ATT FÅ ETT HJÄLPMEDEL

Att få ett hjälpmedel - så går det till

Du som har en funktionsnedsättning kan behöva hjälpmedel för att få livet att fungera så bra som möjligt. Med hjälpmedel menas ofta produkter av olika slag, men även teknik som appar och programvaror. Ett hjälpmedel kan till exempel göra så att du blir mer aktiv, delaktig och självständig i ditt liv.

Person i rullstol som tränar på gym. Fotografi.

Landstingen, regionerna och kommunerna är skyldiga att erbjuda hjälpmedel om du behöver det. Men de bestämmer själva hur de delar upp ansvaret mellan sig och vilka regler och avgifter som ska finnas. Därför varierar det vad du kan få, vad det kostar och vem du ska kontakta för att få ett hjälpmedel. Det kan också skilja sig åt beroende på om det är ett barn eller en vuxen som behöver hjälpmedlet.

Hjälpmedel är en del av hälso- och sjukvården och ingår i till exempel habilitering och rehabilitering. 

Olika typer av hjälpmedel

Ofta delas hjälpmedel upp i grupper utifrån olika funktionsnedsättningar:

De flesta hjälpmedel är medicintekniska produkter. De är framtagna för att vara just hjälpmedel.

Ansvar för olika grupper av hjälpmedel

Hjälpmedel som du behöver för att klara det dagliga livet ska landstingen, regionerna och kommunerna erbjuda. Med det menas hjälpmedel som du behöver för att till exempel äta, klä dig och sköta din hygien. Men även sådant du behöver för att förflytta dig, kunna kommunicera och sköta hemmet. Landstingen, regionerna och kommunerna ska även erbjuda de hjälpmedel som du behöver för vård och behandling.

Andra typer av hjälpmedel ska erbjudas av andra i samhället:

  • Arbetshjälpmedel är hjälpmedel som gör att du kan arbeta. De är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ansvar. 
  • Skolhjälpmedel är ett delat ansvar mellan varje skola och hälso- och sjukvården. 
  • Fritidshjälpmedel kan du ibland hyra, låna eller få bidrag för.

Vem kontaktar jag om jag vill ha ett hjälpmedel?

För att få ett hjälpmedel från landstinget, regionen eller kommunen behöver du träffa en person som kan utreda ditt behov av hjälpmedel. Personen beslutar också vilket eller vilka hjälpmedel du får. En sådan person kallas förskrivare.

Förskrivaren kan till exempel vara något av följande:

  • arbetsterapeut
  • fysioterapeut
  • logoped
  • audionom
  • synpedagog
  • sjuksköterska.

Ofta börjar du med att ta kontakt med en vårdcentral eller motsvarande vårdmottagning. Där får du sedan mer information om vem du ska kontakta för att få träffa en förskrivare.

Du kan också ta kontakt direkt med den verksamhet som ansvarar för den typ av hjälpmedel du vill ha.

Ibland behöver du först få en remiss. Då kan en läkare på vårdcentralen hjälpa dig med det.

Värmland

Vart vänder man sig?

Regionen och kommunerna har ett delat ansvar för hjälpmedel för att klara det dagliga livet. Vid frågor eller behov av hjälpmedel kan man kontakta den vårdmottagning man redan har kontakt med.

Kommunerna tillhandahåller och ansvarar för merparten av hjälpmedel i hemmet. Om man har behov av hjälpmedel eller har frågor kontaktar man kommunens arbetsterapeuter och fysioterapeuter.

Om du är i behov av hjälpmedel under en kortare period, mindre än fyra månader och utprovningen inte kräver hälso- och sjukvårdens kompetens (arbetsterapeut eller fysioterapeut) kan du få hyra dessa. Detta gäller tillfällig funktionsnedsättning vid till exempel frakturer, operationer och liknande. De hjälpmedel som innefattas är rullstol, arbetsstol, ramp, duschpall, toahöjning, förhöjningsben, gåstativ och rollator.

Om man är i behov av eldriven rullstol eller tekniskt avancerade hjälpmedel inom kommunikation och kognition kontaktar man behandlande läkare, arbetsterapeut eller fysioterapeut som kan skicka remiss till Hjälpmedelsservice.

Barn och ungdomar under 18 år som har behov av hjälpmedel kontaktar den vårdmottagning man har kontakt med såsom till exempel barn- och ungdomshabiliteringen.
Vid tillfälligt behov av hjälpmedel till exempel vid skada kan man låna hjälpmedel hos kommunen eller barnhjälpmedelscentralen

Om man tillfälligt vistas i Värmland och är i behov av hjälpmedel kan man vid behov hyra hjälpmedel genom kommunen.

Peruker förskrivs med ett bidrag. Vid behov av peruk skickar läkare på behandlande klinik remiss till Hjälpmedelsservice som handlägger beställning till frisör. Vid behov av förnyad förskrivning kontaktas Hjälpmedelsservice.

Hörhjälpmedel
Om man har hörselnedsättning kan man få hörhjälpmedel om hörselnedsättningen gör att man har problem i det dagliga livet. Kontakta vårdcentralen för bedömning.

Om bedömning är att man behöver hörhjälpmedel får man en remiss till en audionom på hörselvården.

Synhjälpmedel
Om man har en svår synnedsättning kan man få synhjälpmedel. Kontakta vårdcentral eller optiker för remiss till ögonläkare på en ögonmottagning eller på syncentralen för bedömning.

Hjälpmedel vid vård och behandling
Om man behöver diabetshjälpmedel, stomihjälpmedel, inkontinenshjälpmedel och övriga behandlingshjälpmedel så skrivs de ut av personal på mottagningen där man är patient.

Ortopedtekniskt hjälpmedel
Om man har behov av ett ortopedtekniskt hjälpmedel såsom protes, ortos, fotbäddar och ortopedtekniska skor kan man kontakta ortopedläkare, vårdcentral, sjukgymnast eller arbetsterapeut för bedömning.

Om bedömning är att man behöver ett ortopedtekniskt hjälpmedel får man remiss till Team Olmed för utprovning.

Hur bedöms om jag får ett hjälpmedel?

Innan du kan få ett hjälpmedel måste ditt behov av hjälpmedel bedömas. Det görs av en förskrivare. Du eller någon närstående får beskriva vilka behov och önskemål du har och förskrivaren undersöker hur de nedsatta funktionerna påverkar din situation i vardagen.

Tillsammans kommer ni fram till i vilka situationer ett hjälpmedel kan underlätta och vad målet ska vara med att använda hjälpmedlet.

Om du får hjälp av en närstående kan ett hjälpmedel ibland underlätta även för den personen. Då kan det tas med i bedömningen. En ställbar säng kan till exempel göra det lättare både för dig och för den som hjälper dig.  

Olika verksamheter använder olika metoder för bedömning

Förskrivaren följer de regler för hjälpmedel som varje landsting, region och kommun har. Ibland finns så kallade behovstrappor där olika behov prioriteras. Viktigast är livsuppehållande behov som att kunna andas eller få i sig näring. Sedan kommer basbehov som att äta själv eller klä på sig. Därefter kommer behov av att fungera i vardagen, som att handla mat. Sist kommer behov som handlar om fritiden.

För att förskrivarna ska kunna göra så rättvisa behovsbedömningar som möjligt använder de särskilda metoder. De kan vara olika beroende på vilken funktionsnedsättning du har, vilket hjälpmedel det gäller och vilket yrke förskrivaren har. 

Fråga förskrivaren om du undrar vilka metoder som används.

Hur går utprovningen till?

Efter att förskrivaren har bedömt dina behov får du prova det eller de hjälpmedel du behöver. Det kallas utprovning. Finns det flera olika hjälpmedel som kan passa ska förskrivaren informera dig om det.

En del hjälpmedel behöver provas i den miljö där de ska användas. Det gäller till exempel rörelsehjälpmedel.

Ibland kan du få låna hjälpmedel för att själv ta med hem och testa innan förskrivaren fattar beslut om du ska ha det.

Du kan behöva träna

Alla hjälpmedel behöver anpassas individuellt. Den som har skrivit ut ditt hjälpmedel ska också följa upp att det fungerar som det är tänkt. Det kan göras vid ett eller flera besök och ibland genom ett telefonsamtal.

Du får också lära dig att använda hjälpmedlet. Ibland går det ganska fort, om du till exempel ska börja använda en rollator. Andra gånger behövs många tillfällen, som till exempel om du ska börja använda ett kognitivt hjälpmedel eller en elrullstol som ska manövreras i trafik.

Om du vill se och känna på olika hjälpmedel kan du göra det i särskilda butiker och utställningar som kan finnas där du bor. Fråga din förskrivare om vilka möjligheter som finns till det.   

Oftast får du hjälpmedel ur ett upphandlat utbud

I varje landsting, region och kommun finns ett antal hjälpmedel som förskrivaren ska börja med att skriva ut, utifrån vad du behöver. Vilka det är styrs av olika avtal. Det kallas att det finns ett upphandlat utbud. Oftast får du hjälpmedel från denna grupp av hjälpmedel.  

Förskrivaren kan också ansöka om att skriva ut andra hjälpmedel, om behovsbedömningen visar att de upphandlade hjälpmedlen inte fungerar för ditt behov.

Ett hjälpmedel som du har fått förskrivet är oftast ett lån.

Du ska vara delaktig i valet av hjälpmedel

Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel, men det är förskrivaren som ansvarar för att det val som görs passar dig och dina behov.

Förutom att det kan finnas många typer av hjälpmedel finns det ofta många varianter och olika varumärken. Tillsammans ska du och förskrivaren komma fram till vad som blir bäst.

Om det finns det flera olika hjälpmedel inom landstinget, regionen eller kommunen som kan passa dig ska förskrivaren informera om det. I sådana fall ska du få själv välja vilket hjälpmedel som du vill ha, om förskrivaren tycker att det är rimligt utifrån vad du behöver och vad hjälpmedlet kostar.  

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i valet av hjälpmedel är det viktigt att du förstår den information som du får av förskrivaren. Förskrivaren ska anpassa sin information till dina individuella behov.

Du kan ha rätt till tolk om du inte talar svenska. Du kan också ha rätt till tolk om du till exempel har dövhet eller har talsvårigheter.

Vad kostar det att få ett hjälpmedel?

Den avgift du får betala för att få hjälpmedel varierar i olika landsting, regioner och kommuner. Ibland är det helt utan kostnad och ibland får du betala en avgift. Avgiften kan vara till exempel en förskrivningsavgift eller en utprovningsavgift. Ibland betalar du även en besöksavgift hos förskrivaren.

På vissa ställen finns ett särskilt högkostnadsskydd för hjälpmedel. Då behöver du bara betala kostnader upp till en viss gräns.

Om du tappar bort hjälpmedlet eller om det skadas på annat sätt än genom vanlig användning kan du bli ersättningsskyldig.

Värmland

Vad kostar det i Värmland?

Vad kostar det i Värmland?

Man får betala en besöksavgift vid förskrivning av hjälpmedel inom Region Värmland.

En del hjälpmedel får man låna kostnadsfritt från regionen. För vissa hjälpmedel får man betala en egenavgift och/eller årlig service- och hjälpmedelsavgift, högkostnadsskydd för hjälpmedel gäller.

För barn och unga är sjukvård och hjälpmedel avgiftsfritt till och med 19 år.

Kommunerna
För besök hos fysioterapeut eller arbetsterapeut i kommunen gäller kommunens taxa.
De flesta hjälpmedel får man låna kostnadsfritt från kommunen.

Hyra vid behov av hjälpmedel vid tillfällig funktionsnedsättning eller skada
Om du är i behov av hjälpmedel under en kortare period, mindre än fyra månader och utprovningen inte kräver hälso- och sjukvårdens kompetens (arbetsterapeut eller fysioterapeut) kan du få hyra dessa. Detta gäller tillfällig funktionsnedsättning vid till exempel frakturer, operationer och liknande. De hjälpmedel som innefattas är rullstol, arbetsstol, ramp, duschpall, toahöjning, förhöjningsben, gåstativ och rollator.

Fritt val av hjälpmedel

I några landsting, regioner och kommuner finns möjlighet till det som kallas fritt val av hjälpmedel. Det innebär att du kan få möjlighet att välja något annat hjälpmedel än de som finns i det upphandlade utbudet. Du får då istället en så kallad rekvisition på en viss summa pengar. Med den summan kan du sedan själv köpa ett hjälpmedel.

Innan du får möjlighet till fritt val av hjälpmedel görs först en bedömning av dina behov, precis som när du annars får ett hjälpmedel. Sedan diskuterar du och förskrivaren om fritt val av hjälpmedel är något som passar. Om du vill göra ett eget val och förskrivaren bedömer att du klarar det så får du en rekvisition.

Beloppet du får på rekvisitionen motsvarar kostnaden för ett liknande hjälpmedel som du skulle ha erbjudits från det upphandlade utbudet. Vill du ha ett dyrare hjälpmedel kan du själv lägga till pengar.

De landsting, regioner och kommuner som har infört fritt val har själva valt ut vilka hjälpmedelsområden det ska gälla. Några har det på många hjälpmedelsområden och andra på enstaka typer av hjälpmedel.

Du ansvarar själv för ditt hjälpmedel

När du har köpt ett hjälpmedel genom fritt val äger du det. Skötsel och reparationer får du ordna själv. För vissa hjälpmedel kan du få tillgång till en särskild summa pengar på ett servicekonto. Med de pengarna kan du bekosta skötsel och reparationer. Det kan till exempel gälla om du har en rullstol.

Om dina behov förändras så att det hjälpmedel som du har köpt genom fritt val inte längre räcker till, har du rätt att få en ny behovsbedömning.

Även om du har valt att köpa hjälpmedel genom fritt val har din förskrivare ansvar för att följa upp beslutet och din habilitering eller rehabilitering. 

Kan jag köpa ett hjälpmedel själv?

Om du skulle vilja köpa hjälpmedel själv utan att ha kontakt med vården kan du kontakta en butik eller leverantör direkt. Det kan du göra oavsett vilket landsting, region eller kommun du tillhör.

Ibland rekommenderas du av förskrivaren att köpa ett hjälpmedel själv. Det kan till exempel hända om behovsbedömningen visar att dina behov inte motsvarar kraven för att du ska kunna få ett hjälpmedel.

Vissa hjälpmedel räknas som så kallade egenansvarsprodukter. Då måste du köpa hjälpmedlet själv. 

Vad händer när jag har fått hjälpmedlet?

När du har fått ditt hjälpmedel så använder du det så länge som du behöver och som det fungerar som det ska.

Om hjälpmedlet efter en tid inte fungerar lika bra som tidigare, trots service och nödvändigt underhåll, ska du kontakta den som skrev ut hjälpmedlet. Kanske kan hjälpmedlet justeras eller bytas ut. Kanske har behoven ändrats så att en ny bedömning behöver göras.

I samband med att du får hjälpmedlet får du också information om vad du ska göra om hjälpmedlet behöver repareras eller underhållas. Du behöver oftast inte betala något själv för reparation och service för ett hjälpmedel som du har fått förskrivet.

Om du inte längre behöver hjälpmedlet ska det oftast återlämnas. Om du flyttar och vill ta med dig hjälpmedlet behöver du kontakta förskrivaren för att ta reda på om det går bra.

Om du är på tillfälligt besök någonstans i landet och behöver hjälpmedel för en kortare tid, kan du ofta få låna eller hyra det tillfälligt där.

Värmland

Vad händer sen?

Hjälpmedel förskrivs till brukaren som ett lån. Hjälpmedlen är formellt huvudmannens egendom och ska återlämnas när de inte längre behövs.

Brukaren ansvarar för hjälpmedlet under lånetiden. Låntagaren ska följa bruksanvisning och förskrivarens individuella anvisningar. Den som lånar ett hjälpmedel ska vara aktsam om det och göra det bästa för att förebygga och undvika att hjälpmedlet skadas eller förloras.

Man kan bli ersättningsskyldig vid till exempel brand, stöld, skadegörelse eller vårdlöshet, därför rekommenderas att brukaren ser över sitt försäkringsskydd särskilt vid lån av dyrare hjälpmedel såsom eldriven rullstol och stöldbegärliga hjälpmedel.

Vid planerad flytt inom och utom länet eller utomlands ska kontakt tas med förskrivaren.

Har man frågor eller behov av service av utprovat hjälpmedel vänder man sig till förskrivaren eller beroende på vilket hjälpmedel det gäller till:

  • Kommunernas hjälpmedelssida (merparten av personliga hjälpmedel)
    Hjälpmedelsservice (eldriven rullstol, tekniskt avancerade kommunikationshjälpmedel)
  • Barn- och ungdomshabiliteringen eller Barnhjälpmedelscentralen
  • Hörselvården
  • Syncentralen
Värmland

Teknisk beredskap

Teknisk beredskap

Beredskapen är till för att lösa akuta nödsituationer som beror på fel på ett hjälpmedel (till exempel säng, personlyft eller elrullstol). Nödsituationer som innefattas är när brukaren av hjälpmedlet inte kan tillgodose sina grundläggande behov.

Innan du ringer beredskapen, är det bra att du sett över alternativa lösningar.

Kontakt beredskapstjänsten
Beredskapstekniker finns tillgänglig för teknisk service/support:
Klockan 9:00-15:00

  • helgdagsfria lördagar och söndagar
  • hela julhelgen
  • hela nyårshelgen
  • påskafton och påskdagen
  • midsommardagen


Ingen beredskap på de enskilda helgdagarna

  • trettondagen
  • långfredagen
  • annandag påsk
  • 1:a maj
  • Kristi himmelfärdsdag
  • 6:e juni (nationaldagen)
  • midsommarafton


Telefonnummer växel: 054-61 50 00
Fråga efter teknisk beredskap vid Hjälpmedelsservice. De kopplar dig vidare till tjänstgörande hjälpmedelstekniker.

Vad gör jag om jag inte är nöjd?

Kontakta den som skrev ut ditt hjälpmedel om du inte är nöjd med hur det fungerar. Du kanske behöver få mer information, stöd eller utbildning för att det ska fungera bra.

Det kan också vara så att ditt behov har förändrats och att förskrivaren därför behöver göra en ny behovsbedömning.

Är du inte nöjd med den förskrivare du har träffat, kan du kontakta chefen för enheten och fråga om det är möjligt att få träffa någon annan.

Om du anser att du inte har fått rätt behandling, hjälpmedel eller du inte kommer vidare i kontakten med din förskrivare, kan du vända dig till patientnämnden. De finns i varje landsting och region, och ibland även i kommunerna.

Läs mer om vad du kan göra om du inte är nöjd med vården

Till toppen av sidan