Hals

Ont i halsen

Att ha ont i halsen är vanligt hos både barn och vuxna. Det kan bero på många olika saker. Ofta går ont i halsen över av sig själv, men ibland kan det behövas någon form av behandling.

De flesta har ont i halsen någon gång om året. Några har ont oftare. Barn som går på förskola kan ha ont i halsen flera gånger per år. 

Olika typer av ont i halsen

Det finns många orsaker till att du har ont i halsen. Här kan du läsa om de vanligaste:

Förkylning

Vid en förkylning är näsan och svalget inflammerade. Förkylning orsakas nästan alltid av ett virus. Du kan ha ont i halsen och det brukar se rött och inflammerat ut. Ibland kan du få en infektion i stämbanden. Då blir stämbanden inflammerade och du kan bli hes. Du kan också få feber, ont i öronen, snuva och hosta om du är förkyld.

Covid-19

Covid-19 påminner ofta om en förkylning eller influensa. Feber och hosta är vanligt. Du kan också bland annat få ont i halsen, huvudvärk eller ont i muskler och leder. De flesta blir friska av sig själv. En del får andningsbesvär och kan behöva vård på sjukhus.

Halsfluss

Halsfluss är en infektion som orsakas av virus eller bakterier i halsmandlarna. Det är oftast streptokockbakterier om infektionen beror på bakterier. Infektionen gör att halsmandlarna blir inflammerade, kraftigt röda och svullna.

Körtelfeber

Körtelfeber orsakas av ett virus som är mycket vanligt. Barn brukar få lindriga symtom, men tonåringar och vuxna kan bli mer sjuka.

Scharlakansfeber

Scharlakansfeber beror på en infektion av streptokockbakterier. Det är främst små barn som får sjukdomen. Äldre barn och vuxna brukar istället få halsfluss av streptokockerna.

Struplocksinflammation

Struplocksinflammation beror på en infektion av bakterier och är ovanligt. Infektionen gör att struplocket svullnar upp. Det gör att du får svårt att andas, har mycket ont i halsen, har svårt att svälja, dreglar och får feber.

Struplocksinflammation är ovanlig bland barn. Vaccination mot bakterien ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Därför är det främst ovaccinerade barn och vuxna som får sjukdomen.

Halsont av andra orsaker

Du kan få ont i halsen av att sjunga eller skrika högt. Då är det stämbanden som har överansträngts och blivit inflammerade.

Stämbandsinflammation med halsont och heshet orsakas oftast av ett virus. Det är då bra att vila rösten så mycket som möjligt. Att viska är också en ansträngning för rösten.

Du kan också få en svidande känsla i halsen om du vistas i mycket torr luft.

Herpes kan också ge ont i halsen. Det är en virusinfektion som ofta ger blåsor på läpparna och inne i munnen.

Halsbränna och sura uppstötningar kan ge en känsla av ont i halsen. Då glider surt maginnehåll tillbaka upp i matstrupen och kan ge en brännande eller svidande smärta långt ner i halsen.

Stanna hemma om du känner dig sjuk

Alla som känner sig sjuka ska stanna hemma. Det är för att inte smitta andra. Det gäller både vuxna och barn. Symtomen kan bero på covid-19.

Vad kan jag göra själv?

Det finns en del du kan göra för att lindra dina besvär.

Varm dryck som till exempel te kan ha en lenande effekt i halsen. Glass och yoghurt brukar också kännas bra. Pröva dig fram vad som fungerar bäst för dig.

Ibland känns det bättre att ha något att suga på och då kan du ta halstabletter som finns i matvaruaffärer och på apotek. De minskar inte själva svullnaden i halsen, men det kan kännas lenande. Det bästa för tänderna är att välja sockerfria tabletter.

Smärtstillande läkemedel kan lindra

Det finns flera olika receptfria läkemedel mot smärta. Några exempel är läkemedel som innehåller paracetamol och antiinflammatoriska smärtlindrande läkemedel, NSAID.

Här kan du läsa om vilka receptfria läkemedel som finns och vilket som kan passa för dig. 

Det finns också flera olika läkemedel i form av sugtabletter och munhålesprej som kan lindra halsont på olika sätt. En del av dessa läkemedel kan användas av både barn och vuxna, men inte alla. Du kan fråga på ett apotek vilka läkemedel som finns och hur de fungerar.

Överansträng inte kroppen

Du kan behöva vila om du har ont i halsen men det betyder inte att du måste ligga ner. Ofta är det bra att vara uppe och röra på sig. Undvik fysisk aktivitet om du har en infektion i kroppen. Det kan vara bra att vila rösten om du är hes.

Ett glas vatten kan hjälpa vid sura uppstötningar

Du kan lindra besvär med halsbränna och sura uppstötningar genom att späda ut det sura, till exempel med ett glas vatten. Du kan också prova medel mot sura uppstötningar eller halsbränna som finns att köpa på apotek.

När och var ska jag söka vård?

Halsont går oftast över av sig själv inom några dagar utan att du behöver söka vård.

Kontakta en vårdcentral om du har ett eller flera av följande symtom:

  • Du har ont i halsen och är samtidigt svullen utanpå halsen.
  • Du har ont i halsen, feber och små knottriga hudutslag.
  • Du har ont i halsen i ett par veckor och inte har några andra symtom. 
  • Du har ofta återkommande besvär med ont i halsen.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har följande symtom:

  • Du har ont i halsen och feber i flera dagar, men inga förkylningssymtom som snuva, hosta eller nästäppa.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 

Ring alltid först

Du ska alltid kontakta vårdmottagningen innan du åker dit. Det gäller både vuxna och barn. Då kan vårdpersonalen se till att du eller barnet tas emot utan att andra riskerar att bli smittade.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du har något av följande symtom:

  • Du kan inte svälja saliven, har feber och svårt att andas.
  • Du har mycket ont på ena sidan av halsen och har svårt att gapa.

Dessa symtom kan vara tecken på mer allvarliga infektioner som struplocksinflammation eller halsböld. 

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Undersökningar

På vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen får du berätta om dina symtom. Därefter undersöker läkaren dig.

Vid undersökningen tittar en läkare först i halsen och svalget med hjälp av en lampa. Läkaren håller ned tungan med en platt träpinne för att kunna se svalget bättre.

Känner på halsen

Läkaren brukar också undersöka halsens utsida. Hen känner på halsen med händerna för att ta reda på om lymfkörtlarna är förstorade och ömma.

Läkaren kan även undersöka nedre delen av svalget för att bedöma struplocket. Detta görs antingen med hjälp av en liten spegel genom munnen eller en böjlig kameraslang genom ena näsborren. Ibland undersöks stämbanden för att se om du har fått en stämbandskatarr.

Ibland tas prov från halsmandlarna

Ibland tar läkaren ett prov från halsmandlarna med hjälp av en bomullsklädd pinne. Provet visar om halsflussen beror på den typ av bakterier som kallas streptokocker. Det här provet kallas för snabbtest.

Undersökningen kan ibland vara lite obehaglig men tar bara några sekunder. Du får svar inom fem till tio minuter.

Andra prov

Du kan få lämna andra prover, till exempel om läkaren misstänker att du har körtelfeber.

Behandling

Det finns mycket som du kan göra själv för att lindra det onda i halsen. Detta gäller även körtelfeber som det kan ta lång tid att bli frisk ifrån. Vid körtelfeber kan du känna dig trött under en lång tid efteråt. Men eftersom sjukdomen beror på ett virus så hjälper inte antibiotika.

Vid vissa infektioner får du antibiotika

Vid vissa infektioner kan du ibland behöva behandling med antibiotika. Det gäller vid halsfluss. Då bedömer en läkare först om antibiotika verkligen kommer att göra så att du blir frisk snabbare. Du får behandling mot halsfluss om den beror på streptokockbakterier.

Scharlakansfeber behandlas vanligtvis med antibiotika och de flesta blir helt friska av behandlingen. Ju snabbare barnet får behandling, desto lindrigare blir sjukdomen.

Vissa sjukdomar kräver vård på sjukhus

Du kan få svårt att andas om du har en struplocksinflammation. Det beror på att struplocket är svullet. Då behöver du vård på sjukhus. På sjukhuset får du bland annat antibiotika direkt i blodet.

Läkemedel om du har svårt att svälja

Det finns receptbelagda läkemedel som kan lindra om du har mycket ont när du sväljer.

Så smittar halsont

Halsinfektioner smittar lätt, särskilt de som beror på virus.

Du kan bli smittad genom direktkontakt. Det kan till exempel vara om du tar någon i hand och därefter tar dig själv i ansiktet, eller om du kysser någon. Undvik att smitta andra genom att hosta eller nysa i armvecket.

Hur kan jag skydda mig?

Du kan skydda dig genom att tvätta händerna ofta och undvika att ta sjuka personer i hand.

Komplikationer och följdsjukdomar

En följdsjukdom som du kan få är halsböld. En halsböld är en kraftig reaktion av en halsfluss och beror oftast på bakterier. Det har då bildats var bakom halsmandeln som har lett till att det har uppstått en böld. Det gör mycket ont i halsen, främst på ena sidan. Det kan låta annorlunda när du pratar och du kan ha svårt att gapa.

Barn som får halsböld kan behöva få halsmandlarna borttagna. Det gäller också vuxna som har haft minst två halsbölder.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig beror på barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Mer på 1177.se

Vanliga symtom - när ska jag söka vård?

Här kan du få hjälp att bedöma om du kan lindra dina symtom själv eller om du behöver söka vård. Ibland får du rådet att ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Att ge läkemedel till barn

Barn är känsligare än vuxna för vissa läkemedel. Det finns därför en del läkemedel som barn inte ska ta. För att läkemedlet ska fungera som det är tänkt är det viktigt att det används på rätt sätt och i rätt dos.

Förbereda barn för besök i vården

Besök, undersökningar och behandlingar i vården brukar gå bättre om barnet och du är förberedda. Om du är rädd och orolig är det lätt att barnet känner likadant. Förbered först dig själv och sedan ditt barn. Här får du råd om hur du kan göra.

Till toppen av sidan