Hjälpmedel för kognitivt stöd

Kognition handlar om hur hjärnan kan ta emot, lagra, bearbeta och plocka fram information.

Exempel på kognitiva svårigheter

Det här är exempel på kognitiva svårigheter:

• Du minns inte saker som du tidigare har kommit ihåg.
• Det är svårt att göra flera saker samtidigt.
• Du har svårt att koncentrera dig.
• Det är svårt att hålla uppmärksamheten riktad mot något särskilt.
• Det tar längre tid att tänka.
• Du har svårt att hitta de rätta orden och förstå vad andra säger.
• Det är svårt att planera, lösa problem och fatta beslut.
• Du har svårt att hitta och orientera dig.

Det finns olika hjälpmedel beroende på vad du behöver. Du kan behöva flera olika hjälpmedel. En del hjälpmedel ger stöd i speciella situationer, andra kan användas större delen av dagen.

Här följer exempel på vanliga hjälpmedel.

Hjälpmedel som stöd för minnet och för att planera

Det finns olika slags hjälpmedel för att komma ihåg saker och att planera. Det finns också hjälpmedel för att kunna strukturera en dag eller något som du ska göra.

Det kan till exempel vara detta:

• Kalendrar, till exempel med färger och bilder.
• Olika programvaror och appar.
• Medicinpåminnare.
• Fickminnen, en liten dosa som spelar upp påminnelser som du själv eller andra har spelat in.
• Klockor, bland annat sådana som ger påminnelser genom att tala eller vibrera.
• Timers som räknar ner tiden.

Det finns många appar och programvaror till datorer och surfplattor att köpa och ladda ner. Många av dessa får man köpa själv. Arbetsterapeuten kan ge råd och tips om vilka som kan fungera för dig.

Hjälpmedel som larmar och styr teknisk utrustning

Det finns hjälpmedel som låter eller vibrerar. Det finns också hjälpmedel som visar var du är.

Några exempel är dessa:

• Personlarm, som du antingen aktiverar själv eller som går i gång automatiskt. Det kan till exempel vara larm som signalerar om du faller. Ett annat exempel är larm som signalerar i särskilda situationer, till exempel när du lämnar sängen.
• Fjärrkontroller, som till exempel kan styra en tv.
• GPS, som hjälper dig att orientera dig och visar var du befinner dig.

Hjälpmedel och produkter för vila, lugn och koncentration

Det finns hjälpmedel som stimulerar dina sinnen, och som kan göra att du blir lugnare och mer koncentrerad.

Bland annat finns dessa:

• täcken
• dynor
• kläder med tyngder.

Kontakta en arbetsterapeut om du tror att du kan bli hjälpt av hjälpmedel. Hen bedömer ditt behov och vad du kan behöva. Hen bedömer också om ett hjälpmedel ska förskrivas eller om du får en rekommendation om vad du ska köpa själv.

Så kontaktar du en arbetsterapeut

För att komma i kontakt med en arbetsterapeut kontaktar du någon av dessa:

• en rehabiliteringsmottagning
• kommunens hälso- och sjukvård
• en vårdcentral.

Om det inte finns någon arbetsterapeut där får du veta vem du ska kontakta i stället.

Du kan också logga in i 1177.se. Där söker du efter närmaste rehabiliteringsmottagning.

Ibland behövs en remiss från en läkare för att komma till arbetsterapeuten. I så fall tar du kontakt med en vårdcentral.

Förbered dig inför mötet

Det är bra att förbereda sig inför mötet med arbetsterapeuten. Tänk efter vilka svårigheter du har och vad du vill ha hjälp med. Fundera på i vilka situationer du behöver stöd.

Du kan själv komma med förslag på hjälpmedel som du tror skulle fungera för dig.

Hjälpmedel för skola eller arbete

Kontakta din skola om du behöver särskilda hjälpmedel i skolan för att kunna följa med och delta i undervisningen.

Kontakta Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen om du behöver särskilda hjälpmedel för att kunna utföra ditt arbete, så kallade arbetshjälpmedel.

Arbetsterapeuten gör först en utredning och bedömning av vad du behöver och hur dina svårigheter påverkar din vardag. Hen bedömer också om ett hjälpmedel ska förskrivas eller om du får en rekommendation om vad du ska köpa själv.

Du får berätta vad du behöver och önskar dig. Det kan vara bra att en närstående eller stödperson är med vid bedömningarna. Hen kan vara ett stöd och berätta om dina svårigheter.

Bedömningen visar om du kan bli hjälpt av hjälpmedel. Du och arbetsterapeuten kommer tillsammans fram till om ett hjälpmedel kan hjälpa dig och i så fall i vilka situationer.

Ett hjälpmedel kan ibland underlätta även för en närstående som hjälper dig. Då kan det tas med i bedömningen.

Om arbetsterapeuten kommer hem till dig kan hen också undersöka om något behöver göras för att anpassa din bostad. Läs mer om anpassning av bostaden.

Flera saker avgör om du får ett hjälpmedel

När arbetsterapeuten bedömer att du ska få hjälpmedel kallas det för att du får en förskrivning. Arbetsterapeuten är en förskrivare.

Att få ett hjälpmedel med förskrivning avgörs av detta:

• Hur stor din funktionsnedsättning är.
• Hur stort ditt behov är.
• Vilka riktlinjer kring hjälpmedel som finns i din region eller kommun.

Arbetsterapeuten kan också förskriva andra hjälpmedel, om hen bedömer att du behöver det.

Det varierar mellan regioner och kommuner hur mycket du får betala för att få ett förskrivet hjälpmedel.

Ibland är hjälpmedlet helt utan kostnad, ibland får du betala en avgift för det.

I en del regioner och kommuner finns ett särskilt högkostnadsskydd för hjälpmedel. Då betalar du upp till en viss gräns.

Prata med din förskrivare om vad som gäller för dig.

En del hjälpmedel kan eller behöver du köpa själv. Då betalar du helt själv.

Arbetsterapeuten bedömer ibland att du kan vara hjälpt av ett hjälpmedel, men att det inte räknas som ett förskrivet hjälpmedel. Ett hjälpmedel som inte är förskrivet kallas av vården för produkter, eller konsumentprodukter. Många hjälpmedel för kognitivt stöd är sådana.

Du får också betala själv om du vill ha ett hjälpmedel utan att arbetsterapeuten har rekommenderat detta. Att du inte har rekommenderats detta kan till exempel bero på att dina behov inte motsvarar kraven för att få ett hjälpmedel.

Kontakta en butik eller leverantör för att få mer information. Ibland ger arbetsterapeuten tips och råd om specifika hjälpmedel och var du kan köpa det.

Läs mer om att köpa hjälpmedel själv.

Fritt val av hjälpmedel

I en del regioner och kommuner kan du göra det som kallas fritt val av hjälpmedel eller friare val av hjälpmedel. Då kan du välja något annat hjälpmedel än de som finns i det upphandlade utbudet. Du får då en viss summa pengar och köper själv ett hjälpmedel.

Om bedömningen visar att du behöver hjälpmedel enligt en förskrivning börjar sedan den så kallade utprovningen. Du får då prova olika hjälpmedel och lära dig att använda dem.

Hjälpmedlet kan ofta prövas hemma hos dig eller i den situation som det ska användas. Det är viktigt att de som hjälper dig eller lever med dig finns med när hjälpmedlet provas ut, så att de vet hur hjälpmedlet fungerar.

Du kan behöva prova flera olika sorters hjälpmedel för att hitta det som passar.

Arbetsterapeuten följer upp hur hjälpmedlet fungerar

Du får sedan använda hjälpmedlet. Arbetsterapeuten följer upp om hjälpmedlet fungerar som det ska. Det görs vid ett eller flera tillfällen.

Det är olika hur ni träffas. Det kan vara hos dig, hos arbetsterapeuten, i ett digitalt möte eller genom att prata i telefon.

Det kan vara jobbigt i början

Det kan vara ansträngande att börja använda ett hjälpmedel för kognitivt stöd. Var beredd på att det kan ta tid innan du har vant dig och lärt dig att använda hjälpmedlet på ett bra sätt. Be om hjälp av någon närstående eller stödperson för att det ska gå lättare.

Du ska få vara delaktig i valet av förskrivna hjälpmedel. Det kan finnas många typer av hjälpmedel, många varianter och olika varumärken. Tillsammans ska du och arbetsterapeuten komma fram till vad som blir bäst för dig.

Arbetsterapeuten ska informera dig om det finns flera olika hjälpmedel inom regionen eller kommunen som kan passa dig. Du ska så mycket som möjligt få välja vilket hjälpmedel som du vill ha, om förskrivaren tycker att det är rimligt utifrån vad du behöver och vad hjälpmedlet kostar.

Du får oftast låna eller hyra hjälpmedlet.

Du ska förstå informationen

För att kunna vara delaktig är det viktigt att förstå den information som du får av förskrivaren. Hen ska anpassa sin information till dina behov. Du kan också behöva stöd för att själv kunna uttrycka dig.

Barn ska få vara delaktiga

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.

Möjlighet till tolk och tolkhjälp

Du har möjlighet till tolkning till andra språk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning eller talsvårigheter.

Du använder ditt förskrivna hjälpmedel så länge du behöver, utifrån den bedömning som gjorts.

När du får hjälpmedlet får du information om vem du ska kontakta om hjälpmedlet behöver få service och lagas. Oftast behöver du inte betala för service eller reparation av ett hjälpmedel som du har fått förskrivet från vården.

Hjälpmedlet ska oftast lämnas tillbaka när du inte längre behöver det. Om du flyttar behöver du kontakta arbetsterapeuten för att ta reda på om du ska lämna tillbaka det eller om du kan ta med dig hjälpmedlet.

Skada eller förlust av hjälpmedel

Du som hyr eller lånar ett hjälpmedel från din region eller kommun ska kontakta förskrivaren för att anmäla att det har blivit skadat, borttappat eller stulet. Du måste också göra en anmälan till polisen om ditt hjälpmedel har blivit stulet.

Du kan behöva betala ersättning om du tappar bort hjälpmedlet eller om det skadas på annat sätt än genom vanlig användning.

Kontakta den arbetsterapeut som skrev ut hjälpmedlet om du inte är nöjd med ditt hjälpmedel. Du kan behöva få mer information, stöd eller utbildning för att det ska fungera bättre. Ibland behöver hjälpmedlet justeras. Du kan ibland få ett annat hjälpmedel utskrivet.

Det kan behövas en ny behovsbedömning efter en tid, för att se om dina behov har förändrats.

Kontakta mottagningen där du fick hjälpmedlet om du inte är nöjd med den förskrivare som du har träffat. Fråga om du kan få träffa någon annan.

Du kan också kontakta patientnämnden i din region eller kommun om du tycker att du inte har fått rätt hjälpmedel eller om du inte kommer vidare i kontakten med arbetsterapeuten.

Läs mer: Om du inte är nöjd med vården