Om någon sätter i halsen

Det är inte alltid helt lätt att uppfatta om en person har satt något i halsen. Symtomen är olika kraftiga beroende på hur allvarligt andningshindret är. Det här är några tecken på att personen har fått ett föremål i halsen:

• plötslig hosta
• plötsligt ansträngd andning
• väsande andning
• personen skriker eller talar svagt och hest
• äldre barn och vuxna kan ta sig mot halsen eftersom det gör ont.

Om det är totalt stopp i luftvägarna kämpar personen för att få luft, läpparna blir blå och hen kan varken hosta eller skrika. Vid sådana tillfällen förlorar personen medvetandet inom några minuter.

Det enklaste sättet för ett större barn eller en vuxen person att få upp ett föremål från luftvägarna är att hosta. Om personen hostar ska du därför uppmana hen att fortsätta hosta. Men om personen inte kan hosta upp föremålet själv behöver du hjälpa till. Det gör du genom att ge omväxlande ryggslag och tryck mot magen, och på så vis skapa en luftstöt som pressar upp föremålet ur personens luftväg. På barn mindre än 1 år ska du göra brösttryck i stället för magtryck. Kommer föremålet fortfarande inte upp efter det och personen har blivit medvetslös ska du börja göra hjärt-lungräddning.

Det finns två olika metoder att hjälpa en person som har satt i halsen. Vilken metod du ska använda beror på hur gammal hen är. Du kan använda samma metod till barn över ett år som till vuxna.

Om ett litet barn är vid medvetande, men inte kan hosta effektivt: Gör ryggslag och brösttryck. 

Ge 5 ryggslag:

• Lägg barnet på mage i ditt knä.
• Lägg din underarm längs barnets mage och stöd barnets huvud genom att hålla i hakan. Barnets huvud ska vara lägre än kroppen.
• Ge med handloven fem kraftiga slag mellan barnets skulderblad.

Gör 5 brösttryck: 

• Vänd barnet på rygg i knät och lägg hen på din andra underarm. Stöd huvudet med handen. Barnets huvud ska vara lägre än kroppen.
• Placera ditt pekfinger och långfinger på nedre halvan av bröstbenet. Var noga med att inte placera fingrarna för långt ner, så att de hamnar på bröstbensspetsen.
• Tryck snärtigt fem gånger. En tredjedel av bröstkorgens djup ska tryckas ner, cirka 4 centimeter.

Titta i munnen bara om du tror att föremålet har kommit upp.

Fortsätt sedan med omväxlande ryggslag och brösttryck tills föremålet kommer upp eller tills hjälp kommer. Om barnet blir medvetslöst ska du larma 112 och börja göra hjärt-lungräddning i stället.

Du kan använda samma metod till barn över ett år och vuxna.

Om personen är vid medvetande, men inte kan hosta effektivt: Gör ryggslag och tryck mot magen.

Ge 5 ryggslag:

• Ställ dig bakom personen. Luta personen framåt så mycket att huvudet är lägre ner än bröstet. Håll en hand mot övre delen av personens bröst som stöd.
• Ge fem kraftiga slag med handloven mellan personens skulderblad.

Ge 5 tryck mot magen:

• Stå kvar bakom personen. Knyt din hand och placera den med tumsidan mot personens mage, ovanför naveln och nedanför bröstbenet.
• Fatta tag runt din knytnäve med din andra hand.
• Tryck kraftigt inåt och uppåt fem gånger. Anpassa kraften efter personens storlek.

Titta i munnen bara om du tror att föremålet har kommit upp. Fortsätt sedan med omväxlande ryggslag och magtryck tills föremålet kommer upp eller tills hjälp kommer. Blir personen medvetslös ska du larma 112 och börja göra hjärt-lungräddning istället.

När ett barn eller en vuxen person blir medvetslös ska du i stället ringa 112 och börja göra hjärt-lungräddning. På barn gör du först 5 inblåsningar innan du larmar 112. På vuxna larmar du 112 innan du börjar med hjärt-lungräddning. Hjärt-lungräddning består dels av inblåsningar, dels av bröstkompressioner.

Genom att ge inblåsningar hoppas man kunna pressa ner luft förbi föremålet eller blåsa ner föremålet i en av lungorna och därigenom kunna syresätta den andra lungan.

Bröstkompressioner hjälper till att få bort föremålet från luftvägarna och skapar samtidigt en cirkulation av blodet. Det är inte skadligt att göra bröstkompressioner på en person även om hjärtat slår.

Titta bara i munnen om du tror att föremålet har kommit upp.

Du ska försöka göra momenten utan avbrott och i jämn takt. Gör inte paus för att kontrollera livstecken och undvik att göra långa pauser vid bytet mellan kompressionerna och inblåsningarna. Det är ansträngande att göra hjärt-lungräddning och det är bra om ni kan vara flera som hjälps åt. Då bör ni byta av varandra redan efter två minuter. Det är viktigt att inte ge upp, och fortsätta tills personen visar livstecken eller vårdpersonal tar över behandlingen.

Om personen börjar andas ska du lägga hen i stabilt sidoläge. Personen bör undersökas av läkare för att kontrollera att det inte finns något som sitter kvar i luftvägarna.

De flesta barn börjar lära sig att gripa när de är ungefär tre månader gamla och försöker stoppa en del av det de får tag på i munnen. Det är ett sätt för barnet att undersöka saker och att lära sig att förstå omvärlden. Men det finns en risk att barnet stoppar något i munnen som kan fastna i luftvägarna. Både barn och vuxna kan även råka sätta mat eller godis i halsen.

För att undvika sådana olyckor är det viktigt att göra följande:

• Plocka undan små föremål.
  
  
• Se till att barnet är stilla när hen äter.

Du kan också undvika att låta barnet äta under en biltur eller cykeltur, eftersom det kan komma plötsliga gupp.

ICE – telefonnumret till anhörig i mobiltelefonen

Du kan lägga in förkortningen ICE och ett telefonnummer i mobilen för att underlätta för sjukvårdspersonal att komma i kontakt med dina anhöriga. ICE står för engelskans In Case of Emergency, som betyder i händelse av en nödsituation. ICE används internationellt.

Du skriver först in ICE och sedan namnet på en kontaktperson i mobilens telefonbok. När du lägger in telefonnumret kan du börja med plustecken och sedan det svenska utlandsprefixet 46. Då fungerar numret i vilket land du än befinner dig i.

Det går att lägga in fler kontaktpersoner under ICE1, ICE2 och så vidare.

Det är bra att öva på hur du hjälper någon som har satt i halsen. Det finns kurser där du får lära dig metoden genom att träna på en övningsdocka.

Det finns särskilda kurser i första hjälpen och hjärt-lungräddning. Du kan till exempel kontakta barnavårdscentralen, BVC, Röda korset, Civilförsvarsförbundet, Svenska rådet för hjärt-lungräddning, HLR-rådet, eller Svenska Livräddningssällskapet för att få reda på var sådana kurser ges.