Berätta för läkaren om något av följande stämmer:

• Om du är gravid.
• Om du använder läkemedel, och då vilka läkemedel.
• Om du är allergisk mot kontrastmedel.

Du får inte äta innan undersökningen

Magsäcken bör vara tom när undersökningen görs. Därför får du inte äta något timmarna före undersökningen, vanligtvis sex timmar innan. Du kan dricka vatten fram till någon timme innan.

Du får mer information från mottagningen om vad som gäller för dig.

Bra att ha med sig någon

Det kan vara bra att ha med sig en närstående som kan ge dig stöd och hjälpa dig hem efteråt.

Undersökningen görs oftast på ett sjukhus.

Du får lugnande och bedövande läkemedel

Du får lugnande och smärtstillande läkemedel. En del behöver bli sövda med narkos.

Innan undersökningen får du en venkateter i armen eller handen. Det är en tunn slang som förs in i ett blodkärl. Du får det lugnande läkemedlet direkt i blodet genom venkatetern en stund före själva undersökningen. Sedan får du lokalbedövning i halsen och efter ett tag kan du få mer lugnande läkemedel. När bedövningen börjar verka kan det kännas som att svalget svullnar.

Berätta för vårdpersonalen om du tidigare har fått en allergisk reaktion av lokalbedövning, till exempel hos tandläkaren.

Barn behöver sövas

Det vanligaste är att barn behöver sövas inför en undersökning med ERCP. Då kan förberedelserna skilja sig något, men själva undersökningen görs på samma sätt som på en vuxen. Ni får mer information i kallelsen.

Om det känns obehagligt innan

En del tycker att det kan kännas obehagligt med undersökningen. Berätta för vårdpersonalen om det är så för dig. Det brukar kännas bättre om de vet om det och kan lugna dig.

Det kan hjälpa att tänka att det är viktigt med undersökningen för att du ska få hjälp med dina besvär. För läkaren eller sjuksköterskan som gör undersökningen är det inga konstigheter, utan en vanlig del av arbetet.

Läkaren för ner endoskopet

Du får ligga på rygg eller på sidan på en brits när du undersöks. Läkaren väntar på att läkemedlen börjar verka eller att du har somnat om du blir sövd. Sedan för läkaren ner endoskopet genom munnen och matstrupen, genom magsäcken och ner till tolvfingertarmen.

Du behöver hjälpa till och svälja om du är vaken. Det är för att endoskopet ska hamna rätt. Det kan kännas obehagligt men när endoskopet är på plats minskar oftast besvären.

Tarmen fylls med gas

När slangen är på plats fyller läkaren tarmen med gas, vanligtvis koldioxid. Det är för att insidan av tarmen ska synas bättre. Det kan spänna i magen och göra lite ont under några minuter. Det kan också hända att du pruttar, men det brukar inte lukta något och vårdpersonalen är van vid detta.

Läkaren ser på en bildskärm

Längst fram i endoskopet sitter en liten kamera som är kopplad till en bildskärm. Med hjälp av bilderna och små rattar styr läkaren endoskopet ned till gallvägarna och gångarna i bukspottkörteln.

Via en kanal i endoskopet kan läkaren sedan föra in små instrument. Med instrumenten kan hen till exempel ta vävnadsprov och spruta in kontrastmedel för att ta röntgenbilder. Det känns inte när läkaren använder instrumenten.

På röntgenbilderna kan läkaren se om det är något som behöver behandlas i gallvägarna eller gångarna i bukspottkörteln.

Behandlar ofta direkt

Oftast blir du undersökt och får behandling vid samma tillfälle. Innan undersökningen börjar berättar läkaren vilken typ av behandling som planeras.

Nedan är exempel på behandlingar som läkaren kan göra med ECRP.

Ta bort gallstenar

Genom att föra in små korgar eller ballonger via endoskopet kan stenar i gallvägarna föras ut. Ibland kan gångarna behöva vidgas med en ballong för att lättare få ut stenarna.

Vidga gallgången om den är för trång

Om det är trångt eller stopp i gallgången kan den vidgas. Oftast sätter läkaren då in en så kallad stent i gången för att gallvätskan kan rinna som den ska. En stent är ett litet rör.

Det kan ta olika länge

Undersökning och behandling med ERCP brukar ta mellan 15 och 30 minuter, men kan ibland ta upp till en och en halv timme.

Du kan få stanna kvar på sjukhuset

De flesta kan åka hem samma dag, men det beror på vilken behandling du har fått. En del behöver stanna kvar på sjukhuset över natten.

Kör inte bil samma dag

Om du har fått lugnande läkemedel eller narkos får du inte köra bil efteråt. Det beror på att du fortfarande kan vara dåsig och ha sämre reaktionsförmåga.

Du kan känna ett obehag i halsen och må illa i några timmar efter undersökningen. Du kan vanligtvis dricka igen när bedövningen i halsen har släppt. Var försiktig med att äta, och testa lite i taget.

Du kan också känna ett lätt obehag i magen efteråt, men det brukar gå över till nästa dag.

Bedövningen släpper efter cirka fyra timmar.

Ovanligt att behöva sjukskriva sig

Man brukar inte behöva sjukskriva sig dagen efter undersökningen.

Du får kontaktuppgifter till mottagningen

Kontakta mottagningen om du mår dåligt eller undrar över något efteråt.

Innan du åker hem från sjukhuset får du oftast veta följande saker:

• Vad undersökningen visade.
• Vad som har gjorts.
• Om du behöver gå på fler undersökningar och vilka de är.

Ibland kan resultaten från undersökningen dröja. Då informerar vårdpersonalen dig om när och hur du får veta dem.

När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få information och vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som är under 18 år. 

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.