ATT FÅ ETT HJÄLPMEDEL

Att få ett hjälpmedel - så går det till

Du som har en funktionsnedsättning kan behöva hjälpmedel för att livet ska fungera så bra som möjligt. Ett hjälpmedel kan till exempel göra så att du blir mer självständig, delaktig och aktiv i ditt liv.

Person i rullstol som tränar på gym. Fotografi.

Regionerna och kommunerna är skyldiga att erbjuda hjälpmedel om du behöver det. Men de bestämmer själva hur de delar upp ansvaret mellan sig och vilka regler och avgifter som ska finnas. Därför varierar det vad du kan få, vad det kostar och vem du ska kontakta för att få ett hjälpmedel. Det kan också skilja sig åt beroende på om det är ett barn eller en vuxen som behöver hjälpmedlet.

De hjälpmedel du kan få förskrivet från vården är oftast så kallade medicintekniska produkter. De är framtagna för att vara just hjälpmedel.

Olika typer av hjälpmedel

Hjälpmedel är en del av hälso- och sjukvården och kan ingå i till exempel behandlingar, habilitering och rehabilitering. 

Ofta delas hjälpmedel upp i grupper utifrån olika funktionsnedsättningar. Genom att klicka på länkarna nedan kan du läsa mer om den gruppen av hjälpmedel:

Det finns många fler typer av hjälpmedel. Här följer några ytterligare exempel:  

  • Hjälpmedel för andning, till exempel inhalatorer och syrgashjälpmedel.
  • Hjälpmedel vid diabetes, till exempel insulinpumpar och blodsockermätare.
  • Ortopedtekniska hjälpmedel, till exempel skoinlägg, proteser och stöd för leder, så kallade ortoser. 

Ansvar för olika grupper av hjälpmedel

Regionerna och kommunerna ska erbjuda de hjälpmedel som du behöver för att klara det dagliga livet. Med det menas hjälpmedel som du behöver för att till exempel äta, klä dig och sköta din hygien. Men även sådant du behöver för att förflytta dig, kunna kommunicera och sköta hemmet. Regionerna och kommunerna ska även erbjuda de hjälpmedel som du behöver för vård och behandling.

Andra typer av hjälpmedel ska erbjudas av andra i samhället:

  • Arbetshjälpmedel är hjälpmedel som gör att du kan arbeta. De är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ansvar. 
  • Hjälpmedel i skolan är ett delat ansvar mellan varje skola och hälso- och sjukvården. 
  • Fritidshjälpmedel kan du ibland hyra, låna eller få bidrag för.

Vem kontaktar jag om jag vill ha ett hjälpmedel?

För att få ett hjälpmedel från regionen eller kommunen behöver du träffa en person som kan utreda ditt behov av hjälpmedel. Personen beslutar också vilket eller vilka hjälpmedel du får. En sådan person kallas förskrivare.

Förskrivaren kan till exempel vara något av följande:

  • arbetsterapeut
  • fysioterapeut
  • logoped
  • audionom
  • synpedagog
  • sjuksköterska.

Ta kontakt med vården

Börja med att ta kontakt med en vårdcentral eller kommunens hälso- och sjukvård. Där får du sedan mer information om hur du ska göra för att träffa en förskrivare.

Du kan också ta kontakt direkt med den verksamhet som ansvarar för den typ av hjälpmedel du har behov av, till exempel en hörcentral eller syncentral. 

Värmland

Vart vänder man sig?

Regionen och kommunerna har ett delat ansvar för hjälpmedel för att klara det dagliga livet. Vid frågor eller behov av hjälpmedel kan man kontakta den vårdmottagning man redan har kontakt med.

Kommunerna tillhandahåller och ansvarar för merparten av hjälpmedel i hemmet. Om man har behov av hjälpmedel eller har frågor kontaktar man kommunens arbetsterapeuter och fysioterapeuter.

Om du är i behov av hjälpmedel under en kortare period, mindre än fyra månader och utprovningen inte kräver hälso- och sjukvårdens kompetens (arbetsterapeut eller fysioterapeut) kan du få hyra dessa. Detta gäller tillfällig funktionsnedsättning vid till exempel frakturer, operationer och liknande. De hjälpmedel som innefattas är rullstol, arbetsstol, ramp, duschpall, toahöjning, förhöjningsben, gåstativ och rollator.

Om man är i behov av eldriven rullstol eller tekniskt avancerade hjälpmedel inom kommunikation och kognition kontaktar man behandlande läkare, arbetsterapeut eller fysioterapeut som kan skicka remiss till Hjälpmedelsservice.

Barn och ungdomar under 18 år som har behov av hjälpmedel kontaktar den vårdmottagning man har kontakt med såsom till exempel barn- och ungdomshabiliteringen.
Vid tillfälligt behov av hjälpmedel till exempel vid skada kan man låna hjälpmedel hos kommunen eller barnhjälpmedelscentralen

Om man tillfälligt vistas i Värmland och är i behov av hjälpmedel kan man vid behov hyra hjälpmedel genom kommunen.

Peruker förskrivs med ett bidrag. Vid behov av peruk skickar läkare på behandlande klinik remiss till Hjälpmedelsservice som handlägger beställning till frisör. Vid behov av förnyad förskrivning kontaktas Hjälpmedelsservice.

Hörhjälpmedel
Om man har hörselnedsättning kan man få hörhjälpmedel om hörselnedsättningen gör att man har problem i det dagliga livet. Kontakta vårdcentralen för bedömning.

Om bedömning är att man behöver hörhjälpmedel får man en remiss till en audionom på hörselvården.

Synhjälpmedel
Om man har en svår synnedsättning kan man få synhjälpmedel. Kontakta vårdcentral eller optiker för remiss till ögonläkare på en ögonmottagning eller på syncentralen för bedömning.

Hjälpmedel vid vård och behandling
Om man behöver diabetshjälpmedel, stomihjälpmedel, inkontinenshjälpmedel och övriga behandlingshjälpmedel så skrivs de ut av personal på mottagningen där man är patient.

Ortopedtekniskt hjälpmedel
Om man har behov av ett ortopedtekniskt hjälpmedel såsom protes, ortos, fotbäddar och ortopedtekniska skor kan man kontakta ortopedläkare, vårdcentral, sjukgymnast eller arbetsterapeut för bedömning.

Om bedömning är att man behöver ett ortopedtekniskt hjälpmedel får man remiss till Team Olmed för utprovning.

Hur bedöms om jag får ett hjälpmedel?

Innan du kan få ett hjälpmedel måste ditt behov av hjälpmedel bedömas. Det görs av en förskrivare. Du eller en närstående får beskriva vilka behov och önskemål du har och förskrivaren undersöker hur de nedsatta funktionerna påverkar dig i vardagen.

Tillsammans kommer ni fram till om ett hjälpmedel kan hjälpa dig och i så fall i vilka situationer.

Ett hjälpmedel kan ibland underlätta även för en närstående som hjälper dig. Då kan det tas med i bedömningen. Till exempel finns det hjälpmedel som kan göra det lättare om du ska förflytta dig mellan en säng och en rullstol.

Olika verksamheter använder olika metoder för bedömning

Förskrivaren följer de riktlinjer och regler som gäller för förskrivning av hjälpmedel där du bor. 

För att förskrivarna ska kunna göra så rättvisa bedömningar som möjligt använder de särskilda metoder. De kan vara olika beroende på vilken funktionsnedsättning du har, vilket hjälpmedel det gäller och vilket yrke förskrivaren har. 

Fråga förskrivaren om du undrar vilka metoder som används

Hur går utprovningen till?

Efter att förskrivaren har bedömt dina behov får du prova det eller de hjälpmedel du behöver. Det kallas utprovning. Förskrivaren ska informera dig om det finns flera olika hjälpmedel som kan passa.

En del hjälpmedel behöver provas i den miljö där de ska användas. Det gäller till exempel hjälpmedel för förflyttning. Ibland kan du få låna hjälpmedel för att själv ta med hem och testa, innan förskrivaren fattar beslut om du ska ha det.

På vissa orter finns det särskilda butiker eller utställningar där du kan se och känna på olika hjälpmedel. Fråga din förskrivare om vad som finns där du bor.

Du kan behöva träna på att använda hjälpmedlet

Alla hjälpmedel behöver anpassas individuellt. Den som har förskrivit ditt hjälpmedel ska också följa upp att det fungerar som det är tänkt. Det kan göras vid ett eller flera besök, genom digitala möten eller genom telefonsamtal.

Du får också lära dig att använda hjälpmedlet. Ibland går det ganska fort, om du till exempel ska börja använda en rollator. Andra gånger behövs många tillfällen, som till exempel om du ska börja använda ett kognitivt hjälpmedel eller en elrullstol som ska manövreras i trafik.

Oftast får du hjälpmedel ur ett upphandlat utbud

I varje region och kommun finns ett antal hjälpmedel som förskrivaren ska börja med att förskriva, utifrån vad du behöver. Vilka hjälpmedel det är styrs av olika avtal. Det kallas att det finns ett upphandlat utbud. Oftast får du hjälpmedel från denna grupp av hjälpmedel.  

Förskrivaren kan också ansöka om att kunna förskriva andra hjälpmedel. Det kan hen göra om behovsbedömningen visar att de upphandlade hjälpmedlen inte fungerar för ditt behov.

Ett hjälpmedel som du har fått förskrivet är oftast ett lån.

Du ska vara delaktig i valet av hjälpmedel

Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel, men det är förskrivaren som ansvarar för att det val som görs passar dig och dina behov.

Förutom att det kan finnas många typer av hjälpmedel finns det ofta många varianter och olika varumärken. Du och förskrivaren ska tillsammans komma fram till vad som blir bäst.

Förskrivaren ska berätta för dig om det finns flera olika hjälpmedel inom regionen eller kommunen som kan passa dig. I sådana fall ska du få välja själv vilket hjälpmedel du vill ha, om förskrivaren tycker att det är rimligt utifrån vad du behöver och vad hjälpmedlet kostar.  

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i valet av hjälpmedel är det viktigt att du förstår informationen som du får av förskrivaren. Förskrivaren ska anpassa sin information till dina behov.

Du har möjlighet att få en tolk om du inte talar svenska. Du har också möjlighet att få en tolk om du till exempel har nedsatt hörsel eller har talsvårigheter.

Vad kostar det att få ett hjälpmedel?

Det varierar mellan olika kommuner och regioner hur mycket du får betala för att få ett hjälpmedel. Ibland är det helt utan kostnad och ibland får du betala en avgift.

På vissa ställen finns ett särskilt högkostnadsskydd för hjälpmedel. Då behöver du bara betala kostnader upp till en viss gräns.

Du kan bli ersättningsskyldig om du tappar bort hjälpmedlet eller om det skadas på annat sätt än genom vanlig användning.

Värmland

Vad kostar det i Värmland?

Vad kostar det i Värmland?

Man får betala en besöksavgift vid förskrivning av hjälpmedel inom Region Värmland.

En del hjälpmedel får man låna kostnadsfritt från regionen. För vissa hjälpmedel får man betala en egenavgift och/eller årlig service- och hjälpmedelsavgift, högkostnadsskydd för hjälpmedel gäller.

För barn och unga är sjukvård och hjälpmedel avgiftsfritt till och med 19 år.

Kommunerna
För besök hos fysioterapeut eller arbetsterapeut i kommunen gäller kommunens taxa.
De flesta hjälpmedel får man låna kostnadsfritt från kommunen.

Hyra vid behov av hjälpmedel vid tillfällig funktionsnedsättning eller skada
Om du är i behov av hjälpmedel under en kortare period, mindre än fyra månader och utprovningen inte kräver hälso- och sjukvårdens kompetens (arbetsterapeut eller fysioterapeut) kan du få hyra dessa. Detta gäller tillfällig funktionsnedsättning vid till exempel frakturer, operationer och liknande. De hjälpmedel som innefattas är rullstol, arbetsstol, ramp, duschpall, toahöjning, förhöjningsben, gåstativ och rollator.

Fritt val av hjälpmedel

I några regioner och kommuner finns möjlighet till det som kallas fritt val av hjälpmedel. Det innebär att du kan få möjlighet att välja något annat hjälpmedel än de som finns i det upphandlade utbudet. Du får då istället en så kallad rekvisition på en viss summa pengar. Med den summan kan du sedan själv köpa ett hjälpmedel.

Du får berätta om dina behov

Innan du får möjlighet till fritt val av hjälpmedel görs en bedömning av dina behov, precis som när du annars får ett hjälpmedel förskrivet. Sedan diskuterar du och förskrivaren om fritt val av hjälpmedel är något som passar. Om du vill göra ett eget val och förskrivaren bedömer att fungerar för dig så får du en rekvisition.

Beloppet du får på rekvisitionen motsvarar kostnaden för ett liknande hjälpmedel som du skulle ha erbjudits från det upphandlade utbudet. Du kan själv lägga till pengar om du vill ha ett dyrare hjälpmedel.

De regioner och kommuner som har infört fritt val har själva valt ut vilka hjälpmedel det ska gälla. Några har det på många hjälpmedelsområden och andra på enstaka typer av hjälpmedel.

Du ansvarar själv för ditt hjälpmedel

När du har köpt ett hjälpmedel genom fritt val äger du det. Skötsel och reparationer får du ordna själv. För vissa hjälpmedel kan du få tillgång till en särskild summa pengar på ett servicekonto. Med de pengarna kan du bekosta skötsel och reparationer. Det kan till exempel gälla om du har en rullstol.

Du har rätt att få en ny behovsbedömning om dina behov förändras så att det hjälpmedel som du har köpt genom fritt val inte längre räcker till.

Även om du har valt att köpa hjälpmedel genom fritt val har din förskrivare ansvar för att följa upp beslutet och din habilitering eller rehabilitering.

Kan jag köpa ett hjälpmedel själv?

Du kan kontakta en butik eller leverantör direkt om du skulle vilja köpa hjälpmedel utan att ha kontakt med vården. Det kan du göra oavsett vilken region eller kommun du tillhör.

Ibland rekommenderas du av förskrivaren att köpa ett hjälpmedel själv. Det kan till exempel hända om bedömningen visar att dina behov inte motsvarar kraven för att du ska kunna få ett hjälpmedel.

Läs mer om att köpa hjälpmedel själv.

Vad händer när jag har fått hjälpmedlet?

När du har fått ditt hjälpmedel använder du det så länge som du behöver och det fungerar som det ska. I samband med att du får hjälpmedlet får du också information om vad du ska göra om hjälpmedlet behöver repareras eller underhållas.

Hjälpmedlet ska oftast återlämnas om du inte längre behöver det. Fråga förskrivaren om hur du ska göra om du flyttar och vill ta med dig hjälpmedlet.

Du kan ofta låna eller hyra ett hjälpmedel tillfälligt om du är på besök någonstans i landet och behöver hjälpmedel för en kortare tid.

Värmland

Vad händer sen?

Hjälpmedel förskrivs till brukaren som ett lån. Hjälpmedlen är formellt huvudmannens egendom och ska återlämnas när de inte längre behövs.

Brukaren ansvarar för hjälpmedlet under lånetiden. Låntagaren ska följa bruksanvisning och förskrivarens individuella anvisningar. Den som lånar ett hjälpmedel ska vara aktsam om det och göra det bästa för att förebygga och undvika att hjälpmedlet skadas eller förloras.

Man kan bli ersättningsskyldig vid till exempel brand, stöld, skadegörelse eller vårdlöshet, därför rekommenderas att brukaren ser över sitt försäkringsskydd särskilt vid lån av dyrare hjälpmedel såsom eldriven rullstol och stöldbegärliga hjälpmedel.

Vid planerad flytt inom och utom länet eller utomlands ska kontakt tas med förskrivaren.

Har man frågor eller behov av service av utprovat hjälpmedel vänder man sig till förskrivaren eller beroende på vilket hjälpmedel det gäller till:

  • Kommunernas hjälpmedelssida (merparten av personliga hjälpmedel)
    Hjälpmedelsservice (eldriven rullstol, tekniskt avancerade kommunikationshjälpmedel)
  • Barn- och ungdomshabiliteringen eller Barnhjälpmedelscentralen
  • Hörselvården
  • Syncentralen
Värmland

Teknisk beredskap

Teknisk beredskap

Beredskapen är till för att lösa akuta nödsituationer som beror på fel på ett hjälpmedel (till exempel säng, personlyft eller elrullstol). Nödsituationer som innefattas är när brukaren av hjälpmedlet inte kan tillgodose sina grundläggande behov.

Innan du ringer beredskapen, är det bra att du sett över alternativa lösningar.

Kontakt beredskapstjänsten
Beredskapstekniker finns tillgänglig för teknisk service/support:
Klockan 9:00-15:00

  • helgdagsfria lördagar och söndagar
  • hela julhelgen
  • hela nyårshelgen
  • påskafton och påskdagen
  • midsommardagen


Ingen beredskap på de enskilda helgdagarna

  • trettondagen
  • långfredagen
  • annandag påsk
  • 1:a maj
  • Kristi himmelfärdsdag
  • 6:e juni (nationaldagen)
  • midsommarafton


Telefonnummer växel: 054-61 50 00
Fråga efter teknisk beredskap vid Hjälpmedelsservice. De kopplar dig vidare till tjänstgörande hjälpmedelstekniker.

Vad gör jag om jag inte är nöjd?

Kontakta den som skrev ut hjälpmedlet om hjälpmedlet efter en tid inte fungerar lika bra som tidigare, trots service och nödvändigt underhåll. Hjälpmedlet kan behöva justeras eller bytas ut eller så behöver du mer information, stöd eller utbildning. Kanske har dina behov ändrats och en ny bedömning behöver göras.

Är du inte nöjd med den förskrivare du har träffat, kan du kontakta chefen för enheten och fråga om det är möjligt att få träffa någon annan.

Du kan kontakta patientnämnden om du anser att du inte har fått rätt hjälpmedel eller om du inte kommer vidare i kontakten med din förskrivare. Patientnämnden finns i varje region, och ibland även i kommunerna.

Läs mer om vad du kan göra om du inte är nöjd med vården

Till toppen av sidan