Samordnad individuell plan, SIP

Struktur för en SIP. Patienten är alltid i centrum.

Vid en samordnad individuell plan, SIP, är patientens behov i centrum. Flera aktörer och verksamheter samverkar. Här är exempel på några. Fotograf/Illustratör: Ulrika Johansson

Det är vanligt att man behöver hjälp från flera olika håll när man är sjuk. Om både hälso- och sjukvården samt socialtjänsten är inkopplade, är det möjligt att få en så kallad SIP, samordnad individuell plan. Det kan innebära en helhetslösning och att du får rätt hjälp i rätt ordning.

Det är regionen/landstinget och din kommun som är skyldiga att upprätta en samordnad individuell plan, SIP, när de bedömer att det behövs insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Det står i Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen. SIP kan användas oavsett ålder. Du själv och dina närstående kan också ta eget initiativ till en SIP.

I allt arbete med en SIP är det du som är huvudpersonen. Det är dina önskemål som räknas. Du kan också tacka nej till en individuell plan.

Får verksamheterna att prata med varandra

Bakgrunden till SIP är att många upplever att de bollas runt utan att få hjälp och att samordning saknas. En SIP får verksamheterna att prata med varandra och avgöra behoven i rätt ordning. Man delar varandras kunskaper och ser till att viktig information når alla. Detta görs dock endast efter att du har gett ditt muntliga eller skriftliga samtycke. Man följer också upp hur det går.

Planen ger en helhetsbild för dig, dina närstående och berörd personal. SIP pekar ut vem som ansvarar för vad, vilken hjälp du behöver, vem som är huvudansvarig och vilka kontaktpersoner som finns så att du känner dig trygg.

Flera kan bjudas in till möte

Arbetet börjar med att man har ett så kallat SIP-möte. Det ska hållas inom tre veckor efter att behovet uppmärksammats. Med på mötet kan vara alla de verksamheter som du kan behöva hjälp ifrån. Vilka dessa är beslutas tillsammans med dig och du är hela tiden delaktig i arbetet. Exempel på deltagande verksamheter är: socialtjänsten, BUP, Arbetsförmedlingen, kriminalvården, Försäkringskassan, hemtjänsten, sjukgymnast, vårdcentral, psykiatrin, skolan och habiliteringen.

På mötet berättar du om din situation, bekymmer, funderingar och vilka behov du har. Du kommer överens med övriga deltagare på mötet om hur ni ska arbeta tillsammans. Du kan när som helst avbryta arbetet med SIP.  

Du bestämmer vilka som ska arbeta med din SIP. De från kommun och landsting som blir kallade till ett SIP-möte måste komma. Oftast är det den som kallar till mötet som får ansvaret för planen, men du kan även utse en annan samordnare, denne blir då din kontaktperson.

Kom gärna förberedd

Fundera på vilka frågor och förväntningar du har och vilket resultat du vill nå. Om du har önskemål om tider, möteslokal, anteckningshjälp, kommunikationshjälpmedel, tolk eller liknande så meddela den som kallar till SIP-mötet.

Under mötet fyller samordnaren i ett SIP-formulär. Det här ska stå i formuläret:

  • vilka behov som finns idag
  • vilka insatser som kan erbjudas, insatsernas mål och när insatsen ska avslutas
  • hur insatserna ska genomföras
  • vem som ansvarar för vad
  • vem som ska vara huvudansvarig samordnare för SIP
  • hur ofta, och på vilket sätt insatserna i planen ska följas upp och utvärderas
  • om det är möjligt, när och hur samarbetet ska avslutas
  • hur resultatet av insatserna ska bedömas och av vem.
Publicerad:
2015-11-17
Skribent och redaktör:

Jan Kallenberg, 1177 Vårdguiden, Västra Götalandsregionen

Granskare:

Anna Karlsson, kommunikatör, Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet