CANCERFORMER

Neuroblastom hos barn

Neuroblastom är en ovanlig cancersjukdom som börjar i nervsystemet hos barn som oftast är under två år. Det är olika hur lätt eller svårt det är att bli av med sjukdomen.

Vad är neuroblastom?

Neuroblastom är vanligast i ena binjuren som är en del av hormonsystemet. Men sjukdomen kan också uppstå på andra ställen. Det beror på att neuroblastom uppstår i det sympatiska nervsystemet som är utspritt i kroppen.

Varje år får ungefär 15-20 barn neuroblastom. De flesta är under två år. Vissa barn föds med sjukdomen.

Det är okänt vad som orsakar neuroblastom.

Det finns flera olika varianter av neuroblastom som är olika svåra att bli av med.

Barn under 18 månaders ålder blir oftast av med sjukdomen efter behandling. Hos de yngsta barnen kan sjukdomen växa bort av sig själv. Då behövs ingen behandling men barnet får komma på kontroller.

Barn som är äldre än 18 månader har oftare en variant av sjukdomen som är svårare att bli av med. Då behövs mer och längre behandling.

Här kan du läsa mer om hur cancer uppstår.

Symtom på neuroblastom

Barnet kan ha en knöl någonstans på kroppen.

Vissa barn kan ha haft diarré, feber eller svettningar på grund av hormoner som utsöndras av cancertumören.

Symtomen kan också ha andra orsaker och behöver inte betyda att barnet har cancer.

Ibland upptäcks sjukdomen när barnet undersöks för något annat, till exempel om lungorna behöver röntgas.

Undersökningar och utredningar

Läkaren brukar ta blodprov och urinprov. Proverna kan visa om det finns förhöjda nivåer av olika ämnen som cancerceller kan utsöndra.

Ett vävnadsprov tas från den misstänkta tumören och undersöks för att läkaren ska kunna ställa en exakt diagnos. Vävnadsprov kallas också biopsi.

Barnet kan också behöva bli undersökt med till exempel ultraljudmagnetkamera och benmärgsprov.

Skintigrafi görs ibland för att se om det finns cancer som har spridit sig. Då sprutas ett svagt radioaktivt läkemedel in i blodet. Läkemedlet samlas där det finns neuroblastomceller. Det kan läkaren se med en så kallad gammakamera. Skintigrafi vid neuroblastom kallas MIBG. 

Barn utreds på ett cancercentrum

Ett barn utreds på något av landets sex barncancercentrum. Där har personalen stor vana att anpassa undersökningarna och behandlingarna på olika sätt. Det kan till exempel vara om barnet har svårt att vara still eller tycker att något är obehagligt.

Behandling vid neuroblastom

Ibland kan neuroblastom behöva opereras bort, men oftast först efter annan behandling. Det är vanligt att olika behandlingar kombineras. Barnet kan behöva få cytostatika och strålbehandling.

En särskild form av strålbehandling ges som en spruta med ett radioaktivt läkemedel som söker upp och behandlar cancercellerna. Det kallas MIBG men högre stråldoser används än om samma metod används vid utredningen för att ställa diagnos.

Ibland behöver barnet högdosbehandling med stöd av sina egna stamceller. Det kallas också stamcellstransplantation.

Ibland kan höga doser av A-vitamin göra att cancercellerna mognar och börjar bete sig som vanliga celler. Då får de flesta också immunterapi med läkemedel som kan göra att barnets eget immunförsvar motverkar cancern.

Vanligt med forskningsstudier

Cancer hos barn behandlas enligt särskilda protokoll. De utvecklas genom forskning och kliniska studier. Du kan tillfrågas om att delta i en studie. Ofta handlar det om att testa små justeringar av behandlingen.

Det är helt frivilligt att delta. Barnets behandling påverkas inte om du väljer att inte delta.

Barns och vårdnadshavares rättigheter i vården

Du som är vårdnadshavare har inflytande över ditt barns vård. Barnet har också rätt att vara delaktig. Det finns ingen åldersgräns för när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. I stället är det barnets mognad som avgör.

Livet efter behandlingen

När behandlingen är klar har barnet ofta påverkats på något sätt och behöver tid för att återfå sina krafter. Varje barn är olika och brukar visa själv vad hen orkar och vill.

De flesta behöver nya vaccinationer

Behandlingen kan göra att barnet behöver ta om vissa vaccinationer. Då får barnet en individuell vaccinationsplan. Det behöver gå olika lång tid efter behandlingen för olika vaccin för att de ska ha effekt.

Vanligt med efterkontroller under lång tid

Alla barn kallas till efterkontroller ganska ofta under flera år, dels för att upptäcka om sjukdomen kommer tillbaka, dels för att se hur barnet utvecklas och kroppen fungerar efter behandlingen. Kontrollerna behöver fortsätta i vuxen ålder.

Du kan läsa mer i texten om Barn och cancer.

Till toppen av sidan