PSYKISK HÄLSA

Att hamna i kris

De allra flesta hamnar någon gång i en kris. Krisen kan komma plötsligt eller på grund av något som har pågått under en längre tid. En kris går alltid över, även om det kan ta tid. Ibland kan du behöva stöd eller hjälp att bearbeta dina upplevelser.

Två personer sitter nära varandra utomhus
För många är det viktigt att sätta ord på det som har hänt och de känslor som det har inneburit.

Vad är en kris?

En kris är en ofta stark reaktion på en förlust eller en förändring i livet. Det är en vanlig reaktion på en svår situation. Trots det kan en kris vara så svår att du behöver stöd för att börja må bättre igen.

Man kan hamna i kris av många orsaker. När tillvaron förändras kan det vara svårt att ställa om sig till de nya kraven. Krisen pressar dig att försöka anpassa dig till den nya situationen. 

Olika händelser kan påverka 

Du kan hamna i kris av att något händer plötsligt och oväntat. Det kan till exempel vara en olycka, sjukdom, ett brott, att du förlorar jobbet eller att någon i din närhet oväntat lämnar dig. Det är vanligt vid sorg eller om du förlorat någon eller någonting som är viktigt för dig. Här kan du läsa mer om sorg när någon har dött.

Annat som kan leda till en kris kan vara att du stöter på stora personliga motgångar. Du kanske under en längre tid har påverkats av saker som du inte kunnat styra över. Det kan till exempel vara ekonomiska problem, arbetslöshet, ensamhet, problem på jobbet eller i skolan, långvarig värk eller andra bevär med hälsan.

Förändringar som ställer krav

En kris kan även utlösas av andra händelser i livet, som att till exempel bli förälder, flytta eller byta jobb. Sådant som du egentligen velat, men som innebär en omställning. Det kallas förändringskriser och gäller alla typer av förändringar som ställer nya krav på dig.  

Ibland kommer krisen i samband med att du fyller år, och brukar då kallas för ålderskris. Eller så hamnar du i kris efter en skilsmässa, när barnen flyttar hemifrån eller när du går i pension. Krisen kommer som en reaktion på att man har förlorat sin vanliga roll eller funktion i livet, och att man har svårt att ställa om sig till den nya situationen.

En kris kan leda till att du upplever att du har tappat din identitet, och måste börja om från början. Det kan kännas som att du har gått vilse, eller att du har förlorat makten över ditt liv.

Alla reagerar olika

Olika personer kan reagera olika starkt i en kris, även om händelsen och situationen är likartad. Erfarenheter och upplevelser som du har haft tidigare i livet har betydelse för hur du upplever och hanterar svårigheter. 

Vissa söker kontakt och vill bearbeta det de har varit med flera gånger, medan andra tystnar och undviker andra människor. Det finns inget sätt som är rätt eller fel. Alla hanterar en kris på sitt eget sätt.

Vanliga reaktioner i en kris

I en kris är det vanligt att man känner oro, ångest, sorg, nedstämdhet, ilska eller irritation. Det är också vanligt att få problem med sömnen.

Många har svårt att somna och sover oroligt, eller blir utmattade och sover mer än vanligt. En del får minskad aptit, andra äter mer än vanligt. 

Att hamna i kris kan göra att man inte tar hand om sig själv och kanske söker tröst i sådant som får en att glömma i stunden, som till exempel att dricka mer alkohol eller spela om pengar.

Andras reaktioner påverkar

Det finns många saker som kan påverka hur du reagerar i en kris. En sak är hur personer i din omgivning reagerar. Du kan få svårare att hantera krisen om andra inte förstår hur allvarligt du upplever att läget är. Du kan känna skuld eller skam. Du kan få svårare att bearbeta det du har varit med om. 

Ofta är det skönt när din omgivning bekräftar det du känner. Då blir det lättare att berätta och prata om det du upplever.

Det kan ibland kännas tvärtom, att din oro förstärks av att andra också är oroliga. Om du känner så kan det hjälpa att prata om det.

Vad kan jag göra för att må bättre?

Ofta är det viktigt att sätta ord på det som har hänt och de känslor man bär på. Det kan kännas smärtsamt att berätta, men efteråt kan du känna dig lättad.

Att få prata om det som har hänt flera gånger kan göra att det blir lättare att leva med. Prata med någon du känner eller kontakta en stödlinje.

Hitta saker som ger dig lugn och kraft

När du är i kris behöver du stunder då känslorna får vila. Samtidigt kan det vara svårt att byta perspektiv. Det kan till exempel vara svårt att motivera sig till enkla saker som att ta en promenad, om du är i kris. Sådana vardagliga saker kan bidra till att du så småningom mår bättre.

Vila från krisen

Det är bra att försöka hitta situationer när du mår bra och tillåta dig själv att vara kvar där under en tid. Det kan till exempel vara att spela eller lyssna på musik. Det kan också vara att måla, skriva, ta ett bad eller vara ute i naturen. Försök hitta något som du tycker om att göra.

Ge dig tid

Alla har olika sätt att vila från känslorna. Genom att hitta ditt eget sätt att ta en paus kan du hjälpa dig själv att må bättre. Många gånger gäller det att ha tålamod med sig själv. Ge dig själv den tid du behöver för att hitta ny kraft.

Försök att hitta bra vanor och rutiner

Det finns några grundläggande saker som kan hjälpa dig att må bra. Här kommer några förslag:

Undvik alkohol

Det är aldrig en bra lösning att hantera en kris med hjälp av att dricka alkohol. Även om det kan kännas bra i stunden kan du må sämre med tiden. Om du eller någon du känner har problem med alkohol kan du få hjälp att sluta dricka.

När ska jag söka vård?

De flesta klarar av en kris med hjälp och stöd från närstående eller andra personer i omgivningen. Du kan kontakta någon av de stödlinjer som finns på nätet, antingen på chatt, mejl eller telefon.

Kontakta en vårdcentral om du behöver mer stöd, till exempel om du tror att du har fått en depression, lider av posttraumatisk stress som vid PTSD eller om dina besvär på något annat sätt gör att du har svårt att fungera i din vardag.

Religiösa samfund är vana att hjälpa till vid kriser. En del har också sorgegrupper som du kan delta i. Du behöver inte vara troende för att delta.

Om det är bråttom

Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår mycket dåligt eller om du har tankar eller planer på att ta ditt liv.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Skåne

Sök hjälp och stöd i Skåne - vuxen

Vid livshotande tillstånd ska du ringa 112, inte till psykiatrisk akutmottagning.

Hjälp och stöd om du mår dåligt psykiskt

Mår du dåligt?

Både sjukvården och socialtjänsten kan hjälpa dig och det finns många stödgrupper, föreningar och organisationer som är bra att prata med. Alla som jobbar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten har tystnadsplikt. Nedan hittar du information om vart du kan vända dig om du behöver hjälp.

vårdcentralen kan du få hjälp av en kurator eller av en psykolog. Om det behövs, kan du få remiss till specialistpsykiatrin.

Om du mår så dåligt att du behöver hjälp direkt ska du vända dig till en psykiatrisk akutmottagning.

Patient- och närståendeorganisationer

Patient- och stödföreningar kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation.

I Skåne finns många patient- och närståendeorganisationer för personer som har kontakt med psykiatrin. Där finns möjligheten att träffa andra i liknande situationer.

Telefonjourer

Om du inte vill prata med någon närstående kan det vara en bra början att tala med någon i en telefonjour.

Telefonjourer och rådgivning

Sök hjälp och stöd i Skåne - barn och unga

Vid livshotande tillstånd ska du ringa 112, inte till psykiatrisk akutmottagning.

Hjälp och stöd för barn och unga

Mår du dåligt? Eller mår ditt barn dåligt? Är du lärare, kompis eller finns nära ett barn som du tror mår dåligt? Du som är barn eller ungdom kan få rådgivning, hjälp och stöd i olika situationer. För dig som vill hjälpa ett barn i din närhet finns också stöd att få.

På skola och förskola finns kurator, skolsköterska eller psykolog som du kan prata med. Både sjukvården och socialtjänsten kan hjälpa dig och det finns många stödgrupper, föreningar och organisationer som är bra att prata med. Alla som jobbar inom hälso- och sjukvården och i socialtjänsten har tystnadsplikt.

Nedan hittar du information om vart du kan vända dig om du behöver hjälp.

I Region Skåne

Till alla barnavårdscentraler finns en psykolog knuten. Barnavårdscentralen tar emot barn upp till 6 års ålder.

vårdcentralen kan du få hjälp av en kurator eller av en psykolog.

En väg in heter barn- och ungdomspsykiatrins telefonrådgivning för barn och unga med psykisk ohälsa i Skåne (0-17 år). Du som är barn, ungdom, vårdnadshavare, skolpersonal eller har ett barn som mår dåligt i din närhet, kan ringa dit för hjälp och rådgivning. Kvalificerad personal ger råd och bokar vid behov en tid på en Första linjen-mottagning eller en annan bup-mottagning. Du kan också bli hänvisad till en mottagning utanför psykiatrin, som bättre fyller dina behov. Du når En väg in på 020-51 20 20 vardagar mellan 08:00 och 16:30. Det går också bra att logga in i e-tjänsterna och skicka en egen vårdbegäran.

I din kommun

Din kommun kan ofta hjälpa till om du har det svårt. Via länken nedan hittar du stöd och hjälp inom socialtjänsten för dig som är ung eller är vårdnadshavare i Skånes alla kommuner.

Hjälp och stöd i din kommun

I skolan

På alla skolor, från lågstadiet till gymnasiet, har man tillgång till elevhälsa. De som arbetar där är skolsköterska, skolläkare, skolkurator, skolpsykolog och specialpedagog. Alla skolor måste erbjuda sina elever elevhälsa.

Patient- och närståendeorganisationer

Patient- och stödföreningar kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. I Skåne finns många patient- och närståendeorganisationer för personer som har kontakt med psykiatrin. Där finns möjligheten att träffa andra i liknande situationer.

Telefonjourer och hjälp via internet

Om du inte vill prata med någon närstående kan det vara en bra början att tala med någon i en telefonjour. Du kan också få hjälp och rådgivning på internet, till exempel genom Fråga UMO eller BRIS

Mer information om hur du söker psykiatrisk vård i Skåne

Vad händer under en kris?

Det finns olika teorier om krisen och dess förlopp. Ett vanligt sätt att se på krisen är att den består av olika faser. Det är ingen absolut sanning, utan ett sätt att beskriva det som händer under en kris. Hur man upplever en kris är unikt för varje person, och det finns inte någon beskrivning som stämmer för alla.

De olika delarna i en krisreaktion kan beskrivas i följande fyra faser:

  • chockfasen
  • reaktionsfasen
  • bearbetningsfasen
  • nyorienteringsfasen.

De olika faserna följer inte efter varandra med en tydlig gräns, utan sker gradvis och kan pendla fram och tillbaka mellan dem. Faserna kan också delvis överlappa varandra. Känslor och reaktioner som är vanliga i en fas kan plötsligt komma tillbaka, men går då ofta snabbare över.

Chockfasen

Den allra första fasen kallas chockfasen och kan pågå upp till en vecka. Den kan ibland vara längre, men det är ovanligt. När du är i chockfasen försöker du undvika starka känslor så mycket du kan. Du kan ha svårt att ta in det som har hänt.

En vanlig beskrivning av chockfasen är att det känns overkligt. Det är vanligt att inte komma ihåg delar av det som har hänt eller vad som har sagts när man är i chockfasen. Det kan också vara svårt att ta till sig information. Du kan även tänka eller handla irrationellt eller ologiskt.

Det är till exempel vanligt att inte komma ihåg information som man har fått när man är i chockfasen. Man kan till och med vilja förneka det man har hört eller tro att informationen är felaktig. Personer i din närhet kan tycka att du verkar som vanligt eller till och med känslokall, även om du känner helt annorlunda inuti.

Reaktionsfasen

När du börjar förstå vad som har hänt och accepterar att din verklighet har förändrats, har du kommit till reaktionsfasen. Den perioden kan vara upp till ett år men är oftast kortare.

I den här fasen kan du få ångest och starka känslor som rädsla, ilska, skuld eller sorg. Det är vanligt att stänga av känslorna ett tag för att orka med de praktiska sakerna i vardagen. Först när det praktiska har ordnat sig kan känslorna komma tillbaka.

Du kan också känna skuldkänslor eller anklaga dig själv för det som har hänt. Sådana tankar och känslor är vanliga när man är i reaktionsfasen. Det beror på att man försöker hitta meningen i det som har hänt.

När det är svårt att se någon mening kan du få något som kallas magiska tankar. Då kan du till exempel tänka att det som hänt beror på en någon särskild person eller händelse.

Bearbetningsfasen

I den här fasen börjar du acceptera det som har hänt och försöker lära dig att leva med det. Du kanske kan börja se framåt igen och kan tänka på andra saker än det som orsakade krisen.

Samtidigt kan bearbetningsfasen vara fylld av känslor, som ofta är motstridiga. Du kan till exempel känna dig glad en dag, för att sedan bli nedstämd igen.

Du kan uppleva att verkligheten börjar kännas mer som vanligt, och du kan bli förvånad när du plötsligt reagerar som du brukade göra förut. Du kan bli medveten om sinnesintryck som du inte har känt på ett tag eftersom du har varit så påverkad av krisen.

Du kan till exempel höra fågelsång utanför fönstret, samtidigt som du tänker att det är något som du har missat under en tid.

Nyorienteringsfasen

Nyorienteringsfasen kan pågå under en längre tid och har inget slutdatum. Det som har hänt går från att vara något chockartat till att bli ett minne. Det kanske inte är ett minne som du vill ha, men det är ett minne som du accepterar.

Livet efter krisen

Livet blir oftast inte precis som det var innan händelsen som ledde till att du hamnade i krisen. Många upplever att de får en annan syn på livet. För en del kan krisen leda till insikter som kan vara meningsfulla.

Ibland kan livet efter krisen innebära att förutsättningarna i livet ändras. Du kan behöva acceptera det som hänt för att kunna gå vidare. Det innebär inte att du behöver tycka om det. Du kanske inte kommer att förstå varför eller hitta någon mening i det som har hänt, men du kan ändå fortsätta med ditt liv.

Efter krisen kan vissa saker kännas viktigare än vad de gjorde innan krisen. Saker som du tyckte var viktiga innan kan plötsligt kännas helt oviktiga.

Ibland kan krisen leda till att du fortsätter att må dåligt. Om du är  nedstämd under en längre tid och har tappat lusten även till sådant som du brukar tycka om att göra kan du ha fått en depression. Du kan även få besvär med ångest. Sök hjälp om du fortsätter att må dåligt efter en kris.

Om du har varit med om allvarliga händelser som har inneburit livsfara eller hotat din integritet kan det leda till att det finns kvar minnen och känslor som gör att vardagen blir påverkad. Den sortens svårigheter kallas för posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Även barn och tonåringar kan få PTSD. Det finns behandling som hjälper mot PTSD.

Att vara närstående

Det tar olika lång tid för olika personer att hantera en kris. En person som är i kris kan bete sig på ett sätt som kan verka märkligt för omgivningen, men det kan ändå vara rätt för den personen.

En del kan verka som vanligt, och dölja sina känslor för andra.

Det viktiga är att du som är närstående visar att du bryr dig och inte tänker att du måste ha en lösning på den situation som personen är i. Fråga hur det är och var inte rädd för att störa. Lyssna, och försök att avstå från att ge goda råd.

Ni kan också prata om andra vardagliga saker eller bara vara tysta, om personen hellre verkar vilja det. Du kan föreslå att ni gör någonting tillsammans. Kanske kan du hjälpa till med något praktiskt som att laga mat, städa eller gå och handla. Ta kontakt själv och gärna flera gånger, även om du tidigare har blivit avvisad. Ge konkreta förslag på när ni ska umgås.

Barn påverkas

Om det finns barn kan du hjälpa till genom att upprätthålla trygga, välkända vardagsrutiner. Det kan vara att följa med barnet till någon aktivitet eller hjälpa till med läxor.

Barn som har en närstående som är i kris påverkas. Det är inte ovanligt att barnet tar ett väldigt stort ansvar. Barnets oro kan ibland märkas i förskolan eller i skolan. Det kan märkas som ett förändrat beteende.

Hen kan till exempel känna sig trött, bli passiv eller utåtagerande. Därför är det bra om lärare och annan personal får veta varför barnet beter sig annorlunda.

Barnet kan behöva stöd genom att någon annan vuxen tar ett större ansvar för situationen i hemmet.

Du kan själv behöva stöd

Du som närstående kan ibland behöva hjälp för att kunna vara ett bra stöd. Genom närståendeföreningar eller genom en vårdcentral kan du som närstående få hjälp och stöd.

Barn, unga och vuxna som har förlorat eller kommer att förlora en närstående kan kontakta den ideella organisationen Randiga Huset. Där kan man bland annat gå i samtalsgrupper för att bearbeta sorgen.  Du kan läsa mer i texten om sorg hos barn och unga.

UMO om att stötta en kompis som är i kris

UMO är en webbplats för alla som är 13- 25 år. På UMO kan du hitta svar på frågor om sex, hälsa och relationer. Du kan bland annat läsa om att hamna i kris. Du kan också läsa om vad du kan göra för att stötta en kompis som är i kris.

Till toppen av sidan