Ont i örat
Att ha ont i örat är väldigt vanligt hos både barn och vuxna. Det kan ha många olika orsaker. Ofta går problemen över av sig själv, men ibland kan det behövas någon form av behandling.
I den här texten beskrivs några av de vanligaste orsakerna till att det gör ont i örat, vad du kan göra själv när det gör ont och när du ska söka vård.
Olika typer av ont i örat
Värk i ett eller båda öronen kan bero på många olika orsaker. Du kan ha en virusinfektion, en infektion med bakterier eller en inflammation i hörselgången. Det är ofta svårt att veta varför man har ont i öronen.
Det kan finnas många anledningar till att du får ont i örat. Det är vanligt att besvären orsakas av en infektion eller inflammation i hörselgången eller i mellanörat. Problem i käkleden kan också orsaka värk i örat.
Ont i örat vid förkylning
När du är förkyld svullnar slemhinnan i svalget, näsan och bihålorna. De svullna slemmhinnorna kan orsaka ett tryck i örat som kan leda till att du får ont i öronen.
Förkylningen gör det svårare för slemhinnorna i näsan och örat att försvara sig mot bakterier som kan orsaka öroninflammation. Även friska personer kan bära på dessa bakterier bakom näsan, men de orsakar inget problem så länge slemhinnan inte är svullen.
Ont i örat vid öroninflammation
Öroninflammation är väldigt vanligt hos barn och kommer ofta tillsammans med en förkylning. Även vuxna kan få öroninflammation, men det är mer ovanligt. Vid en öroninflammation bildas det var i mellanörat och trumhinnan blir röd och tjock. Trumhinnan kan bukta utåt och röra sig sämre.
Det gör ont i örat vid en öroninflammation. Det beror på att slemhinnan är svullen och att trycket i mellanörat ökar och att trumhinnan är inflammerad.
Ibland blir trycket i mellanörat så stort att trumhinnan spricker. Det kan göra väldigt ont innan den spricker, men sedan brukar smärtan snabbt minska. När trumhinnan spricker brukar det rinna ut var i hörselgången. Oftast läker trumhinnan ihop av sig själv och du får oftast inga besvär av det efteråt.
Öroninflammation går oftast över av sig själv, men en del kan behöva få behandling med antibiotika.
Ont i örat vid öronkatarr
Vid en öronkatarr har det samlats klar vätska i mellanörat. Vätskan är inte varig och inte ett tecken på en infektion. Det beror oftast på att slemhinnan i örontrumpeten har svullnat så att den inte kan öppnas och jämna ut trycket. Då blir det undertryck och det kan bildas vätska som helt eller delvis fyller mellanörat. Trumhinnan blir inte lika rörlig, ljudvågorna dämpas och hörseln kan bli sämre ett tag. Det känns som att ha lock för örat.
Det är vanligt att barn får öronkatarr efter en förkylning eller en öroninflammation. Hos vuxna uppstår vätska i mellanörat oftast om du till exempel inte kan tryckutjämna vid flygning eller dykning. Besvären går ofta över av sig själv.
Ont i örat vid hörselgångseksem
Ont i örat kan också bero på att du som vuxen eller ditt barn har fått en inflammation i själva hörselgången, så kallat hörselgångseksem. Då kan hörseln också försämras tillfälligt.
Lindriga hörselgångseksem är väldigt vanliga, speciellt bland personer som badar mycket eller använder öronproppar. Det är också vanligt om man petar mycket i hörselgången.
Ont i örat av andra orsaker
Ibland kan det onda i örat bero på att det har kommit in saker i hörselgången. Små barn kan stoppa in pärlor, stenar och andra små saker i örat. Insekter kan också komma in i hörselgången.
En vaxpropp i örat kan ibland göra ont.
Att få ett slag eller till exempel en boll mot örat kan spräcka trumhinnan och orsaka smärta, blödning, hörselnedsättning och ibland yrsel. Samma sak kan hända om du dyker eller flyger och inte hinner tryckutjämna snabbt nog.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du eller ditt barn har ett eller flera av följande besvär:
- Ont i örat i mer än ett dygn.
- Hörselgången är svullen och irriterad och besvären går inte över efter två dagar.
- Det rinner vätska ur örat.
- Du hör plötsligt sämre på örat.
- Ont i örat eller rinnande öra som inte upphör två till tre dygn efter att en läkare har bedömt besvären.
- Lockkänsla i örat, försämrad hörsel, ringningar eller pip i öronen som inte har gått över tre månader efter öroninflammationen.
Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Om det är bråttom
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du eller ett barn har ett eller flera av följande besvär:
- Ont i örat tillsammans med stel nacke, trötthet och svaghet.
- Ont i örat, hög feber och är mycket sjuk.
- Ont i örat eller har flytning från örat och känner dig yr.
- Det är svullet och rött bakom örat.
- Örat har börjat stå ut.
Om det inte går eller är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.
Mer på 1177.se:
Undersökning
För att undersöka örat använder läkaren ett otoskop eller ett otomikroskop. Otoskopet är som en ficklampa och otomikroskopet är som en kikare.
Läkaren undersöker hur trumhinnan ser ut, om det finns någon vätska bakom trumhinnan, hur vätskan ser ut och hur trumhinnan rör sig. Med hjälp av en ballong kan hen blåsa luft mot trumhinnan för att se om den rör sig. Ibland använder läkaren istället en så kallad tympanometer för att undersöka trumhinnans rörlighet och trycket i mellanörat. Läkaren placerar då en liten mjuk propp i hörselgångens öppning och kopplar en apparat till proppen. Apparaten ger ifrån sig ett tutande ljud. Undersökningen gör inte ont.
Hörselgångseksem kan göra så att det är svårt att se trumhinnan. Det kan göra det svårt för läkaren att se om du har några andra öronbesvär utöver eksemet. Då får du behandling mot eksemet först. Sedan får du komma på återbesök några dagar senare för ytterligare en undersökning.
Vad kan jag göra själv?
Ofta går ont i örat över av sig själv. Det finns en del saker som du kan pröva för att lindra symtomen.
Ha huvudet högt
Både barn och vuxna mår bättre av att hålla huvudet högt när de har ont i örat. Då minskar svullnaden i näsan och öronen och det gör mindre ont. Det kan vara bra att också ha huvudet högt när man ska sova. Det kan du göra genom att bädda med extra tjocka kuddar. Du kan också höja huvudändan på sängen genom att lägga en extra kudde under madrassen.
Barn under ett år kan du testa att ha i en bärsele. Du kan också låta hen sitta i knät eller i en babysitter. Du kan också höja huvudändan av sängen när barnet ska sova, till exempel genom att lägga tjocka böcker under sängbenen vid huvudändan.
Nässprej hjälper inte mot öroninflammation men gör det lättare att andas
Avsvällande näsdroppar och nässprej minskar nästäppa och kan göra det lättare att andas vid en förkylning. Men de hjälper inte mot själva öroninflammationen. Det gäller både barn och vuxna. Använd inte avsvällande nässprej i mer än tio dagar. Det kan göra så att man får en nästäppa som är svår att bli av med.
Skölj näsan med koksaltlösning
Du kan också pröva att skölja näsan med koksaltlösning. Det finns färdiggjorda koksaltdroppar och koksaltsprej att köpa på apotek. Du kan göra koksaltlösning själv genom att blanda ett kryddmått salt i en deciliter vatten. Vattnet behöver inte kokas upp, men det kan kännas bättre om lösningen är ljummen när man använder den. För att få in koksaltlösningen i näsan kan du använda en speciell nässköljare eller en liten plastspruta. Båda finns att köpa på apotek.
Smärtstillande läkemedel för vuxna
Det finns flera olika receptfria läkemedel. Exempel är läkemedel som innehåller paracetamol och läkemedel som tillhör gruppen NSAID, eller cox-hämmare.
Här kan du läsa om vilka receptfria läkemedel som finns och vilket som kan passa för dig.
Läkemedel som lindrar ont i örat hos barn
Ring 1177 eller din vårdcentral innan du ger något läkemedel till barn som är yngre än sex månader.
Detta gäller för barn:
- Barn från 3 månader kan få läkemedel som innehåller paracetamol.
- Barn från 6 månader kan få läkemedel som innehåller ibuprofen.
Läkemedlen finns i flera olika former som passar för barn, till exempel tabletter som smälter i munnen och i flytande form. Fråga på ett apotek vad som passar för ditt barn.
Följ noga anvisningarna på förpackningen och kombinera inte olika läkemedel. Här kan du läsa om att kombinera paracetamol och ibuprofen.
Du kan läsa mer om ett läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.
Undvik att ge vissa läkemedel vid feber
Barn och ungdomar under 18 år bör inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra mot feber utan att först prata med en läkare. Läs mer i texten Receptfria läkemedel mot tillfällig smärta.
Tryckutjämning kan hjälpa vid öronbesvär
Hörseln kan bli sämre tillfälligt efter en öroninflammation om trycket i mellanörat har förändrats. Då kan det hjälpa att tryckutjämna. Det gör du genom att hålla för näsan och samtidigt försöka blåsa ut luft genom näsan. Luften pressas då upp genom örontrumpeten i stället. Det blir lite lättare att jämna ut trycket om du använder näsdroppar eller nässprej som minskar svullnaden på slemhinnorna. För att hjälpa små barn att tryckutjämna kan du låta dem suga på något, till exempel en napp eller dricka ur en nappflaska. Det finns också hjälpmedel att köpa på apoteket.
Det kan också vara bra att tryckutjämna vid flygresor om du har öronbesvär.
Öronbesvär och bad
Vid pågående öronbesvär med värk och vätska från öronen bör du inte bada. Har du haft en öroninflammation där det har gått hål på trumhinnan bör du undvika att få vatten i öronen veckan efter att det har slutat rinna ur örat. Du kan använda fetvadd eller öronproppar vid dusch eller bad.
Vax i öronen kan lösas upp
Det finns receptfria medel mot öronvax att köpa på apoteket. Det fungerar bra för dig som har lindriga besvär. Du som har en stor vaxpropp kan däremot behöva rensa örat hos läkare.
Behandling
Ont i örat går ofta över av sig själv, men ibland krävs det behandling.
Behandling av öroninflammation
Öroninflammation hos barn mellan ungefär ett och tolv år brukar läka av sig själv. Ibland kan antibiotika behövas, till exempel hos barn under ett år, barn över tolv år och vuxna.
Hörselgångseksem behandlas med örondroppar
Det viktigaste vid behandling av hörselgångseksem är att hörselgången blir rengjord. Ibland behövs annan behandling, som örondroppar, avsvällande medel eller antibiotika.
Rör i örat
Barn och vuxna som har mycket besvär med vätska i örat eller återkommande öroninflammationer kan få ett rör i örat. Det görs på en öronklinik.
Då opereras ett litet plaströr in i trumhinnan så att luft kan komma in i mellanörat. Det gör att trumhinnan kan röra sig lättare, att det samlas mindre vätska bakom trumhinnan och att man hör bättre. Röret kan minska risken för nya öroninflammationer.
Det är viktigt att du kan förstå informationen
För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.
Du har rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.
Du har också rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.