LAGAR OCH BESTÄMMELSER

Ordlista för jämlik vård

Innehållet gäller Västra Götaland

Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. God vård ska bland annat vara jämlik.

Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård

Jämlik hälso- och sjukvård

Vård och behandling erbjuds på lika villkor och med gott bemötande till alla, oavsett kön, genus, könsidentitet, sexuell läggning, ålder, funktionsvariation, utbildning, bostadsort, social ställning, etnisk tillhörighet, eller religion eller annan trosuppfattning. 

Jämställd hälso- och sjukvård 

Köns- och genusspecifika förhållanden beaktas i diagnostik, behandling och bemötande, och vård erbjuds på lika villkor oavsett kön. 

Begrepp som ingår i jämlik hälso- och sjukvård

Kön och genus

Med kön avses det kön som tilldelas en person vid födseln, eller det kön som senare fastställs för hen.

Utöver det tilldelade/fastställda könet finns också det som kallas genus – vilket brukar beskrivas som människans ”sociala kön”. Genus kan ses som ett socialt system, som delar in människor i kategorierna ”män” eller ”kvinnor” och som tillskriver dessa kategorier olika egenskaper. Vad som uppfattas som ”kvinnligt” respektive ”manligt” är inte något definitivt, utan något föränderligt som vi ständigt skapar och omförhandlar. 

Könsidentitet

Könsidentitet brukar beskrivas som en persons självupplevda kön. Det beskriver vilket kön en individ själv känner att hen har, oavsett tilldelat eller juridiskt kön. Exempel på könsidentiteter kan vara kvinna, icke-binär, transperson, transkvinna, genderqueer, man, transman och så vidare.

En person som identifierar sig med det kön hen tilldelades vid födseln kallas ibland CIS-person. CIS är latin för ”på samma sida”. En person som delvis eller inte alls identifierar sig med det kön hen tilldelades vid födseln kallas ibland transperson, där trans är latin för ”överskrivande”. 

Begreppet queer är ett brett begrepp som grundar sig i en kritik mot hur vi placeras i kategorier utifrån kön och sexualitet. Begreppet kan användas akademiskt/teoretiskt – för att förklara vad en tycker och tänker. Det kan också användas för att beskriva hur en känner sig/identifierar sig – ”att vara queer” kan innebära att en person inte vill definiera sitt kön eller sexualitet.  En kan också använda ”queer” för att  beskriva sin könsidentitet eller sexualitet.

Sexuell läggning

Sexuell läggning handlar om vem en person blir attraherad av eller kär i. En sexuell läggning består av olika komponenter, så som praktik och preferens. Praktik är vad en gör och vilka erfarenheter en har, vem en har en relation med eller vem en har sex med. Preferens är vad en tycker om och föredrar.

I den svenska diskrimineringslagen finns tre sexuella läggningar: homosexuell, bisexuell och heterosexuell läggning. Detta bygger dock på idén om att det bara finns två kön: homo = samma kön som sitt eget, hetero = motsatt kön, och bi = två kön.

Som en kritik av tvåkönsnormen har begreppet pansexuell därför uppstått, vilket istället visar på att det finns ett spektrum av kön.

Begreppet asexuell brukar användas för att beskriva en person som inte upplever någon aktiv sexualitet och/eller inte känner sig intresserad av sexuella relationer. Begreppet används olika av olika personer.

Ålder

När det gäller ålder grupperas människor på lite olika sätt i statistiska sammanhang; exempelvis barn, ungdomar, unga vuxna, äldre, äldre-äldre. Det är inte alltid definierat vad som menas när någon exempelvis talar om ungdomar, men det brukar anges i det enskilda fallet vilket åldersspann som avses.

Funktionsvariation

När vi pratar om funktionalitet avses våra fysiska, psykiska och kognitiva sätt att fungera.

Ibland talas det om funktionsnedsättningar; till exempel står i diskrimineringslagen att det är olagligt att diskriminera en person för att den har så kallad ”nedsatt” funktionalitet. Ett begrepp som allt oftare hörs är istället funktionsvariation; det är ett ord som används för att beskriva den fysiska, psykiska eller kognitiva variation som finns hos människor – utan att värdera denna variation i antingen nedsatt eller fullständig, sjuk eller frisk. Vi har alla en funktionsvariation, ett sätt att fungera, och detta förändras för de flesta av oss under livets gång. 

Utbildning

Utbildning avser i detta sammanhang skol-, högskole- och universitetsutbildning. Det är vanligt att statistik delas upp i förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. Ibland skrivs grundskola/motsvarande istället för förgymnasial utbildning. Ibland används indelningen lång, mellanlång och kort utbildning efter följande indelning:

Kort utbildning = gymnasial utbildning högst 2 år
Mellanlång utbildning = eftergymnasial utbildning mindre än 3 år
Lång utbildning = eftergymnasial utbildning 3 år eller mer

Begreppen ”låg” eller ”hög” utbildning, som inte är helt ovanliga, riskerar att förstärka statushierarkier kopplade till utbildning.

Bostadsort

Bostadsort avser adressen där en person är folkbokförd. Statistik delas ibland in i personer som bor i en kommun, en församling eller i ett av Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsnämndområden.

Social ställning

Begreppet social ställning är svårt att definiera. Det är ett samlingsbegrepp som kan ha olika innebörd, till exempel samhällsklass, utbildningsgrad, social status, inkomst och/eller boende. Det saknas en entydig definition och begreppet social ställning borde bara används tillsammans med en förklaring om vad som avses.

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. En person kan ha en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. 

Religion eller annan trosuppfattning

Det är svårt att definiera ordet religion. Ofta menas olika trosuppfattningar när en talar om religion. I olika trosuppfattningar ingår bland annat de sex världsreligionerna kristendom, islam, hinduism, buddhism, sikhism och judendom. Annan trosuppfattning (ett uttryck som används i diskrimineringslagen) innebär något annat än religion men är begränsat till en åskådning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Det gäller inte etiska, filosofiska eller politiska värderingar/åskådningar.

Till toppen av sidan