VÅRD OCH STÖD FÖR BARN

Barn-och ungdomspsykiatrin (BUP) i Västernorrland

Innehållet gäller Västernorrland

Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, är specialisthjälp för barn och ungdomar med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. BUP är en förkortning för barn- och ungdomspsykiatrin, och är till för barn och unga upp till 18 år som behöver specialisthjälp med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. Du som är vuxen kan söka hjälp för barn som du har ansvar för, och du som är upp till 18 år kan själv söka hjälp.

Barn- och ungdomspsykiatrins erbjuder:

  • Stöd och hjälp till barn och unga upp till 18 år med medelsvåra till svåra psykiatriska tillstånd och där funktionsnivån i vardagen är påverkad.
  • Den hjälp du får utgår från beprövad erfarenhet och vetenskap, den bygger på barnpsykiatrisk diagnostik. Det kan handla om bedömning, utredning och/eller behandling av akuta eller inte akuta tillstånd.
  • Barn- och ungdomspsykiatrin samarbetar med andra inom vården när det gäller barnpsykiatriska frågeställningar.

När och hur kontaktar jag BUP?

Kriser och problem är en naturlig del av livet. Det är ganska vanligt att barn och unga mår psykiskt dåligt en tid. Men när problemen tar över och vardagen inte längre fungerar behöver du söka professionell hjälp.

Att må dåligt ibland hör livet till. Anledningarna kan vara flera. För att kunna hantera svåra situationer är det viktigt att de grundläggande behoven är tillgodosedda.

Här kan du som vårdnadshavare göra stor skillnad. Det handlar om rutiner och livsstil. Det finns kopplingar mellan psykisk ohälsa och sömn, kost, rörelse och relationer. Är du orolig för hur ditt barn eller din tonåring mår är första steget att se över om dessa behov är tillgodosedda.

Men om stödet inte hjälper, eller om problemen har blivit så stora att vardagen hemma, i skolan och med kompisar inte längre fungerar, kan du ta kontakt med BUP.

Hur tar jag kontakt steg för steg?

  1. Om du som patient eller vårdnadshavare upplever psykisk ohälsa i barn-, ungdoms- och familjerelaterade frågor och vill komma i kontakt med en mottagning för första gången kan du ringa respektive mottagning på din ort: Hitta din vårdmottagning
  2. Du kan också kontakta oss genom att skicka en
    egen vårdbegäran via 1177 Vårdguidens e-tjänster.
  3. Du når oss måndag till fredag 8.00-16.00.
  4. Vid ditt samtal får du prata med kunnig och erfaren personal som ställer frågor för att ta reda på var du bäst kan få hjälp. Vid behov bokas en tid för ett besök.
  5. Om du redan har en pågående vårdkontakt vänder du dig direkt till din mottagning.
  6. Vid akuta symtom kontaktar du din närmaste psykiatriska mottagning eller ring 112.
  7. BUP tar också emot remisser från andra verksamheter inom vården.

Att besöka BUP

När du har kontaktat BUP bokas en tid för ett första besök genom att du blir uppringd eller får ett brev hem till dig. Vid ditt första besök får du berätta varför du vill komma. Du får prata om hur det går i skolan, hur du äter och sover, men också om andra saker som har betydelse för hur du mår. Du berättar så mycket eller lite som du vill.

Många gånger är din mamma, pappa eller annan vårdnadshavare med vid ditt första besök. Det är viktigt att någon vuxen i din närhet är delaktig och kan vara med och berätta om din historia. Om du vill får du även prata ensam med den du träffar hos BUP.

Det första samtalet tar ungefär en timme. Den du träffar gör tillsammans med dig en planering för fortsättningen och bestämmer om du behöver komma till BUP flera gånger.

Vilka arbetar på BUP?

På BUP arbetar psykolog, läkare, kurator, sjuksköterska, skötare, behandlingsassistent, specialpedagog, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist och medicinska sekreterare.

Har BUP tystnadsplikt?

All personal inom BUP har tystnadsplikt vilket betyder att varken skolan, vänner eller myndigheter får veta att du har kontakt med BUP. Tystnadsplikten bryts av anmälningsskyldighet om personalen misstänker att barn eller unga far illa. Det betyder att personalen är skyldiga att anmäla olagliga handlingar eller andra brott som begås av vuxna.

Hur dokumenteras kontakten?

BUP för datajournaler där personalen skriver ner när du har varit i kontakt med mottagningen, en sammanfattning av samtalet och vilka

Boka av ditt besök

Meddela oss om du inte kan komma på den bokade tiden. Då kan någon annan som väntar på besökstid komma istället. Från och med 1 september kommer du få en faktura på 350 kronor om du inte kommer på ditt besök.

Det finns två sätt att meddela BUP att du inte kan komma:

  • Du kan ringa till den mottagning - för kontaktuppgifter till din mottagning se Hitta mottagning.
  • Du kan avboka din tid via 1177 Vårdguidens e-tjänster.

Hur går en utredning till på BUP?

En utredning utgår oftast ifrån en specifik frågeställning. Vid det första besöket görs en gemensam planering för hur många besök utredningen kommer att behöva, vilka moment som ingår och vilken/vilka frågeställningar som utredningen ska försöka svara på. Om dina föräldrar tillsammans är vårdnadshavare ska båda godkänna att du genomgår en utredning.

Under en utredning träffar du tillsammans med dina föräldrar eller annan vårdnadshavare alltid en psykolog och en läkare. Oftast deltar även en kurator, sjuksköterska, specialpedagog, skötare eller arbetsterapeut i delar av utredningen. Dina föräldrar kommer att få ge information om din tidiga utveckling, mående och skolgång. De får även fylla i olika skattningsskalor och formulär som beskriver dina styrkor och svårigheter.

Du får själv träffa psykolog enskilt under några besök och göra olika tester, fylla i skattningsskalor och svara på frågor som har betydelse för hur du mår. Personal på BUP kommer att be skolan beskriva din skolgång och vad skolan har gjort för att underlätta för dig. Även skolan fyller i skattningsskalor och formulär om dig.

Du och din familj kommer även att få träffa en läkare som gör en medicinsk bedömning. Vid läkarbesöket ingår alltid en kroppsundersökning. Utredningens resultat sammanfattas i en bedömning för att ta ställning till om du exempelvis har en eller flera diagnoser. Utifrån det bestäms vilka behandlingar och stödinsatser som ska rekommenderas.

Vad kan jag själv göra för att må bättre?

Här finns några av de vanligaste frågorna samlat. Du hittar råd och nyttiga länkar för dig som själv mår dåligt, men även för dig som är förälder eller om du är närstående till någon som du oroar dig för.

Våga prata om det

Att prata med någon du tycker om och litar på kan vara en bra början till att må bättre. En kompis, ett syskon eller kanske någon som jobbar på din skola, det finns ofta många som vill lyssna.
Om du inte kan eller vill prata med någon i din närhet kan du alltid ta kontakt med en ungdomsmottagning eller elevhälsan på din skola. Det finns också olika chattar och stödlinjer där du kan få stöd av en vuxen.

Chatta, mejla eller ring gratis och anonymt (BRIS)

Stödlinje-ring och prata på flera språk, gratis och anonymt (Rädda barnen)

Små saker kan göra stor skillnad

Ta hand om dig själv. Och ta dig tid till att göra saker som du mår bra av. Lyssna på musik, ta en promenad med en kompis eller något annat som gör att du skingrar tankarna en stund.

Att träna, om du har möjlighet till det, och att ha goda matvanor och äta regelbundet påverkar också hur du mår och kan vara små steg i rätt riktning.

Tips för att må bättre (snorkel.se)

Till dig som oroar dig för någon som mår dåligt

Att vara förälder, kompis eller annan närstående till någon som mår dåligt är tufft. Och att hjälpa någon som mår psykiskt dåligt är ett tungt ansvar som du inte ska ta på dig ensam.

När någon annan mår dåligt (bup.se)

Råd och stöd till dig som är förälder

Familjeliv och relationer-när livet är svårt (1177.se)

Oro för din tonåring (BRIS)

Om aggressivitet och trots hos små barn (mindrebrak.se)

Ångest och fobier hos barn och tonåringar (1177.se)


Film - Alex besöker BUP

Hur ser det ut på BUP? Vilka jobbar där? Måste du prata om du inte vill? Alex, tillsammans med sina känslor Glad, Arg, Trött, Orolig och Ledsen besöker en mottagning för att ta reda på svaren.

 

Alex besöker BUP

Till toppen av sidan