Att få ett hjälpmedel - så går det till

Hjälpmedel är en del av hälso- och sjukvården och kan ingå i till exempel behandlingar, habilitering och rehabilitering. 

Ofta delas hjälpmedel upp i grupper utifrån olika funktionsnedsättningar. Klicka på länkarna nedan för att läsa mer om den gruppen av hjälpmedel:

• Hörapparater och andra hörhjälpmedel, till exempel telefonhjälpmedel och signalsystem.
• Synhjälpmedel, till exempel Daisyspelare och punktskriftsprogram.
• Inkontinenshjälpmedel, till exempel katetrar och lakansskydd.
• Hjälpmedel för kognitivt stöd, till exempel planeringstavlor och klockor. 
• Hjälpmedel för kommunikation, till exempel samtalsapparater och talsynteser.
• Hjälpmedel för förflyttning, till exempel rullatorer, käppar och rullstolar.
• Hjälpmedel i hemmet, till exempel sängar som går att justera och tillbehör till badrum. 

Det finns många fler typer av hjälpmedel. Här följer några ytterligare exempel:  

• Hjälpmedel för andning, till exempel inhalatorer och syrgashjälpmedel.
• Hjälpmedel vid diabetes, till exempel insulinpumpar och blodsockermätare.
• Ortopedtekniska hjälpmedel, till exempel skoinlägg, proteser och stöd för leder, så kallade ortoser. 

Ansvar för olika grupper av hjälpmedel

Regionerna och kommunerna ska erbjuda de hjälpmedel som du behöver för att klara det dagliga livet. Med det menas hjälpmedel som du behöver för att till exempel äta, klä dig och sköta din hygien. Men även sådant du behöver för att förflytta dig, kunna kommunicera och sköta hemmet.

Regionerna och kommunerna ska även erbjuda de hjälpmedel som du behöver för vård och behandling.

Andra typer av hjälpmedel ska erbjudas av andra i samhället:

• Arbetshjälpmedel är hjälpmedel som gör att du kan arbeta. De är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ansvar. 
• Hjälpmedel i skolan är ett delat ansvar mellan varje skola och hälso- och sjukvården. 
• Fritidshjälpmedel kan du ibland hyra, låna eller få bidrag för.

För att få ett hjälpmedel från regionen eller kommunen behöver du träffa en person som kan utreda ditt behov av hjälpmedel. Personen beslutar också vilket eller vilka hjälpmedel du får. En sådan person kallas förskrivare.

Förskrivaren kan till exempel vara något av följande:

• arbetsterapeut
• fysioterapeut
• logoped
• audionom
• synpedagog
• sjuksköterska.

Ta kontakt med vården

Börja med att ta kontakt med en vårdcentral eller kommunens hälso- och sjukvård. Där får du mer information om hur du ska göra för att träffa en förskrivare.

Du kan också ta kontakt direkt med den verksamhet som ansvarar för den typ av hjälpmedel du har behov av, till exempel en hörcentral eller syncentral. 

Innan du kan få ett hjälpmedel måste ditt behov av hjälpmedel bedömas. Det görs av en förskrivare. Du eller en närstående får beskriva vilka behov och önskemål du har och förskrivaren undersöker hur de nedsatta funktionerna påverkar dig i vardagen.

Tillsammans kommer ni fram till om ett hjälpmedel kan hjälpa dig och i så fall i vilka situationer.

Ett hjälpmedel kan ibland underlätta även för en närstående som hjälper dig. Då kan det tas med i bedömningen. Till exempel finns det hjälpmedel som kan göra det lättare om du ska förflytta dig mellan en säng och en rullstol.

Olika verksamheter använder olika metoder för bedömning

Förskrivaren följer de riktlinjer och regler som gäller för förskrivning av hjälpmedel där du bor. 

För att förskrivarna ska kunna göra så rättvisa bedömningar som möjligt använder de särskilda metoder för bedömingen. De kan vara olika beroende på vilken funktionsnedsättning du har, vilket hjälpmedel det gäller och vilket yrke förskrivaren har. 

Fråga förskrivaren om du undrar vilka metoder som används.

Efter att förskrivaren har bedömt dina behov får du prova det eller de hjälpmedel du behöver. Det kallas utprovning. Förskrivaren ska informera dig om det finns flera olika hjälpmedel som kan passa.

En del hjälpmedel behöver provas i den miljö där de ska användas. Det gäller till exempel hjälpmedel för förflyttning. Ibland kan du få låna hjälpmedel för att själv ta med hem och testa, innan förskrivaren fattar beslut om du ska ha det.

På vissa orter finns det särskilda butiker eller utställningar där du kan se och känna på olika hjälpmedel. Fråga din förskrivare om vad som finns där du bor.

Du kan behöva träna på att använda hjälpmedlet

Alla hjälpmedel behöver anpassas individuellt. Den som har förskrivit ditt hjälpmedel ska också följa upp att det fungerar som det är tänkt. Det kan göras vid ett eller flera besök, genom digitala möten eller genom telefonsamtal.

Du får också lära dig att använda hjälpmedlet. Ibland går det ganska fort, om du till exempel ska börja använda en rollator. Andra gånger behövs många tillfällen, som till exempel om du ska börja använda ett kognitivt hjälpmedel eller en elrullstol som ska manövreras i trafik.

Oftast får du hjälpmedel ur ett upphandlat utbud

I varje region och kommun finns ett antal hjälpmedel som förskrivaren ska börja med att förskriva, utifrån vad du behöver. Vilka hjälpmedel det är styrs av olika avtal. Det kallas att det finns ett upphandlat utbud. Oftast får du hjälpmedel från denna grupp av hjälpmedel.  

Förskrivaren kan också ansöka om att kunna förskriva andra hjälpmedel, om hen bedömer att de upphandlade hjälpmedlen inte fungerar för ditt behov.

Ett hjälpmedel som du har fått förskrivet är oftast ett lån.

Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel, men det är förskrivaren som ansvarar för att det val som görs passar dig och dina behov.

Förutom att det kan finnas många typer av hjälpmedel finns det ofta många varianter och olika varumärken. Du och förskrivaren ska tillsammans komma fram till vad som blir bäst.

Förskrivaren ska berätta för dig om det finns flera olika hjälpmedel inom regionen eller kommunen som kan passa dig. I sådana fall ska du få välja själv vilket hjälpmedel du vill ha, om förskrivaren tycker att det är rimligt utifrån vad du behöver och vad hjälpmedlet kostar.  

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i valet av hjälpmedel är det viktigt att du förstår informationen som du får av förskrivaren. Förskrivaren ska anpassa sin information till dina behov.

Du har möjlighet att få en tolk om du inte talar svenska. Du har också möjlighet att få en tolk om du till exempel har nedsatt hörsel eller har talsvårigheter.

Det varierar mellan olika kommuner och regioner hur mycket du får betala för att få ett hjälpmedel. Ibland är det helt utan kostnad och ibland får du betala en avgift.

På vissa ställen finns ett särskilt högkostnadsskydd för hjälpmedel. Då behöver du bara betala kostnader upp till en viss gräns.

Du kan bli ersättningsskyldig om du tappar bort hjälpmedlet eller om det skadas på annat sätt än genom vanlig användning.

I några regioner och kommuner finns möjlighet till det som kallas fritt val av hjälpmedel. Det innebär att du kan få möjlighet att välja något annat hjälpmedel än de som finns i det upphandlade utbudet. Du får då istället en så kallad rekvisition på en viss summa pengar. Med den summan kan du sedan själv köpa ett hjälpmedel.

Du får berätta om dina behov

Innan du får möjlighet till fritt val av hjälpmedel görs en bedömning av dina behov, precis som när du annars får ett hjälpmedel förskrivet. Sedan diskuterar du och förskrivaren om fritt val av hjälpmedel är något som passar. Om du vill och förskrivaren bedömer att fungerar för dig så får du en rekvisition.

Beloppet på rekvisitionen motsvarar kostnaden för ett liknande hjälpmedel som du skulle ha erbjudits från det upphandlade utbudet. Du kan själv lägga till pengar om du vill ha ett dyrare hjälpmedel.

De regioner och kommuner som har infört fritt val har själva valt ut vilka hjälpmedel det ska gälla. Några har det på många hjälpmedelsområden och andra på enstaka typer av hjälpmedel.

Du ansvarar själv för ditt hjälpmedel

När du har köpt ett hjälpmedel genom fritt val äger du det. Skötsel och reparationer får du ordna själv. För vissa hjälpmedel kan du få tillgång till en särskild summa pengar på ett servicekonto. Med de pengarna kan du bekosta skötsel och reparationer. Det kan till exempel gälla om du har en rullstol.

Du har rätt att få en ny behovsbedömning om dina behov förändras så att det hjälpmedel som du har köpt genom fritt val inte längre räcker till.

Även om du har valt att köpa hjälpmedel genom fritt val har din förskrivare ansvar för att följa upp beslutet och din habilitering eller rehabilitering.

Du kan kontakta en butik eller leverantör direkt om du skulle vilja köpa hjälpmedel utan att ha kontakt med vården. Det kan du göra oavsett vilken region eller kommun du tillhör.

Ibland rekommenderas du av förskrivaren att köpa ett hjälpmedel själv. Det kan till exempel hända om bedömningen visar att dina behov inte motsvarar kraven för att du ska kunna få ett hjälpmedel.

Läs mer om att köpa hjälpmedel själv.

När du har fått ditt hjälpmedel använder du det så länge som du behöver och det fungerar som det ska.

Kontakta den som skrev ut hjälpmedlet om hjälpmedlet efter en tid inte fungerar lika bra som tidigare, trots service och nödvändigt underhåll. Kanske kan hjälpmedlet justeras eller bytas ut. Kanske har behoven ändrats så att en ny bedömning behöver göras.

I samband med att du får hjälpmedlet får du också information om vad du ska göra om hjälpmedlet behöver repareras eller underhållas.

Hjälpmedlet ska oftast återlämnas om du inte längre behöver det. Fråga förskrivaren om hur du ska göra om du flyttar och vill ta med dig hjälpmedlet.

Du kan ofta låna eller hyra ett hjälpmedel tillfälligt om du är på besök någonstans i landet och behöver hjälpmedel för en kortare tid.

Kontakta förskrivaren om hjälpmedlet efter en tid inte fungerar lika bra som tidigare, trots service och nödvändigt underhåll. Hjälpmedlet kan behöva justeras eller bytas ut eller så behöver du mer information, stöd eller utbildning. Kanske har dina behov ändrats och en ny bedömning behöver göras.

Är du inte nöjd med den förskrivare du har träffat, kan du kontakta chefen för enheten och fråga om det är möjligt att få träffa någon annan.

Du kan kontakta patientnämnden om du anser att du inte har fått rätt hjälpmedel eller om du inte kommer vidare i kontakten med din förskrivare. Patientnämnden finns i varje region, och ibland även i kommunerna.

Läs mer om vad du kan göra om du inte är nöjd med vården.