Beroende och skadligt bruk

Mini-Maria hjälper unga med beroende

Innehållet gäller Västra Götaland

Risken att hamna i ett beroende är större hos ungdomar än hos vuxna. Dessutom är en ung persons hjärna känsligare. Insatser i rätt tid är därför avgörande. För att lyckas satsas det mycket på så kallade Mini-Maria-mottagningar.

Till Mini-Maria kommer ungdomar upp till 21 års ålder som har frågor eller bekymmer kopplade till alkohol eller droger. En del behöver även hjälp med psykiska problem. Du ska snabbt få råd, stöd och vid behov behandling. På mottagningen kan du träffa socionom, sjuksköterska, läkare och psykolog.  Det går också att ställa frågor anonymt via webbplatsen eller via telefon.

Vill du vara anonym vid första besöket går det också bra. Även närstående är välkomna.
– Du kan också komma till oss om du endast vill ställa frågor. Man kanske aldrig har testat själv eller är orolig för en kompis. Då kan man komma hit för att få rådgivning, säger Maria Lundén som arbetat nio år som psykolog på Mini-Maria Göteborg.

Ungdomar hamnar lätt i ett beroende

Det gäller att fånga upp ett skadligt bruk på ett mycket tidigt stadium. Ungdomar har nämligen lättare att utveckla ett beroende än vuxna. Deras hjärnor är också under utveckling och därmed känsligare än vuxnas. Droganvändandet kan också skapa problem med skolarbetet.
– Vi försöker jobba både med personen själv, med dennes motivation och mål, men också med nätverk och familjen där föräldrarna är viktiga att få med. Vi jobbar på olika nivåer ofta i samverkan med socialtjänsten och skolan, berättar Maria Lundén.

En del föräldrar har egna utmaningar och har svårt att stötta sina barn. Ibland är insatser från Mini-Maria inte tillräckligt och då kan socialtjänsten kopplas in för att hjälpa.

Självmedicinering

Maria sitter i en fåtölj och vänder sig mot kameran.
Psykolog Maria Lundén betonar vikten av att ge hjälp i ett tidigt skede.

De flesta som kommer till Mini Maria har inget beroende utan har rökt cannabis några gånger. Då kan det räcka med möten med ungdomen och vårdnadshavarna.
– Den största andelen uppger att man velat testa droger, att det är kul och spännande och man har en gemenskap med kompisar. Sedan finns det de som använder droger för att dämpa och reglera starka känslor och psykisk ohälsa. Då är det högre risk att utveckla ett beroende, förtydligar Maria Lundén.

Droger kan användas som en slags självmedicinering vid exempelvis ADHD, PTSD, ångest eller depression.
– Sedan ser vi ungdomar som har använt droger så länge att man har fått ångest och depression som en effekt av sitt droganvändande, berättar Maria Lundén.

Kartlägga risk- och skyddsfaktorer

På Mini-Maria startar en behandling alltid med en kartläggning av risk- och skyddsfaktorer. De främsta skyddsfaktorerna är att ha ett umgänge där det inte förekommer droger och att man har föräldrar som är närvarande och engagerade. Har personen en framtidstro, befinner sig i ett sammanhang, gillar skolan eller sitt jobb, mår bra och litar till sina egna förmågor, bedöms riskerna för ett beroende som betydligt mindre.

Svårt att lämna sina kompisar

Många ungdomar ser inte sitt bruk av droger som ett problem. Man anser sig ha koll. Det finns också en gemenskap med andra droganvändare. Därför blir det svårt att lämna sitt gäng. Det behövs ofta ett hårt motivationsarbete. Det är inte alla som fullföljer behandlingen.
– Om ungdomen använder droger för självmedicinering mot exempelvis ångest eller nedstämdhet, är det svårt at ta bort det enda som ger lindring. Då måste man erbjuda någonting annat. En del hoppar av behandlingen och det kanske är först vid tredje försöket som personen känner sig redo, säger Maria Lundén.

Fler killar söker hjälp

Det är framför allt killar som söker sig till Mini-Maria.
– Tjejer kommer i ett senare skede och är i regel i sämre skick. Vi vet inte riktigt varför killar kommer hit i större omfattning. Tjejer går nog mer till ungdomsmottagningar. Killar kanske också uppmärksammas mer av föräldrar, skola och polis och kommer därför hit tidigare, säger Maria Lundén.

Tecken att uppmärksamma

Som vårdnadshavare finns det vissa signaler att vara uppmärksam på.
– Det vi ofta hör är att ungdomen blivit annorlunda på något sätt, kanske träffar nya kompisar, tar kvällspromenader, ändrar beteendemönster, blivit lättretlig, mår dåligt och skolan kanske börjar halta. Ofta har föräldrarna haft en magkänsla att någonting inte stämmer. Det behöver ju inte nödvändigtvis betyda att ungdomen använder droger. Det kan betyda någonting annat, exempelvis depression eller att man är utsatt i skolan, påpekar Maria Lundén.

Inga köer till mottagningen

En stor skillnad mellan Mini-Maria och psykiatrisk vård är tillgängligheten. Personalen är ute i olika sammanhang och informerar om verksamheten och pekar på att dörrarna står öppna.
– Vi har aldrig haft köer utan vi vill faktiskt att fler ungdomar kommer till mottagningen, säger Maria Lundén.

Till toppen av sidan