Om någon sätter i halsen

Om en person har satt något i halsen är det inte alltid helt lätt att uppfatta det. Symtomen är olika kraftiga beroende på hur allvarligt andningshindret är. Det här är några tecken på att hen har fått ett föremål i halsen:

• Plötslig hosta.
• Plötsligt ansträngd andning.
• Väsande andning.
• Personen skriker eller talar svagt och hest.
• Äldre barn och vuxna kan ta sig mot halsen eftersom det gör ont.

Om det är totalt stopp i luftvägarna kämpar personen för att få luft, läpparna blir blå och hen kan varken hosta eller skrika. Vid sådana tillfällen förlorar personen medvetandet inom några minuter.

Det enklaste sättet för ett större barn eller en vuxen person att få upp ett föremål från luftvägarna är att hosta. Om personen hostar ska du därför uppmana hen att fortsätta hosta. Men om personen inte kan hosta upp föremålet själv behöver du hjälpa till. Det gör du genom att ge omväxlande ryggslag och buk- eller brösttryck, och på så vis skapa en luftstöt som pressar upp luft ur personens luftväg. Kommer föremålet fortfarande inte upp efter det och personen har blivit medvetslös ska du börja göra hjärt-lungräddning.

Det finns två olika metoder för att hjälpa en person som satt i halsen. Vilken metod du ska använda beror på hur gammal personen är. Du kan använda samma metod till barn över ett år som till vuxna.

Gör så här

Om ett litet barn är vid medvetande, men inte kan hosta effektivt: Gör ryggslag och brösttryck. 

Ge 5 ryggslag:

• Lägg barnet på mage i ditt knä.
• Lägg din underarm längs barnets mage och stöd barnets huvud genom att hålla i hakan. Barnets huvud ska vara lägre än kroppen.
• Ge med handloven fem kraftiga slag mellan barnets skulderblad.

Gör 5 brösttryck: 

• Vänd barnet på rygg i knät och lägg det på din andra underarm. Stöd huvudet med handen. Barnets huvud ska vara lägre än kroppen.
• Placera ditt pek- och långfinger på nedre halvan av bröstbenet. Var noga med att inte placera fingrarna för långt ner, så att de hamnar på bröstbensspetsen.
• Tryck snärtigt fem gånger. En tredjedel av bröstkorgens djup, cirka fyra centimeter, ska tryckas ned.

Öppna munnen och titta om föremålet har kommit upp. Leta inte efter föremålet med fingrarna i svalget om du inte kan se det. Då finns det en risk att föremålet pressas längre ner och täpper till andningsvägarna helt.

• Om föremålet fortfarande inte kommit upp upprepar du serien med ryggslag och brösttryck ytterligare två gånger.

Ring 112

Fortsätt sedan med omväxlande ryggslag och brösttryck tills föremålet kommer upp eller tills hjälp kommer. Om barnet blir medvetslöst ska du börja göra hjärt-lungräddning istället.

Du kan använda samma metod till barn över ett år och vuxna.

Gör så här

Om personen är vid medvetande, men inte kan hosta effektivt: Gör ryggslag och buktryck.

Ge 5 ryggslag:

• Ställ dig bakom personen. Luta personen framåt så mycket att huvudet är lägre ner än bröstet. Håll en hand mot övre delen av personens bröst som stöd.
• Ge med handloven fem snärtiga slag mellan personens skulderblad.

Ge 5 buktryck:

• Stå kvar bakom personen. Knyt din hand och placera den med tumsidan mot personens mage, ovanför naveln och väl nedanför bröstbenet.
• Fatta tag runt din knytnäve med din andra hand.
• Tryck kraftigt inåt och uppåt fem gånger. Anpassa kraften efter personens storlek.

Titta i munnen om föremålet har kommit upp. Leta inte efter föremålet med fingrarna i svalget om du inte kan se det. Då finns det en risk att föremålet pressas längre ner och täpper till andningsvägarna helt.

• Om föremålet fortfarande inte kommit upp ska du fortsätta. Gör serien med ryggslag och buktryck ytterligare två gånger.

Ring 112

Fortsätt sedan med omväxlande ryggslag och buktryck tills föremålet kommer upp eller tills hjälp kommer. Blir personen medvetslös ska du börja göra hjärt-lungräddning istället.

När ett barn eller en vuxen person blir medvetslös ska du istället ringa 112 och börja göra hjärt-lungräddning. Hjärt-lungräddning består dels av inblåsningar och dels av bröstkompressioner.

Innan du startar ska du titta i munnen efter främmande föremål och ta bort det om det är synligt. 

Genom att ge inblåsningar hoppas man kunna pressa ner luft förbi föremålet eller blåsa ner föremålet i en av lungorna och därigenom kunna syresätta den andra lungan.

Bröstkompressioner hjälper till att få bort föremålet från luftvägarna och skapar samtidigt en cirkulation av blodet. Det är inte farligt att göra bröstkompressioner på en person även om hjärtat slår.

Efter kompressionerna ska du göra en snabb kontroll och titta i munnen om föremålet har kommit upp innan du gör nya inblåsningar.

Du ska försöka göra momenten utan avbrott, i jämn takt. Gör inte paus för att kontrollera livstecken och undvik att göra långa pauser vid bytet mellan kompressionerna och inblåsningarna. Det är ansträngande att göra hjärt-lungräddning och det är bra om ni kan vara flera som hjälps åt. I så fall bör ni byta av varandra redan efter två minuter. Det är viktigt att inte ge upp.

Om personen börjar andas ska du lägga hen i stabilt sidoläge. Personen bör undersökas av läkare för att kontrollera att det inte finns något som sitter kvar i luftvägarna.

De flesta barn börjar lära sig att gripa när de är ungefär tre månader gamla och försöker stoppa en del av det de får tag på i munnen. Det är ett sätt för barnet att undersöka saker och att lära sig att förstå omvärlden. Men det finns en risk att barnet stoppar något i munnen som sen kan fastna i luftvägarna. Både barn och vuxna kan även råka sätta mat eller godis i halsen.

För att undvika sådana olyckor är det viktigt att göra följande:

• Du kan plocka undan små föremål.
  
  
• Du kan se till att barnet är stilla när hen äter.

Du kan undvika att låta barnet äta under en bil- eller cykeltur, eftersom det kan komma plötsliga gupp.

Det är bra att öva på hur du hjälper någon som satt i halsen. Det finns kurser där du får lära dig metoden genom att träna på en övningsdocka.

Det finns särskilda kurser i första hjälpen och hjärt-lungräddning. Du kan till exempel kontakta barnavårdcentralen (BVC), Röda korset, Civilförsvarsförbundet, Svenska rådet för hjärt-lungräddning (HLR-rådet) eller Svenska Livräddningssällskapet för att få reda på var sådana kurser ges.