Kontakta en barnavårdscentral om något av följande stämmer hos ditt barn:

• penisen eller förhuden ser annorlunda ut
• barnet kissar med skarp stråle
• strålen är riktad nedåt när barnet kissar.

Kontakta en vårdcentral om barnet har börjat skolan och inte längre har kontakt med en barnavårdscentral.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

En läkare undersöker barnets kropp och du får berätta om vilka symtom som barnet har.

Du kan förbereda ditt barn för ett besök i vården.

En del barn med hypospadi behöver inte opereras eftersom de inte har några besvär. Andra barn kan behöva opereras flera gånger.

Anledningen till att barnet behöver opereras kan till exempel vara:

• att barnet ska kunna kissa utan besvär
• att penisen inte ska se annorlunda ut.

Barnet kan också behöva opereras för att kunna ha samlag i vuxen ålder.

Det är vanligt att barnet opereras första gången när barnet är mellan ett och två år. Det kan också ta längre tid innan barnet opereras. Du och läkaren pratar om vad som passar för ditt barn.

Operationen tar en till två timmar. Barnet är sövd under operationen. Ni kan oftast åka hem från sjukhuset samma dag.

Operation av kluven förhud

Om barnets förhud är kluven sys förhuden ihop under operationen. Ibland kan kirurgen behöva ta bort den helt. Det kallas för omskärelse.

Operation om urinrörsöppningen är för trång

Om urinrörsöppningen är för trång vidgas den under operationen.

Operation om penisen är krökt nedåt

Om penisen är krökt görs operationen för att räta ut penisen. Förhuden kan behöva användas för att täcka undersidan av penisen. Därför kommer det att se ut som att barnet är omskuret.

Operation om urinrörsöppningen sitter på undersidan av penisen

När urinrörsöppningen sitter på undersidan av penisen behöver kirurgen skapa en ny urinrörsöppning och förlänga urinröret.

Den första tiden efter operationen

Barnet kommer att behöva vara hemma från förskolan eller skolan några dagar eller veckor. Hur länge barnet ska vara hemma beror på vilka besvär barnet har opererats för och hur såret efter operationen läker.

Det kan göra ont de första dagarna efter operationen. Barnet kan då få receptfria smärtstillande läkemedel för att lindra besvären. Om det gör mycket ont kan barnet behöva receptbelagda läkemedel.

Det är också vanligt att barnet behöver ta läkemedel mot förstoppning de första dagarna.
 
Under den första veckan får barnet ha en slang från penisen som urinen rinner genom. Slangen kallas för kateter. Efter ungefär en vecka får barnet komma tillbaka till sjukhuset för att vårdpersonalen ska kunna ta bort katetern.

Barnet behöver vara mer stilla än vanligt

De två första veckorna efter operationen ska barnet inte vara med på idrott eller någon annan liknande aktivitet. Det är också viktigt att barnet inte cyklar, kör sparkbil eller leker lekar som kan göra att stygnen i operationssåret går upp.

Under de två första veckorna ska barnet inte bada men det går bra att duscha.

Barnet behöver undersökas av läkare flera gånger under uppväxten upp till puberteten. Det görs för att säkerställa att penisen utvecklas som den ska och att barnet kan kissa på ett vanligt sätt. Om barnet eller tonåringen har besvär kan det behövas en ny operation.

Det är också viktigt att barnet eller tonåringen får möjlighet att prata med läkaren om sitt tillstånd. Då kan det vara lättare att söka vård för eventuella besvär som kommer senare i livet.

En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid eller efter en operation. Om barnet får någon komplikation ska ni kontakta mottagningen där barnet opererades. Barnet kan behöva opereras igen.

Barnet kissar med två strålar

Det kan ha bildats en fistel i penisen efter operationen. En fistel är en gång under huden från urinröret. Genom fisteln kan det rinna kiss och barnet kissar då med två strålar.

Urinröret kan vara trångt

Det kan visa sig efter en operation att urinröret är för trångt. Då har barnet svårt att kissa.

Förhuden kan vara trång

Om förhuden har sytts ihop under operationen kan förhuden ha blivit för trång.

Hypospadi är till viss del ärftligt. Det kan också uppstå av sig självt under tiden som fostret utvecklas i magen. 

Som förälder kan du inte göra något för att minska risken för att ditt barn får hypospadi.

Personer som har hypospadi påverkas på olika sätt av att penisen inte har utvecklats som den ska. En del tycker inte att hypospadi märks. Andra har mer besvär.

Barnet eller du som är vuxen och har opererats för hypospadi kan ha besvär även efter operationen. Det är viktigt att prata med en läkare om barnet eller du som vuxen fortfarande har besvär.

Du som är ung eller vuxen och har hypospadi

En del som har hypospadi undviker situationer där de behöver vara nakna eftersom de känner sig annorlunda. Att känna sig annorlunda kan också påverka självkänslan och självförtroendet.

En del som har hypospadi kan ha svårt att ha samlag. Det kan till exempel vara då penisen är krökt nedåt.

Kontakta en vårdcentral om du har besvär eller om du behöver prata med någon om hur du känner. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Du som är yngre kan kontakta en ungdomsmottagning. Till ungdomsmottagningen kan du gå från att du är 12 eller 13 år tills du är mellan 20 och 25 år, det är olika på olika mottagningar i Sverige.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Ni kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning ni vill i hela landet. För att kunna vara delaktig i vården och behandlingen är det viktigt att ni förstår informationen ni får av vårdpersonalen. Ställ frågor om ni inte förstår.

Ni har möjlighet att få hjälp av en tolk om ni inte pratar svenska. Ni har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du eller barnet har en hörselnedsättning.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det. Här kan du läsa mer om barns rättigheter i vården.