OCD – Tvångssyndrom

Du som har tvångssyndrom har ofta både tvångstankar och tvångshandlingar men du kan också enbart ha tvångstankar. Det är vanligt att få de första symtomen på tvångssyndrom som barn eller tonåring. Vid tvångssyndrom kan du vara väldigt upptagen av tvångstankarna. Det kan leda till att du har svårt att ta dig exempelvis till skolan eller till jobbet.

Det är vanligt att du som har tvångssyndrom skäms över dina tvångstankar och tvångshandlingar. Det kan därför kännas svårt att börja prata med någon om tankarna eller det du gör.

Tvångstankar kommer fast du inte vill det

Tvångstankar kan vara tankar eller fantasier som kommer fast du inte vill det. De kan kännas obehagliga, ge ångest eller bara vara irriterande.

Tvångstankar kan leda till tvångshandlingar

Du som har tvångssyndrom kan känna att du behöver göra vissa saker för att minska ångesten när tankarna kommer. Du kan också uppleva att du måste utföra handlingarna för att förhindra att det du tänker ska hända i verkligheten. Sådana handlingar kallas för tvångshandlingar.

Tvångshandlingarna kan exempelvis vara en eller flera av följande saker:

• Du upprepar ett visst ord i tankarna.
• Du tvättar händerna ofta för att du är orolig för smuts eller bakterier.
• Du sorterar saker på ett visst sätt tills det känns helt rätt.
• Du kollar att till exempel spisen är avstängd, fast du redan har gjort det flera gånger.

Det är viktigt att du söker vård om du har besvär som hindrar dig i vardagen. Utan behandling kan besvären vid tvångssyndrom bli långvariga. De går ofta inte över av sig själva.

Kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning om du har tvångstankar och har svårt att klara din vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

På vårdcentralen gör läkaren en bedömning av dina besvär. Om det behövs kan läkaren skriva en remiss till en psykiatrisk mottagning för behandling inom psykiatrin.

Du kan också kontakta en psykiatrisk mottagning direkt. På många psykiatriska mottagningar kan du göra en så kallad egenanmälan. Du kan då antingen få en tid för en första bedömning eller hänvisas till en vårdcentral.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Sök vård direkt om du mår akut dåligt

Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller en akutmottagning om du har tvångstankar och mår så dåligt att situationen känns outhärdlig och du känner att du inte orkar mer.

Hjälp den som har tankar eller planer på att ta sitt liv att kontakta vården, om du är närstående. 

Det är bra att röra på sig och vara fysiskt aktiv om du känner ångest eller oro. Det kan hjälpa dig att stå emot tvångshandlingar. Att röra på sig kan också hjälpa mot nedstämdhet.

Prata med någon 

Det är bra om du kan prata med någon du har förtroende för. Det kan exempelvis vara en närstående eller någon som arbetar inom vården. Det känns ofta lättare att ha berättat för någon hur du mår, även om det kan vara jobbigt att prata om tvångstankar eller tvångshandlingar. Det är särskilt viktigt att våga prata med någon om du har självmordstankar.

Du kan till exempel kontakta någon på en anonym stödlinje eller söka stöd från andra i samma situation, som till exempel svenska OCD-förbundet.

När du kommer till vårdcentralen får du prata med en läkare, psykoterapeut eller psykolog. Under samtalet använder vårdpersonalen ofta frågeformulär för att bedöma om du har tvångssyndrom eller en annan psykiatrisk diagnos. Psykisk ohälsa som kan förekomma samtidigt med tvångssyndrom.

Det kan vara en eller flera av följande:

• depression
• tics
• ångestsjukdomar som fobier eller paniksyndrom.

Det är också vanligt att läkaren undersöker om du har fysiska sjukdomar som kan vara orsak till dina besvär. Det sker ofta genom samtal, en kroppslig undersökning och ibland tas även blodprover.

Det finns bra behandlingar som hjälper dig som har tvångssyndrom att bli av med besvären. Du som har tvångssyndrom kan behandlas med psykoterapi eller läkemedel. Ibland kan det också vara bra att behandlas med en kombination av båda. Att du och dina närstående får kunskap om tvångssyndrom är också en del av behandlingen.

Psykoterapi kan lära dig avstå från tvångshandlingar

En särskild form av psykoterapi som fungerar bra mot tvångssyndrom är kognitiv beteendeterapi, KBT. 

En metod inom KBT är så kallad exponering med respons-prevention, som förkortas ERP. Det innebär att du gradvis får närma dig de situationer, personer eller känslor som skapar obehag, samtidigt som du avstår från tvångshandlingar. 

Oavsett var du bor i Sverige kan du få KBT-behandling ledd av en psykolog via nätet. Du kan läsa mer och ansöka om behandling här. Här kan du läsa mer om att få KBT på nätet.

Läkemedelsbehandling

Du kan också behandlas med antidepressiva läkemedel, så kallade SSRI-preparat.

Kunskap om tvångssyndrom

Mottagningen som behandlar dig kan ofta erbjuda utbildning. Det är bra både för din egen del och för dina närstående att ta del av utbildningen.

Det hjälper er att förstå sambandet mellan tvångstankar och tvångshandlingar och vad ni kan göra för att du ska kunna sluta med beteendet.

Det är oklart vad som orsakar tvångssyndrom men forskningen tyder på att sjukdomen kan bero på både arv och miljö.

Du som är närstående till någon som har tvångssyndrom kan bli orolig och känna att du inte vet hur du kan hjälpa hen. Därför är det bra att du lär dig vad tvångssyndrom är, vilka symtom det kan ge och hur du som närstående kan ge stöd. 

Du kan söka stöd från andra i samma situation, till exempel i en stödorganisation som svenska OCD-förbundet.

Ett råd är att undvika att bekräfta tvångshandlingar. En bekräftelse kan vara att du berömmer någon efter en utförd tvångshandling, exempelvis efter att ha tvättat händerna. Att få den typen av bekräftelse gör det svårare för den som har tvångssyndrom att avstå från handlingarna.

Om din närstående inte vill söka vård kan du kontakta din vårdcentral och diskutera situationen med vårdpersonalen.

Ring 112 om du har en närstående som har tankar på att ta sitt liv.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Det gäller också om du vill söka vård på öppna specialistmottagningar. Ibland krävs det en remiss. Att kunna påverka och delta i sin vård regleras i patientlagen.

Du har rätt till tolk

För att du ska kunna vara delaktig i din vård är det viktigt att du förstår vad vårdpersonalen säger. Ställ frågor om du inte förstår.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Det är också möjligt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Tolken kan ofta bokas av vårdcentralen eller mottagningen. Det är bra att informera vården redan vid första kontakten om du behöver tolkning. Tolken har tystnadsplikt precis som alla andra som arbetar inom hälso- och sjukvården. Det betyder att hen inte får lämna ut information om dig.

Du ska kunna känna dig trygg i vården

När du har fått information om behandlingen kan du ge ditt samtycke eller uttrycka ett ja på ett annat sätt. Du kan också tacka nej till en behandling.

Du har rätt till en så kallad fast vårdkontakt om du träffar många olika personer i samband med din vård. Det är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.