Region Västmanland ställer in alla planerade operationer vid sjukhusen i Västerås och Köping. Personal på sjukhusen informerar berörda patienter om återbud via telefon.

Har du frågor kring din planerade operation? Kontakta då din mottagning eller klinik. Du hittar kontaktinformationen på din kallelse.  

Se frågor och svar om inställda operationer i Västmanland

SÅR OCH BLÅMÄRKEN

Blödningar

En liten blödning brukar oftast sluta av sig själv efter en stund, när blodet levras, koagulerar. Stora blödningar kan däremot vara allvarliga och till och med livshotande om de inte stoppas.

Olika typer av blödningar

Vid en blödning går det hål på blodkärlets vägg och blod läcker ut. Det finns olika typer av blödningar, inre och yttre blödningar.

En yttre blödning syns utanför kroppen. En inre blödning syns ibland inte på utsidan av kroppen men blodet kan följa med urin och avföring ut ur kroppen. Det kan också följa med om du kräks. Det kan också synas på huden att du blöder, till exempel i form av ett blåmärke eller en blå nagel om blödningen är under nageln.

Hur mycket blod som kommer och hur snabbt det kommer beror på vad det är för blodkärl som har skadats. En liten blödning då blodet rinner långsamt kommer oftast från en kapillär eller en ytlig ven. Kapillärer är kroppens minsta blodkärl. Vener är blodkärl som leder blod till hjärtat.

Blödningar då blodet rinner snabbt, pulserar eller sprutar kommer oftast från en pulsåder, en artär. Artärer leder syrerikt blod från hjärtat och vidare ut i kroppen.

Symtom

Blödningen kan ge symtom på en gång men det kan också ta längre tid. Då kan det vara svårare att känna av några symtom. 

Små blödningar ger få symtom

En liten yttre blödning slutar ofta av sig själv. Men det kan svida och göra ont om du har skurit dig eller ramlat och fått ett skrubbsår. 

En liten inre blödning ger oftast få symtom med undantag för stroke. Små blödningar under huden kan ge blåmärken som är ömma eller gör ont att ta på.

Små blödningar som pågår under längre tid kan göra att du förlorar mycket blod och att du börjar känna dig trött och hängig. Det kan till exempel vara en blödning i mag-tarmkanalen eller i urinvägarna.

Stora blödningar ger flera symtom

Dessa symtom är vanliga vid en stor inre blödning:

  • Du får snabb puls som så småningom blir svag och oregelbunden.
  • Du blir gråblek och får kallsvettig hud.
  • Du känner oro och ångest.
  • Du känner dig påtagligt törstig.
  • Du får lågt blodtryck.
  • Du andas snabbt och ytligt.
  • Det känns som att du ska svimma. 

Du förlorar till slut medvetandet om det fortsätter att blöda och känslan att du ska svimma inte försvinner.

Dessa symtom är tecken på chock. Då får kroppen inte tillräckligt med syre och näring. Tillståndet kan bli livshotande eftersom kroppen inte längre fungerar som vanligt.

När och var ska jag söka vård?

Mindre sår brukar sluta blöda av sig själv. Om det blöder mycket kraftigt och blödningen inte går att stoppa ska du så fort som möjligt ta dig till akutmottagningen vid närmaste sjukhus. Du ska ringa 112 och beställa en ambulans eftersom det är bråttom.

Om du misstänker att du själv eller någon annan fått en stor inre blödning ska du ringa 112 direkt och begära ambulans.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Hur stoppar jag en liten blödning?

Du kan hejda en liten blödning genom att trycka en kompress, bomullstuss, servett eller liknande mot blödningen.

Det är bra om du så snart som möjligt tvättar såret med rinnande vatten och tvål. När du har gjort rent ska såret lufttorka. Du kan täcka över såret med ett rent förband, om det behövs.

Här kan du läsa mer om hur du behandlar små sår.

Hur stoppar jag en stor blödning?

En kraftig blödning kan vara livshotande. Det är därför viktigt att du försöker stoppa en stor blödning själv. Det gäller även om du har ringt 112 och en ambulans är på väg.

Här kan du läsa mer om hur du stoppar en kraftig blödning.

Undersökning

Vilka undersökningar som du får göra beror på hur stor blödningen är och var den sitter. En liten blödning kan du ofta behandla själv.  

Vid en stor blödning blir du undersökt av en läkare som försöker ta reda på vad blödningen beror på och hur den kan behandlas. Ibland kan du behöva opereras för att stoppa blödningen.

Du som har förlorat mycket blod får lämna blodprov som visar hur blodet som är kvar har påverkats. Det kan vara blodprov som mäter blodvärdet, så kallat Hb. Det kan också vara blodprov som visar hur surt blodet är eller blodprov som mäter halten av trombocyter i blodet. Det är blodkroppar som bidrar till att blodet levras.

Undersökningar vid inre blödning i mag-tarmkanalen eller urinvägarna

Du får lämna avföringsprov om läkaren misstänker att du har en blödning i mag-tarmkanalen. Du kan också få lämna urinprov om läkaren misstänker att du har en blödning från urinblåsan och urinvägarna.

Du kan få göra flera undersökningar innan läkaren hittar blödningen. Det kan vara undersökningar då läkaren för in ett instrument med en liten kamera som visar hur kroppen ser ut från insidan.

Vilket instrument som används beror på var läkaren tror att blödningen finns. Ett gastroskop används till exempel för att se magens inre, ett rektoskop för att se inne i ändtarmen och ett koloskop för att undersöka tjocktarmen.

Du kan bli undersökt med ultraljud om läkaren tror att blödningen finns i urinvägarna. Du kan också bli undersökt med datortomografi eller cystoskopi. Då tittar läkaren in i urinblåsan med hjälp av ett speciellt instrument.

Behandling

Behandlingen som du får ska stoppa blödningen om den inte har slutat av sig själv. Sedan får du behandling för det som orsakade blödningen.

Små blödningar och sår kan du ofta behandla själv. Stora sår och blödningar behöver behandlas i vården.

Vad kan det bero på?

Inre och yttre blödningar kan uppstå av flera anledningar. En yttre blödning kan till exempel uppkomma om du har slagit dig, skurit dig eller varit med om en olycka.

Inre blödningar

Den vanligaste formen av inre blödning kan du få om du stöter emot något och får ett blåmärke eller om du till exempel klämmer ett finger. Då har det uppkommit en blödning i kroppens vävnader.

Du kan också få en inre blödning i kroppens vävnader om du får en ledbandsskada eller en muskelbristning. Då kan du också få ett blåmärke, som ofta sitter längre ner än själva skadan eftersom blodet rinner neråt.

En allvarlig form av inre blödningar kan uppstå om du har fått ett kraftigt slag mot kroppen. Då kan organ som levern eller mjälten spricka. Även stora blodkärl inne i kroppen kan slitas av. Det här kan till exempel hända om du har varit med om en trafikolycka.

Du kan få en stor inre blödning om du bryter ett ben i kroppen

Du kan bryta ett ben vid flera olika typer av olyckor. Det kallas också för att få en fraktur. Hur stor blödningen blir beror till viss del på vilket ben i kroppen som har gått av.

Sjukdomar i blodkärlen kan ge inre blödningar om blodkärlen spricker

En del sjukdomar i blodkärlen kan göra att blodkärlen spricker av sig själv. Det är ovanligt men det kan bildas en utbuktning på stora kroppspulsådern i magen eller i bröstkorgen. Det kallas för aneurysm. Den vanligaste orsaken är åderförfettning, även kallad åderförkalkning. Det kan även bero på andra saker.

Du kan få en stroke om det är någon av hjärnans pulsådror som spricker.

Sjukdomar i inre organ

Du kan få inre blödningar av vissa sjukdomar i inre organ. Magsår kan till exempel orsaka blödningar i magsäcken. Du kan även få en inre blödning om du har en inflammatorisk tarmsjukdom som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit.  Du kan även få en inre blödning av cancer i mag-tarmkanalen eller i urinvägarna. Vid den här typen av sjukdomar kommer blod ut ur kroppen med avföringen eller urinen. Det kan också följa med ut om du kräks.

Oftast är inte blod från magsäcken rött när det kommer ut utan bajset eller kräkset är svart eftersom magsaften ändrar på färgen. Rött blod som du kräks upp kommer från området ovanför magsäcken. Det kan till exempel vara ett åderbråck i matstrupen som har brustit. Rött blod som kommer ut genom ändtarmen är tecken på att orsaken till blödningen finns nedanför magsäcken.

Utomkvedshavandeskap kan ge blödningar

En graviditet utanför livmodern kallas för utomkvedshavandeskap. Då har ett befruktat ägg fastnat i äggledaren. När ägget börjar växa kan du få mycket ont. Äggledare kan till slut brista och orsaka en stor inre blödning.

Vad händer i kroppen?

Vid en blödning försöker kroppen laga sig själv. Det gör den genom att blodet börjar stelna. Det kallas också för att koagulera eller för att blodet levrar sig. Då kan hålet i blodkärlets vägg täppas igen, om det är en liten blödning. Det kan göra att du märker att du blöder.

Det här händer i kroppen när blodet stelnar:

  • Det skadade blodkärlet drar ihop sig för att det ska blöda mindre.
  • Blodplättarna i blodet klibbar ihop sig så att de skapar en propp som täpper igen hålet i blodkärlets vägg. Blodplättar kallas också för trombocyter.
  • Ett ämne i blodets plasma bildar ett nät, fibrin. Fibrin förstärker proppen av blodplättar under tiden som skadan läker.

Proppen och nätet är grunden för kroppens eget system för att laga sig. 

Vid en kraftig blödning kan inte blodplättarna bilda någon propp, vilket gör att såret inte kan börja läka. Det är bra om du själv kan stoppa blödningen genom att till exempel trycka mot såret tills det slutar blöda. Kroppen kan sedan fortsätta med läkningen själv.

En stor blödning kan leda till chock

Vid en stor blödning kan det bli för lite blod som cirkulerar i blodkärlen. Hjärtat försöker då att kompensera det genom att snabbare pumpa runt det blodet som är kvar. Ibland räcker inte det, då kan du få en blödningschock. Då får vävnader och organ inte tillräckligt med syre och skadliga ämnen rensas inte ut från kroppen. Du kan bli medvetslös om hjärnan inte får tillräckligt med syre.

En del blöder lättare

En del börjar blöda lättare och blöder längre än andra. Det kan bero på flera saker, till exempel en blodsjukdom, en behandling med läkemedel eller en infektion.

Blödarsjuka är en ärftlig sjukdom som gör att du blöder lättare. Sjukdomen beror på att du har brist på något eller några av de ämnen som behövs för att blodet ska stelna.

Blödningar kan också uppkomma lättare om du tar blodförtunnande läkemedel. En del läkemedel som är smärtstillande och inflammationsdämpande räknas också som blodförtunnande.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Till toppen av sidan