Att vara läkemedelsberoende är inte detsamma som att vara beroende av ett läkemedel för att lindra en sjukdom, till exempel att dagligen behöva ta insulin för att man har diabetes.

Ett beroende innebär att du känner ett sug efter själva läkemedlet och får abstinens utan det. När du tar vissa läkemedel kan det hända att din kropp vänjer sig vid läkemedlet och att behovet förändras. Du kan behöva allt större doser för att läkemedlet ska ge positiv effekt.

Det kan också vara så att du egentligen inte behöver läkemedlet för de symtom som det skrevs ut för. Istället kanske du tar det för att det ger någon slags stimulans, välbehag eller tillfredsställelse.

Vem som helst kan bli läkemedelsberoende. Men det är inte alla som blir det och risken är liten för den som använder läkemedlen på rätt sätt. Regelbunden användning under lång tid ökar risken för att utveckla beroende. Ofta är det först när du försöker sluta som du upptäcker beroendet.

Det varierar från person till person hur lätt man blir beroende. Om du sedan tidigare är beroende av till exempel alkohol är risken större att du får ett beroende.

Många läkemedel som kan ge beroende är viktiga läkemedel som du ibland kan behöva använda. Oftast ska du bara ta dem under en kort period men ibland kan du behöva ta dem en längre tid.

Oavsett om du tar läkemedlet för en kort eller längre tid är det viktigt att du tar det enligt läkarens ordination. Ändra inte dosen utan att första prata med din läkare.

Om du är rädd för att bli beroende eller tror att du blivit det – prata med din läkare. Du kanske kan få tips om annan behandling och du kanske kan få hjälp att trappa ner och sluta med läkemedlet.

Olika läkemedel ger olika symtom på beroende. Hur lång tid det tar innan man blir beroende beror också på vilket läkemedel man tar.

Sover du illa trots sömnmedel, har du ont trots smärtstillande, är du orolig eller har ångest trots att du äter lugnande läkemedel eller måste du öka dosen för att få effekt?

Då behöver du kontakt med din mottagning för att diskutera medicineringen.

Om du behöver din medicin för att få en kick eller ett lugn och om du funderar mycket över hur du ska kunna få nya recept – då kan du behöva hjälp för att komma ur ditt beroende.

Andra tecken på beroende kan vara viktminskning, svängningar i humöret, sluddrande och förvirrat tal eller svårigheter att hålla balansen.

Om du slutar med ett läkemedel som gett dig beroende kan du få abstinens. Det är kroppens sätt att reagera på att den inte längre får det medel som den vant sig vid.

Abstinens kan visa sig på flera olika sätt, till exempel yrsel, muskelryckningar, förkylningskänsla, hjärtklappning, myrkryp i benen.

Innan du slutar ta ett beroendeframkallande läkemedel bör du stämma av med din läkare.

I vissa fall kan du sluta tvärt – om du vill. I andra fall kan du behöva trappa ner läkemedlet.

Du kan sluta själv men du kan också få hjälp under nedtrappningen. Du kan få hjälp med till exempel motivering, nedtrappningsschema, samtal och akupunktur.

Hur nedtrappningen ska göras beror på hur ditt problem ser ut. Diskutera med din läkare hur just du ska göra.

På kort sikt kan det kännas svårt att sluta använda ett beroendeframkallande läkemedel. Men på lång sikt lönar det sig alltid.

Många som slutar upptäcker att de till exempel

• Inte har mer ont än när de tog starka värktabletter.
• Är mycket piggare på dagen än när de tog sömntabletter.
• Är gladare än när de tog lugnande läkemedel.

Alla läkemedel kan ge biverkningar. Det som är speciellt med beroendeframkallande läkemedel är att det är vanligt med biverkningar som inte är så tydliga men som kommer sakta och kan vara svåra att märka själv. Biverkningarna kommer oftast när man använt dem i flera veckor. När man slutat ta läkemedlet och biverkningarna försvunnit är det väldigt tydlig att man haft dem.

Exempel på biverkningar är trötthet, initiativlöshet, förändrad personlighet, sämre balans, sämre syn och minnespåverkan. Dessutom kan man få mer värk av värktabletterna och sämre sömn av sömnmedlet. Du kan läsa mer om biverkningar i ditt läkemedels bipacksedel, på www.fass.se eller på 1177.se

Listan nedan visar några exempel på vanliga beroendeframkallande läkemedel.

• Lugnande bensodiazepiner:
  Stesolid, Sobril, Xanor, Iktrovil
• Bensodiazepinliknande sömnmedel:
  Imovane, Stilnoct
• Morfin och morfinliknande smärtmediciner:
  Tradolan, Citodon, Oxonorm/Oxycontin, Fentanyl, Norspan
• Övriga:
  Lyrica

Region Värmland arbetar på olika sätt för att minska användningen av beroendeframkallande läkemedel.

Vårt mål är att du som patient på lång sikt ska ha god livskvalitet utan onödiga beroendeframkallande läkemedel. Du som använder denna typ av läkemedel bör vara beredd på att du i de flesta fall får medicinen utskriven för en kort period. Du kan också själv ta upp en diskussion om medicinen och eventuell nedtrappning.

Sök vård och stöd i Värmland

Har du frågor om ditt läkemedel eller misstänker du att du är beroende av ditt läkemedel och behöver hjälp med det? Då ska du kontakta den mottagning där du fått medicinen utskriven. Adress och telefonnummer hittar du under Hitta vård.