Donationsregistret är ett digitalt register. Där kan du anmäla om du vill eller inte vill donera organ och vävnader efter din död. Om du blir aktuell för donation, tittar vårdpersonalen alltid i registret.

Donation görs aldrig om du har sagt nej till att donera organ eller vävnader innan döden.

Många som vill donera har inte anmält detta till donationsregistret. Att inte ha meddelat hur du vill göra betyder inte att donation är omöjlig. Om du berättar vad du vill blir det lättare för dina närstående och för vården.

Om det inte är känt hur du vill göra behöver dina närstående tolka vad du själv skulle ha velat. Om de inte tror att du skulle säga nej till donation utgår vården från att du hade varit positiv till att donera efter din död.

Du kan anmäla dig till registret oavsett ålder eller sjukdom. Är du 15 år eller äldre kan du själv göra anmälan.

För dig som är yngre än 15 år kan din vårdnadshavare anmäla dig till donationsregistret. Från 15 års ålder bestämmer du själv om du vill fortsätta stå kvar som donator.

Du kan när som helst ändra ditt beslut. Det är det senaste beslutet som gäller.

Ett donationskort är ett kort som visar att du vill ge dina organ och vävnader efter döden.

Det är bra om du anmäler dig till donationsregistret oavsett om du har ett donationskort eller inte. Donationskorten gäller fortfarande, även om de inte längre finns att beställa.

Det är bra att berätta för dina närstående när du har fattat ditt beslut.

Som närstående har du en viktig roll när det är oklart om den avlidna ville donera eller inte. Din hjälp behövs för att vården ska kunna undersöka om donation efter döden är möjlig.

Du kan berätta vad den avlidna personen ville, eller vad du tror att hen skulle ha velat. Men du kan inte bestämma själv om donationen.

Donation görs inte om något av följande gäller:

• Om den som har dött har sagt nej till att donera organ eller vävnader.
• Om organen inte bedöms tillräckligt friska för att kunna doneras.
• Om det finns olika uppgifter om vad personen ville.
• Om personen uppenbart inte har kunnat förstå eller ta ställning till donation på grund av en kognitiv funktionsnedsättning.

Ibland kan polismyndigheten säga nej till donation. Det kan gälla om orsaken till dödsfallet behöver redas ut. Exempel är trafikolyckor eller vid misstanke om brott.

Det finns ingen åldersgräns för donation.

För att donera organ efter sin död behöver man avlida på en intensivvårdsavdelning.

Sjukvården undersöker varje organ noggrant för att se om det går att donera och använda vid transplantation. Det är ovanligt att tidigare sjukdomar hindrar donation.

När kan donation bli aktuell?

Vården gör alltid allt för att rädda livet på en person som är sjuk eller skadad.
Om behandling inte hjälper, undersöker vården om det finns möjlighet till donation.

När blir en person dödförklarad?

I Sverige och i många andra länder räknas en person som död när hjärnan har slutat fungera. Det kallas hjärndöd. Då kommer inget blod längre till hjärnan och hjärnstammen. Kroppen slutar att fungera, till exempel slutar man att andas. Då dödförklaras man.

Oftast dödförklaras en person när hjärtat har slutat slå. Men man kan också dödförklaras när hjärtat fortfarande slår, men en respirator sköter andningen. Då är hjärnan så skadad att blodet inte längre kan transportera syre dit även om hjärtat slår. Andning och hjärtslag kan bara hållas i gång med hjälp av respirator och annan utrustning. Då får organen fortsatt syre fram till att de opereras ut för donation.

Döden vid dessa tillfällen ska inte förväxlas med koma. Koma betyder att en person är djupt medvetslös, men hjärnan styr fortfarande vissa funktioner till exempel andningen

Det går att donera vävnader som hud, hornhinna, hjärtklaff och benvävnad.
Då behöver man inte ha dött på en intensivvårdsavdelning.

Donerad vävnad kan till exempel användas för att hjälpa personer med brännskador eller för transplantation av hornhinnan som kan rädda synen.

Det är möjligt att donera när man lever. Den vanligaste donationen är donation av njure. Du kan leva med en njure, eftersom den räcker för att rena blodet i kroppen.

Det går också att donera en del av levern, men det är ovanligt.

Levande donation är inte kopplat till donationsregistret utan hanteras av de sjukhus där transplantationer utförs.

18 år för att bli levande organdonator

För att donera organ som levande givare måste du ha fyllt 18 år.

Det är bra om du är biologiskt släkt med den som ska få organet, men det är inget krav.

Du blir undersökt för att se så att du är frisk och mår bra. Du får också prata med en kurator. Att donera ett organ är ett livslångt beslut. Beslutet ska vara grundat på egen fri vilja utan påtryckningar från andra.

Läs mer i texten Att donera en njure.

Du som vill donera hela kroppen till medicinsk undervisning måste skriva ett avtal med en medicinsk högskola medan du lever.

Helkroppsdonation har inget med donationsregistret att göra.

Det är möjligt att donera organ innan en helkroppsdonation.

För mer information och kontaktuppgifter, se Socialstyrelsens webbsida.