om i krisplanen

Har personen haft en psykos tidigare kan det hända att ni har skrivit en så kallad krisplan. I den står det vilka symtom personen får när hen blir sämre, och vad som då ska ske. Bland annat kan det stå vem som ska kontakta vården. Tveka inte att göra som ni har kommit överens om enligt krisplanen.

Är du osäker om det finns en krisplan kan du kontakta mottagningen eller be personen som är sjuk att kontakta mottagningen där hen senast fick vård.

Vad händer när jag har kontaktat vården?

När du kontaktar en psykiatrisk mottagning eller en vårdcentral får du berätta vad som har hänt. Personalen du pratar med gör då en bedömning. Ibland kan det innebära att vårdpersonal kommer hem till personen som är sjuk. Vårdpersonalen avgör sedan om personen behöver vård på sjukhus eller kan vårdas hemma. 

Personalen kan också be er att åka direkt till en psykiatrisk akutmottagning. Det kan vara det bästa om personen behöver vård snabbt.

Ibland kan personen få vård även om hen inte vill det, så kallad tvångsvård.

Vård hemma eller på sjukhus

Personen kan bli inlagd på sjukhus eller få vård hemma hos sig själv eller hos närstående. Var personen får vård beror på flera saker:

  • Om personen haft en psykos tidigare är det vanligare att få vård hemma.
  • Hur mycket personen påverkas av psykosen. Är hen mycket sjuk behövs sjukhusvård.
  • Om det finns en ökad risk för att personen skadar sig själv eller andra, eller begår självmord.
  • Hur stödet från familj och vänner ser ut.
  • Om personen frivilligt går med på att behandlas.

Vård på sjukhus

Är det första gången personen insjuknar får hen sannolikt vård på sjukhus. I genomsnitt brukar en person med en psykos få stanna på sjukhus i ett par veckor till en månad. Personen kan behöva vara kvar längre tid än det, men långvarig sjukhusvård behövs sällan.

Det går oftast bra att besöka personen på sjukhus. Men du kan behöva ringa avdelningen först för att vara säker på att det går bra.

Vård hemma

Får personen vård hemma har ni en tät och regelbunden kontakt med vårdpersonalen. Det är särskilt viktigt att ha en tät kontakt i början av psykosen.

Det kan bli tungt med egna känslor och tankar

Det kan vara en skrämmande upplevelse att vara nära en person som insjuknar i en psykos. Du kan känna dig omskakad en lång tid efteråt, speciellt om du kanske medverkat till att personen fått tvångsvård.

Du kanske själv hamnar i en kris, en naturlig reaktion på det som har hänt. Hur en person reagerar vid en kris kan skilja sig från hur andra reagerar.

Oftast närstående som stöttar

Det är oftast närstående som till stor del tar hand om, stöttar och vårdar den person som blivit sjuk. Ibland händer det att närstående engagerar sig så mycket att de till slut inte gör annat än att ta hand om den som är sjuk. Det kan göra att hen avstår från viktiga saker i sitt eget liv. I längden är det inte en bra lösning.

Även om du kanske inte vårdar eller stöttar varje dag, kan du känna att du behöver vara tillgänglig hela tiden för att kunna ställa upp om något skulle hända. Det kan leda till att du inte har någon energi kvar för att ta hand om dig själv.

Många närstående har skuldkänslor

Det är vanligt att få skuldkänslor när en familjemedlem eller vän insjuknar. Det kan till exempel vara funderingar om du själv har gjort något som kan ha orsakat sjukdomen, eller om du hade kunnat göra något för att undvika sjukdomen.

Skuldkänslor kan också uppstå när symtomen har minskat och personen mår bättre. Många närstående prioriterar den som är sjuk först, och får skuldkänslor när de gör något de själva vill.

Känslor av hopplöshet

Det kan ta lång tid för den som är sjuk att bli bättre och kanske kommer personen alltid att till viss del vara förändrad, jämfört med hur hen var innan psykosen. Kanske upplever du det som att du förlorat den personen du en gång kände. Det kan vara lätt att tappa hoppet, och att känna sorg över att livet inte blev som du hade tänkt dig. Men det finns hjälp att få.

Vanligt med fördomar om sjukdomen

Det finns många fördomar om psykossjukdomar, framför allt om schizofreni. Många tror till exempel att en person som har schizofreni är farlig eller våldsam, eller att personen har haft en dålig uppväxt. Men de allra flesta fördomarna stämmer inte. De grundar sig nästan alltid på att man inte vet vad sjukdomen är och vad den beror på.

Kan leda till att du isolerar dig

Tunga tankar och känslor, fördomar och förutfattade meningar om din närstående kan göra att du får sämre självförtroende och undviker att träffa andra personer. Men att isolera sig kan i sin tur göra att du mår ännu sämre.

Du kan själv behöva stöd

Hur mycket du än vill vara ett stöd för den som är sjuk kan det kännas svårt att räcka till. Det är viktigt att du inte glömmer bort dig själv, framför allt om du väljer att vårda eller stötta den person som har blivit sjuk. Du kan behöva stöd och avlastning för orka i längden.

Lär dig mer

Många blir tryggare och lugnare när de får lära sig om sjukdomen, behandlingen och hur vården fungerar.

Ställ dina frågor till vårdpersonalen när du inte förstår, de kan ofta svara. Om de inte kan hjälpa dig kan de ofta ge dig tips vem du ska kontakta.

Du kan också prata med patient- och närståendeföreningar, även kallade brukarföreningar. Ibland finns en anhörigkonsulent i din kommun. Både föreningarna och kommunen kan ha utbildningar eller föredrag med inbjudna föreläsare.

Psykopedagogiska möten kan hjälpa

Du har möjlighet att lära dig mer om sjukdomen och dess orsaker under så kallade psykopedagogiska möten. När du lär dig kan det bli lättare att bearbeta egna tankar och känslor. 

Psykopedagogiska möten är en form av familjemöten och är en del i behandlingen.

Många gånger känns det också bättre efter att ha pratat med någon som är kunnig och har erfarenhet av sjukdomen.

Om det behövs kan du få en form av rådgivning som kallas councelling. Då får du stöd och konkreta råd för hur du kan agera i olika situationer. En viktig del i rådgivningen är att du får hjälp med hur du kan vara medkännande, bekräftande och stödjande för personen som är sjuk, samtidigt som du sätter rimliga gränser för vad du kan göra.

Bra kontakt med vårdpersonalen ger trygghet

Att ha en bra och öppen kontakt med vårdpersonalen kan göra att tilliten ökar och att du känner dig tryggare. Ibland kan det vara svårt att få till en bra kontakt och du kan uppleva att du inte får ta del av vården som du önskar.

Du har rätt att bli bemött med respekt och omsorg. Berätta för vårdpersonalen om vilket bemötande du skulle behöva, så att ni tillsammans har möjlighet att förbättra er kontakt.

Du kan också kontakta patient- och närståendeföreningar, de kan ibland hjälpa dig med hur du ska göra om du är missnöjd.

Personalen kan lyssna trots att de har tystnadsplikt

Personalen kan inte alltid svara på de frågor som handlar om personen som är sjuk, eftersom de har tystnadsplikt. Det är den som är sjuk som bestämmer om du kan ta del av hens vård.

Men du kan alltid prata med vårdpersonalen, ibland kan det vara skönt att bara få berätta om hur du mår och vad du tänker på. De kanske också kan ge dig råd hur du ska göra och vem du ska kontakta för att få mer hjälp.

Gör saker du tycker om

Försök att ta dig tid att göra saker du tycker om och som får dig att koppla av. Det kan vara att träna, spela dataspel, träffa vänner, vara i naturen eller att laga mat. Det kan också vara stärkande att ha en hobby eller ett fritidsprojekt.

Försök också att få tillräckligt mycket sömn, röra på kroppen och att äta bra mat.

Kommunen kan ordna aktiviteter

Ibland kan kommunen ordna aktiviteter där flera närstående gör saker tillsammans. Det kan till exempel vara utflykter eller kvällskurser där du lär dig något nytt. Kontakta din kommun eller läs på deras webbplats för att ta reda på vilka aktiviteter de har.

Ta hand om dina relationer

Försök att ta hand om dina relationer med personer som är viktiga för dig. Det kan till exempel vara familjemedlemmar, släktingar eller vänner. Ett sätt att stärka relationen kan vara att göra saker tillsammans, som inte har att göra med vården av den som är sjuk.

Behöver du professionell hjälp för att ta hand om en relation finns olika former av familjerådgivning.

Be om praktisk hjälp

Be dina vänner eller kommunen om praktisk hjälp. Kommunen kan ha olika former av stöd till närstående, till exempel avlösning eller korttidsboende för den som är sjuk. Du kan då få mer tid till dig själv.

I artikeln Anhörigstöd kan du läsa mer om vilka former av kommunalt stöd som finns, och hur du gör för att få hjälp av kommunen.

Sök vård när du behöver det

Var uppmärksam på din egen hälsa. Många närstående blir sjukskrivna på grund av utmattningssyndrom eller depression. Se därför till att söka vård i tid, till exempel på en vårdcentral.

Du kan själv också behöva samtalsstöd för att bearbeta dina egna upplevelser. Många vårdcentraler har kuratorer eller psykologer som du kan prata med. Ibland kan du få en remiss till en psykiatrisk mottagning för att få mer stöd.

Prata med din arbetsgivare eller studenthälsan

Att vårda sin närstående innebär ofta att du behöver göra en hel del på dagtid. Det kan till exempel vara att du behöver ringa samtal eller träffa vårdpersonalen. Om du arbetar eller studerar kan det ta tid, energi och uppmärksamhet från ditt arbete eller dina studier, och du kanske inte hinner göra det du ska.

Prata med din arbetsgivare om du arbetar, eller med studenthälsan om du studerar på heltid. Ni kan då kanske hitta lösningar tillsammans.

Träffa andra som är närstående till någon med psykossjukdom

De flesta patient- och närståendeföreningar, eller brukarföreningar som de även kallas, har möten där du kan träffa andra närstående.

Ibland kan den psykiatriska mottagningen eller vårdavdelningen ha gruppträffar för närstående, och ibland har kommunerna olika former av anhöriggrupper. Kontakta din region eller kommun för att ta reda på vad som finns där du bor. 

Stärkande även om du inte orkar delta i samtalet

Det kan vara mycket värdefullt att få tala med andra som är i samma situation som du själv. Det kan ge dig en känsla av att vara mindre ensam och utsatt, och kan göra att du mår bättre. Det kan vara skönt att få prata med personer som förstår dig.

Även när du inte orkar vara aktiv i samtalet kan det vara bra att träffas. Du behöver inte förklara dig, eller be om ursäkt. De andra förstår om du är trött och ledsen, eftersom de förmodligen har känt likadant.

Hjälpa varandra

Andra närstående kan ge dig råd och tips som kan hjälpa dig att hantera olika situationer. Men du kan också hjälpa andra genom att berätta om hur du har det och hur du har gjort i olika situationer.

Andra närstående som har stöttat en person med psykisk ohälsa en längre tid har ofta mycket erfarenhet. Den person de vårdar kanske har återhämtat sig, och de själva kan ha fått en balans i tillvaron som fungerar bra. Det kan ge dig ett tidsperspektiv och hopp om att både du och personen du vårdar kommer att få en tillvaro ni trivs med.

Var delaktig i behandlingen

När din närstående har börjat återhämta sig kan du få vara med i planeringen av hens vårdplan och återhämtning. Men du kanske inte får vara med så mycket som du skulle vilja i planeringen. Det beror på att det är den som är sjuk som bestämmer vilka närstående som får vara delaktiga, och hur delaktiga de får vara. Men vårdpersonalen försöker oftast få till ett samarbete med närstående, eftersom det är bra för återhämtningen.

Psykopedagogiska möten

En form av möten när ni träffas är så kallade psykopedagogiska familjemöten. Det gäller inte enbart familjemedlemmar, utan kan även inkludera vänner. Den som är sjuk avgör vilka som ska vara med på mötena.

På mötena får ni tillsammans lära er om sjukdomen, symtom och behandling, och du får bland annat lära dig vad du kan göra för att stötta den som har blivit sjuk.

Upprätta en krisplan

Du får också lära dig vad du kan göra för att minska risken att personen blir sämre igen. Närstående märker ofta snabbare om sjukdomen kommer tillbaka, än personen som har sjukdomen. 

På mötena kan ni bestämma vad som ska hända om din närstående blir sämre. Det ni kommer fram till ska skrivas ner i ett dokument som kallas för krisplan. Det är viktigt att ni följer det som står i krisplanen vid ett insjuknande.

Vårdplaneringsmöten

En annan form av familjemöten är vårdplaneringsmöten. Då berättar den som är sjuk vad hen behöver för att kunna nå sina mål i behandlingsplanen. Vad du kan få göra beror på vad personen önskar. Du kan till exempel få vara med som stöd om personen vill träna på att åka kommunalt, eller att se till att personen stiger upp på morgonen om hen behöver hjälp med det.

Delat beslutsfattande

I alla beslut som tas om behandling eller stödinsatser ska den som är sjuk vara med och bestämma, så kallat delat beslutsfattande. Det gäller till exempel beslut om läkemedel och vilka stödinsatser personen ska få. Inget beslut får tas utan att den som är sjuk är med.

Delat beslutsfattande gäller inte om personen får vård mot sin vilja.

Symtom när någon insjuknar i psykos

En psykos kan utvecklas under ett par veckor, men det kan också ta flera månader och ibland år. Under den här tiden kan personen bete sig på ett sätt du inte känner igen:

  • Personen kan ha svårt eller orkar inte göra saker som hen tidigare gjort, som att studera eller arbeta. Personen kan till exempel ligga kvar i sängen hela dagen, och sluta intressera sig för sådant som hen tidigare tyckt om.
  • Många glömmer att sköta sin personliga hygien och att äta ordentligt. Hemmet kanske blir stökigt och det finns sällan mat hemma.
  • Personen kan börja dricka mycket alkohol eller använda droger.  
  • Du kan ha svårt att få kontakt när du pratar med personen. Personen kanske inte svarar på dina frågor, eller struntar i att svara överhuvudtaget. Det är också vanligt att dra sig undan och isolera sig från andra.
  • Många får sömnproblem. Det kan innebära att personen sover mycket mer än tidigare, eller inte sover alls om nätterna.
  • En person som håller på att utveckla en psykos har ofta ångestfyllda tankar på livet, och kan känna sig väldigt nedstämd eller deprimerad.
  • Personen kan bli arg och få vredesutbrott för anledningar som du inte förstår.

De tidiga symtomen blir starkare

Symtomen som beskrivs ovan behöver inte betyda att en person håller på att få en psykossjukdom. Men vid en psykossjukdom förstärks de tidiga symtomen allt mer, och till slut upplever personen tillvaron helt annorlunda än andra.

Symtom på en psykos är bland annat vanföreställningar och hallucinationer. Om personen behöver behandling för psykosen har hen ofta fler symtom. Du kan läsa om symtomen i artikeln Psykos.

Om behandlingen

Målet med behandlingen och återhämtningen är att personen ska få en vardag hen trivs med och kunna göra aktiviteter som hen tycker om. Den långsiktiga målsättningen kan vara att till exempel börja arbeta eller studera igen. Det är viktigt att den som är sjuk är med och bestämmer målet för behandlingen. Då ökar möjligheterna att lyckas nå målet.

Du kan läsa mer om behandlingen i artikeln Schizofreni och i artikeln Läkemedel vid schizofreni.

Återhämtning tar tid

Hur återhämtningen ser ut och hur lång tid den tar skiljer sig mellan personer.

Många brukar bli bättre ungefär tre månader efter insjuknandet. Men personen kan uppleva starka känslor av nedstämdhet, osäkerhet och oro upp till ett år efter insjuknandet. Det kan öka risken att bli sjuk igen. Hjälp gärna personen att komma ihåg att ta sina läkemedel, inte göra för mycket på en gång och undvika att använda alkohol eller droger.

Det kan ta flera år till att bli bättre vid schizofreni trots läkemedel, stöd och hjälp. Det är också vanligt att få psykossymtom igen efter att ha varit symtomfri en längre tid. Men risken att insjukna i en ny psykos minskar ju längre tiden som går, så länge behandlingen fungerar bra och personen får det stöd och den hjälp hen behöver.

Kontaktuppgifter till patient- och närståendeföreningar

Genom olika patient- och närståendeföreningar, riksförbund och organisationer kan du komma i kontakt med andra närstående. Många har också information till barn och ungdomar under 18 år som har en vuxen i familjen med psykisk ohälsa.

I artikeln Patient- och närståendeföreningar finns fler länkar till patient- och närståendeföreningar.

Anhörigas riksförbund

Riksförbundet Anhörigas riksförbund är en organisation som stödjer närstående, oavsett vilken diagnos den som är sjuk har. Det behöver inte vara en diagnos inom psykisk ohälsa.

Riksförbundet har också lokala föreningar där du kan komma i kontakt med andra närstående.

Anhöriglinjen är riksförbundets stödtelefon, och kan ge dig stöd och råd. De som svarar är själva närstående med stor erfarenhet.

Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, är ett nätverk som består av flera organisationer. NSPH arbetar på olika sätt för att uppmärksamma och främja den psykiska hälsan. Till exempel projektet Anhörigprojektet, som fokuserar på närståendes situation.

Nationellt kompetenscentrum, NKA

På Nationellt kompetenscentrum webbplats kan du hitta information som riktar sig till närstående, oavsett vilken diagnos den sjuka har. Det kan till exempel vara en funktionsnedsättning eller sjukdom på grund av ålder. Nationellt kompetenscentrum förkortas ofta till NKA.

Riksförbundet för Social och Mental hälsa, RSMH

Riksförbundet för Social och Mental hälsa, RSMH, är en organisation som arbetar med att öka kunskapen om psykisk ohälsa i samhället. Även RSMH har lokala föreningar.

RSMH har ett ungdomsförbund, Riksförbundet Ungdom för Social hälsa kan vara ett bra stöd om du som är ung vill lära dig mer. Riksförbundet Ungdom för Social hälsa förkortas till RUS.

Schizofreniförbundet

Schizofreniförbundet är en intresseorganisation för personer med schizofreni och liknande psykoser. Förbundet finns i hela Sverige, men har även lokala föreningar.  De har också en sida för närstående.

Stödlinjer

Det finns också olika stödlinjer som du kan ringa eller chatta med för att få stöd.

Frivilligorganisationer

Frivilligorganisationer, till exempel Fountain house och Röda korset, har träffar och samtalsgrupper för närstående. Träffarna kan vara på sjukhus eller i närheten av sjukhuset.

Mer information

Pebbles Karlsson Ambrose hade tidigare en blogg på 1177.se som hette Vid vansinnets rand, där hon delade med sig av sina erfarenheter och tankar.  Bloggen har blivit en bok med samma namn, Vid vansinnets rand, utgiven av Ordberoende förlag 2015. Nyligen har uppföljaren, Vid vansinnets rand 2, kommit ut.

Tidigare har Pebbles Karlsson Ambrose också skrivit boken Jag vet inte var psykoser kommer ifrån, utgiven av Ordberoende förlag.

Det finns ett reportage om Pebbles Karlsson Ambrose och dottern Hanna E Karlsson. De har även skrivit krönikor om sina olika perspektiv på att leva med psykossjukdom, som sjuk respektive närstående.

Till toppen av sidan