PERSONLIGA BERÄTTELSER

Reportage: Clowner som tar fasta på det friska

Innehållet gäller Västra Götaland

Bland alla rutiner och behandlingar finns guldkorn som lyser upp för ett barn på sjukhus. Clownerna är ett exempel. – Vi erbjuder någonting annorlunda, vi kan lyfta ett barn och öppna upp en fantasivärld, säger sjukhusclownen Maja Ringstad. – Vi är inte ute efter att barnen måste skratta. Vi vill ge ett gemensamt ögonblick som kanske gör att hela familjen får en del att prata om, något som inte handlar om sjukdom, tillägger kollegan Kristin Rode.

Sjukhusclownerna spelar och sjunger
En sjukhusclown jobbar med ett finstämt register, är inkännande, lyssnande, anpassar sitt nummer efter barnets tillstånd och humör.

Kristin Rode och Maja Ringstad har precis kommit från ronden och gått in i ett litet krypin. Här inne sker förvandlingen. Framför speglarna lämnar Kristin och Maja sjukdom och lidande och går över till nuet, livsglädjen och humor. Nu blir de clownerna Jonas respektive Loppa. Efter sminket åker lösnäsorna och de omsydda sjukhusrockarna på. Såpbubblor, rytmägg, ukelelor och plåster packas ned.

Kristin och Maja tar med sig vissa kunskaper från ronden: vilka barn som kan tänkas vilja få besök, hur de mår, om de har utsatts för något särskilt, hur länge de varit på sjukhus och om de överhuvudtaget träffat en clown. Med dessa kunskaper kan de anpassa sitt program.

Sjukhusclownen sminkar sig innan dagens arbete

Försiktig flicka

Första barnet på canceravdelningen är en blekgul flicka. Hon är kopplad till ett dropp, sitter tyst och tittar på Bolibompa på tv och ser inte så intresserad ut av clownerna men hennes mamma har frågat om hon vill träffa dem och det vill hon.

Jonas och Loppa hälsar på flickans gosehund och bjäbbar lite med jycken. Flickan ser storögt på, rör inte en min, tar sedan sin lilla hund och omfamnar den. Hon är tyst och verkar oberörd. Enligt Maja och Kristin brukar flickan vara mycket försiktig i sitt uttryckssätt och de har lärt sig att se när hon vill vara ifred. Flickans mamma kommer in och frågar om clownerna ska komma tillbaka en annan dag. Flickan nickar försynt. Clownerna vinkar hejdå. Flickan vinkar lite, lite med gosehundens tass. Ett litet ansträngt leende kan skönjas i ett annars olyckligt ansikte.

Elsa älskar clownerna

I nästa rum blir clownerna mottagna med glädje. Elsa är två och ett halvt år och har varit på sjukhuset i sammanlagt ett halvår. Hon har opererats för hjärntumör, saknar hår och är lite knölig i huvudet. Hon älskar sjukhusclownerna. Första gången hon såg dem var en morgon. Då blev det kalla handen. På eftermiddagen hade hon ångrat sig och ville stifta bekantskap med de där lustiga figurerna igen. Sedan dess är sjukhusclownerna ett måste. Oavsett hur Elsa har mått, i vilket tillstånd hon än befunnit sig i, har hon alltid velat få besök av clownerna.

Alla rycks med i föreställningen

Clownerna delar ut rytmägg till Elsas föräldrar, till personal och till Elsa. Själva tar de fram var sin ukelele. Elsa önskar Astrid Lindgren-låtar. Jonas och Loppa drar igång, dansar, flamsar. Elsa springer runt av glädje, personal och föräldrarna sjunger med och skakar rytmägg. Alla blir engagerade och plötsligt finns inte sjukdom och sorg. Man möts i nuet och bejakar tillsammans livskraft och livsglädje. Man får lov att glömma för en liten stund. 

Elsa är inte nöjd med en låt, hon vill ha en till, och en till, och en till. Lätt andfådda är det sedan dags för clownerna att säga hejdå. Jonas glömmer som vanligt sin slitna läderportfölj men Elsa håller koll och kan hjälpa den vimsiga clownen att återfinna sin väska.

Sjukhusclown blåser såpbubblor

Lågmält skådespeleri

Nästa lilla patient är en flicka som ser tveksam ut till figurerna med röda näsor som står utanför hennes rum. Kristin och Maja faller skickligt tillbaka på sin yrkeskunskap: att vara lyhörd och att lita på sin magkänsla. De störtar därför inte in utan börjar istället städa lite försiktigt, först utanför och sedan längre och längre in i rummet.

Flickan är blyg. Då blir Loppa ännu blygare, hon håller Jonas hårt i handen, vågar inte säga sitt namn, skrapar med foten, tittar ned i golvet och trots uppmaningar från Jonas vågar hon inte presentera sig. Den lilla flickan växer i styrka, ser att det finns fler osäkra, vilsekomna människor på sjukhuset. Clownerna fortsätter att vara lågmälda, anpassar sitt agerande. Istället för sång och dans blåser Jonas såpbubblor som Loppa försöker städa bort. Clownerna rör sedan ihop vilka färger de egentligen har på sina mössor. Nu är flickan med och rättar. Till sist sker en kommunikation, murar rivs och ett leende spricker upp. Det är lite magiskt. 

Stort behov av sjukhusclowner

Sjukhusclowner har funnits i Västra Götaland sedan 1995. De arbetar främst på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg och betalas via sjukhusets insamlingsstiftelse. Barncancerfonden Västra beställer clowner också till andra sjukhus. De sex sjukhusclownerna har alla skådespelarutbildning och har arbetat med improvisationsteater och fysisk teater. Som verktyg använder clownerna sång, musik, dans, teater, jonglering, trolleri.

Måste utveckla en känslighet

En cirkusclown är bullrig, utåtagerande, yvig i sina gester. Han skriker, tutar, ramlar. Det kan bli för mycket. Barn kan till och med skrämmas. En sjukhusclown däremot jobbar med betydligt mer finstämt register, är inkännande, lyssnande, anpassar sitt nummer efter barnets tillstånd och humör. Clownen måste rätta sig efter barnets ålder, föräldrarnas känslor och ha en fingertoppskänsla för vad som behöver sägas och göras.

Sjukhusclownerna måste träna upp sin sensibilitet för att uppfatta de allra minsta känsloyttringar, såväl i små muskeluttryck i ansiktet som i kroppsspråkets mer tydliga signaler.

Tar vara på det friska

En sjukhusclown vill överraska, roa och försöker ta vara på det friska hos barnet. Förhoppningen är att kunna bryta passivitet och negativa tankar. På så sätt kan en inre process starta. Den underlättar för barnet att bearbeta sin sjukdom och sina känslor.

Inte minst när det finns språksvårigheter kan clownen hjälpa till. Clownen kan öppna dörrar och fungerar som en bro mellan personal, föräldrar och barn.

Kan användas i vården

Om barnet skulle skratta så är det rena friskvården. Ett riktigt gott skratt får kroppens spända muskler att slappna av, andningen blir djupare och syreintaget ökar. Nivån på stresshormonerna sjunker och kroppens egna lyckohormoner, endorfinerna, strömmar till. Resultatet är minskad smärta, ökad aptit, bättre sömn och en ökad motståndskraft mot stress och infektioner.

Det händer att clowner beställs till ett visst barn och till en speciell situation. Inte minst barn som vaknar upp efter en operation kan vilja ligga tyst och titta på en clown, en oförarglig vän som får smärta och illamående att släppa lite grann. Clownen står alltid på barnets sida.

Rädslor kan släppa

Alla vill inte ha besök av clowner. Det går alldeles utmärkt att säga nej – att få bestämma är viktigt när man är ett litet barn på ett stort sjukhus. Eller så kan man välkomna clownerna och bara vara tyst betraktande. Inga krav på skratt finns.

Det är sällsynt att barnen är rädda för clownerna men det händer. Kristins och Majas erfarenheter är att när väl clownrädslan släpper kan även annan rädsla släppa.

Är ett koncentrat av en människa

Att clownen fungerar så bra tror Kristin och Maja beror på dess väsen. Det är en människa i kubik menar de. Alla känslor och egenskaper ryms innanför clownens färgglada skal. Clownen kan vara ledsen, glad, rädd, upprörd, korkad, snäll, barnslig och så vidare. Problem och möjligheter ses utifrån och ges clowniska proportioner.

– Clownen är som ett barn som inte vet bättre, är oskuldsfull men har tillgång till alla sidor hos en människa, säger Maja Ringstad.

Fotnot: Elsa heter i verkligheten någonting annat.

Till toppen av sidan