Tandlossning

Tandlossning går ofta så långsamt att du inte själv upptäcker sjukdomen.

Inflammationen kring tänderna gör inte ont. Du kan ha inflammationen länge innan tänderna börjar lossna.

Ett tidigt symtom är att det ofta blöder från tandköttet när du borstar tänderna. Men den som röker märker oftast ingen blödning eftersom blodkärlen dras ihop av rökning.

Du ska ta kontakt med en tandvårdsmottagning om tandköttet blöder när du borstar tänderna eller om en eller flera tänder känns lösa.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Det är viktigt att hålla tänderna rena så att inte bakterier kan samlas mellan dem. Förutom tandborste är det bra att använda mellanrumsborste, tandtråd, eller tandsticka.

Det är viktigt att gå till tandläkaren eller tandhygienisten med jämna mellanrum. Då blir du undersökt och det märks om tandköttet är inflammerat eller tänderna på väg att lossna.

Tandläkare och tandvårdshygienist kan ge råd om hur du ska sköta dina tänder.

Rökning gör det svårare att upptäcka tandlossning. Om du är rökare och har fått tandlossning är det bra att sluta röka för att hejda tandlossningen.

Vid en undersökning mäter tandläkaren eller tandhygienisten fickorna runt tänderna för att se hur djupa de är och om de blöder. Börjar det blöda vid mätningen är det ett tecken på att fickorna är inflammerade.

En frisk tandköttsficka brukar inte vara djupare än tre till fyra millimeter och ska inte blöda.

Med hjälp av röntgenbilder kan tandläkaren också se hur tandens fäste i käkbenet runt tanden ser ut.

Behandlingen blir enklare att göra om tandlossningen upptäcks tidigt. Men du kan få behandling även om tandlossningen pågått en längre tid. Då kan det krävas specialistvård.

Behandling av tandlossning går ut på att avlägsna bakteriebeläggningar på tänderna. Framför allt behöver tandläkaren eller tandhygienisten få bort tandsten och bakteriebeläggningar i de fördjupade tandköttsfickorna som du själv inte kan komma åt.

Den del av tandfästet som redan har förstörts kan oftast inte återskapas, men behandlingen kan förhindra att mer av tandfästet förstörs.

Bakterier tas bort med speciella instrument

Bakterier som finns inne i tandköttsfickorna och på tandrötternas yta kan du inte ta bort själv. Det måste göras av en tandläkare eller tandhygienist som använder speciella instrument. Du får ofta gå flera gånger för att göra rent alla tänder.

Med behandling läker de fördjupade tandköttsfickorna oftast ut och inflammationen försvinner. Eftersom delar av tandens fäste förstörts av infektionen blir rötterna närmast tandkronan ofta blottlagda. Tänderna kan då se längre ut än förut och du kan få ilningar i dem första tiden.

Ibland behövs operation

Du kan behöva remiss till en specialist på tandlossning om du har en allvarlig form av tandlossning. En sådan specialist kallas parodontolog.

Det kan ibland bli nödvändigt att göra en operation för att få bort bakterier och tandsten i de fördjupade tandköttsfickorna.

Ibland går det att med en operation också återskapa delar av det förlorade tandfästet. Operationen görs med lokalbedövning och du brukar inte behöva bli sjukskriven efteråt.

 Tandbrygga eller protes

Ibland går det inte att rädda alla tänder utan några måste tas bort. Att bli av med tänder kan påverka hur du tuggar, ditt tal och även utseendet i ansiktet. Då kan du behöva en tandersättning, till exempel en tandbrygga, implantat eller tandprotes.

Viktigt med eftervård

Efter behandlingen är det viktigt att gå på eftervård två till fyra gånger om året. Då går du oftast till en tandhygienist som kan kontrollera om det finns nya infektioner. Hen ser också om du har rätt teknik för att hålla tänderna rena. Tandhygienisten avlägsnar bakterier och tandsten om det behövs.

Det uppstår en beläggning om bakterierna inte borstas bort från tandytan vid kanten av tandköttet och du får en inflammation i tandköttet, kallad gingivit. Inflammationen läker om bakteriebeläggningarna tas bort.

Tas inte bakterierna bort finns det risk för att inflammationen fortsätter och tänderna börjar lossna.

Om inflammationen sprider sig

Det finns risk för att inflammationen sprider sig och angriper rothinnan och käkbenet om den inte upptäcks och behandlas tidigt. Fickan i tandköttet blir allt djupare och bakterierna tränger längre ner. Det leder till att mer och mer av tandens fäste förstörs. Detta tar lång tid, oftast mellan 10 och 20 år. Så småningom leder det till att tanden lossnar och faller ut eller måste tas bort.

Rökning ökar risken för tandlossning

Om du röker är risken att få tandlossning mycket större än om du inte gör det. Rökning gör att sjukdomen utvecklas snabbare och att den läker sämre. Det beror troligen på att rökning försämrar immunförsvaret.

Även stress och sjukdomar som påverkar immunförsvaret ökar risken för att få tandlossning.

Diabetes ökar också risken för tandlossning och studier har visat att tandlossning kan påverka blodsockernivåerna. Därför behöver du göra regelbundna tandundersökningar om du har diabetes.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid tandsjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Tandvårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för tandvård.