Du får undersökningar och kontroller på den mottagning som sköter din uppföljning efter transplantationen. 

Den första tiden behövs täta besök. Efter första året blir besöken färre, och du går sedan på kontroller några gånger om året resten av livet. 

Du får veta vem du ska kontakta om du har frågor eller blir sjuk. 

Kroppens immunförsvar kan skilja på sina egna och andra människors celler. Därför uppfattar immunförsvaret en annan människas organ som något främmande och försöker stöta bort den. Det kallas för avstötning. För att hindra avstötning får du immundämpande läkemedel att ta resten av livet. 

Avstötning är vanligast under de första tre månaderna efter transplantation av lever, hjärta eller njure. Efter transplantation av lungor är det vanligast med avstötning de första sex månaderna. 

Man kan få avstötning en eller flera gånger. 

Det går ofta att behandla en avstötning 

Det går nästan alltid att behandla en avstötning genom att du får högre dos av kortison. Om kortison inte hjälper finns andra läkemedel som du får på sjukhus. En avstötning går oftast att stoppa om du får behandling i tid. 

Undersökningar och prover kan visa på avstötning 

Du får komma på undersökningar och kontroller för att sjukvården ska upptäcka hur det nya organet fungerar. Vilka undersökningar som görs beror på vilket organ som har transplanterats. Det kan till exempel vara blodprov, ultraljud, spirometri eller EKG.  

Det vanligaste är att man själv inte märker att det är en avstötning. Det är sjukvården som upptäcker det. Det är olika vilka symtom en avstötning ger beroende på vilket organ som är transplanterat. 

Läs mer om avstötning vid 

• transplantation av njure 

• transplantation av lungor 

• transplantation av lever. 

Vävnadsprov kan ge svar  

Om det finns misstanke om att kroppen stöter bort det nya organet görs ett vävnadsprov. Ett sådant vävnadsprov kallas biopsi. 

Du som har fått ett nytt hjärta eller nya lungor får lämna vävnadsprov flera gånger det första året efter transplantationen. 

Det nya organet kan fungera sämre efter ett tag 

På längre sikt kan det nya organet börja fungera sämre trots att du tar immundämpande läkemedel, följer råd och lever hälsosamt. Med tiden kan det bildas ärr i organet som gör att det påverkas.  Det är oklart varför det blir så och det finns i dag ingen bra behandling. Detta kallas ofta för kronisk avstötning. 

Det är mycket ovanligt att organet slutar att fungera under det första året. Det är vanligare att det fungerar bra under flera år. 

Ibland kan man behöva transplanteras igen. 

De immundämpande läkemedlen gör att kroppens immunförsvar påverkas. Läkemedlen gör dig mer känslig för att få infektioner, till exempel förkylning, urinvägsinfektion och hosta. Det är viktigt att du söker vård om du får en infektion. 

Läs mer om vad du kan göra för att minska risken för att få infektioner. 

Efter transplantationen är det lättare att en del sjukdomar utvecklas. Det beror främst på de immundämpande läkemedlen. 

Det finns en ökad risk för framför allt dessa: 

• högt blodtryck 

• diabetes 

• cancer 

• benskörhet. 

Högt blodtryck 

Många som är transplanterade har högt blodtryck och får behandling för detta. 

Det kan leda till hjärt- kärlsjukdomar. 

Diabetes 

De immundämpande läkemedlen ökar risken för att få diabetes. Om du får diabetes efter transplantationen kan du behöva behandling. Du har i så fall kontakt med en diabetessköterska. 

Du som hade diabetes före transplantationen behöver oftast ändra dina insulindoser. 

Du kan påverka ditt blodsocker 

Du kan ofta påverka ditt blodsocker själv, om det är för högt. Det kan till exempel vara att gå ner i vikt om du har övervikt. Du kan också vara mer fysiskt aktiv. 

Risken för cancer ökar 

De immundämpande läkemedlen gör att risken för cancer ökar efter transplantationen. 

Gå på regelbunden provtagning för cancer 

Det är viktigt att du går på provtagning för cancer, till exempel mammografi och cellprovtagning i livmoderhalsen. 

Du som är 50 år eller äldre ska kallas oftare på provtagning när det gäller HPV och cellförändringar i livmoderhalsen jämfört med personer som inte har fått en transplantation. 

Hudcancer 

De immundämpande läkemedlen gör att risken för hudcancer är högre efter en transplantation. Risken är ännu högre om du har solkänslig hud eller mycket solskador, till exempel från solbränna. 

Det är viktigt att du regelbundet undersöker huden. Kontaktar den mottagning där du följs upp efter transplantationen om du ser förändringar. 

Läs om hur du skyddar dig mot solen.  

Läs mer om olika cancerformer: 

• basalcellscancer 

• skivepitelcancer 

• malignt melanom 

Benskörhet 

Risken för benskörhet kan öka efter transplantation. 

Du går på regelbundna kontroller för att sjukvården ska veta om skelettet har blivit svagare. Om du behöver får du läkemedel mot benskörhet.  

Efter en transplantation är det viktigt att vara uppmärksam på hur du mår. Det är exempelvis viktigt att söka vård om du börjar känna dig sjuk och hängig.  

Kontakta den mottagning där du går på uppföljning om något av följande stämmer: 

• Du har feber 38 grader eller mer.  

• Såret efter transplantationen läker inte som det ska. Det kan till exempel vara varmt eller svullet, eller att det kommer var från såret. 

• Du har symtom som kan vara tecken på en infektion, till exempel att du känner dig sjuk, förkyld, har hosta eller att det svider när du kissar. 

• Du kräks eller har diarré flera gånger på ett dygn. 

Om den mottagning som följer upp dig är stängd, ring telefonnummer 1177 för att få sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård. 

Ring genast 112 om du mår mycket dåligt. 

Berätta alltid att du har ett nytt organ och använder läkemedel 

När du söker vård är det viktigt att du informerar om att du är transplanterad och använder immundämpande läkemedel.