Triage styr väntetiden på akuten
Innehållet gäller Västra GötalandVem får vård först på akuten? Prioriteringarna sker efter triage. Rätt patient ska få rätt vård vid rätt tidpunkt.
Om du har suttit timtals på en akutmottagning och väntat och väntat undrar du kanske varför det måste dröja så länge innan man får träffa en läkare och behandling sätts in. Det handlar om prioriteringar, triage.
Behoven styr
Begreppet triage har sitt ursprung i katastrofer och krig. Ordet triage kommer från franskans ”trier” som betyder sortera/prioritera. Alla kan inte få vård samtidigt. Behovet av hälso- och sjukvård avgör prioriteringen. Med behov menas både hur svårt tillståndet är och patientens förmåga att tillgodogöra sig behandlingen.
Triage kan göras i ambulansen
Att det behövs prioriteringar beror på att behoven är större än resurserna. Ibland blir patienter upprörda för att de inte får den vård de vill ha. Därför är det viktigt att prioriteringarna blir rättvisa. Alla patienter som söker till en akutmottagning genomgår någon slags prioritering. Triage görs redan i ambulansen.
Medicinsk säkerhet avgör
Triage bygger på en bedömning av en patients medicinska allvarlighetsgrad utifrån sjukdomshistoria, symtom och parametrar som blodtryck, puls, temperatur, andningsfrekvens, vakenhetsgrad, svettning med mera.
Bedömningen resulterar i en gradering som anger hur länge det är medicinskt säkert för patienten att vänta på en första läkarkontakt. Det kan variera från omedelbar insats till väntan i flera timmar. Det beror förstås också på hur många patienter akuten har vid det aktuella tillfället.
Du kanske dessutom har sökt till fel vårdnivå. Många hälsoproblem hör egentligen hemma på vårdcentralen. Det påverkar också väntetiden.
Alla har lika värde
Prioritering inom vården styrs av tre principer:
1. Människovärdesprincipen
Alla har samma rätt och lika värde. Det betyder att alla människor har samma rätt till vård oavsett ålder, kön, inkomst, etnicitet, social ställning, religion, sexualitet, och så vidare.
2. Behovs- eller solidaritetsprincipen
Vårdens resurser ska satsas på de patienter som har störst behov, alltså patienter med de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Särskilt svaga grupper ska uppmärksammas.
3. Kostnadseffektivitetsprincipen
Sjukvården ska utnyttja sina resurser så effektivt som möjligt. Det betyder att svåra sjukdomar ska prioriteras framför lindrigare åkommor, även om det blir dyrare. Men det bör vara en rimlig relation mellan kostnader och effekt.