För att tandvården inte ska kosta för mycket finns ett högkostnadsskydd som innebär att du får hjälp efter en viss summa. Detta högkostnadsskydd skiljer sig från högkostnadsskyddet för sjukvården genom att du måste betala en högre summa själv innan skyddet börjar gälla, och att du därefter bara får hjälp med en del av priset.
Ekonomiskt stöd när tandvården blir dyrare
Lite förenklat fungerar högkostnadsskyddet så att du betalar hela kostnaden för din tandvård upp till 3 000 kronor, sedan får du tandvårdsstöd för delar av kostnaderna över den summan. Kostnaderna beräknas utifrån ett referenspris som staten fastställer. Ju dyrare det blir, desto större blir det ekonomiska stödet. Du får avdrag på priset med
- 50 procent av det som kostar mellan 3 001 kronor och 15 000 kronor
- 85 procent av det som kostar mer än 15 000 kronor.
Kostnaderna baseras på referenspriset per tandvårdsåtgärd, eller på tandläkarens pris om det är lägre.
Om tandläkaren har högre priser än referenspriserna, eller tillämpar extra påslag på priset, får patienten själv betala mellanskillnaden.
Information om hur stor andel som du måste betala och vad staten ersätter bör du få av din tandläkare innan behandlingen startar.
| Tandvårdskostnad |
Vem betalar? |
| Upp till 3 000 |
Du betalar hela kostnaden |
| Mellan 3 001 och 15 000 |
Du betalar 50% - Försäkringskassan betalar 50% |
| Över 15 000 |
Du betalar 15% - Försäkringskassan betalar 85% |
Perioden för hur kostnaderna räknas samman gäller i tolv månader, sedan börjar du om. Hinner du inte bli färdigbehandlad inom en tolvmånadersperiod får du börja om med en ny period och betala från början. Du får själv ha koll på slutdatumet.
Du kan välja att avsluta och starta en ny period tidigare än efter tolv månader. Det kan löna sig om du till exempel redan har påbörjat en period men sedan behöver behandling som kommer att pågå under en längre tid och som kommer att kosta mycket. Du kan inte ändra startdatum i efterhand.
Tandvårdsmottagningen får uppgifter via Försäkringskassan om hur mycket av den tandvård som du har fått som kan räknas in i högkostnadsskyddet. Om du byter mottagning kan den nya mottagningen se hur mycket du har kommit upp i. Tandvårdvårdsåtgärderna på den nya mottagningen räknas ihop med det som gjorts på den förra mottagningen under samma ersättningsperiod.
Du kan använda sig av högkostnadsskyddet från och med den första januari det år du fyller 23.
Ju dyrare, desto större ekonomiskt stöd
Här följer två räkneexempel för att visa hur högkostnadsskyddet påverkar hur mycket du slutligen ska betala. I exemplen är tandläkarens arvode lika med referenspriset. Om tandläkaren har högre priser än referenspriserna får du själv betala mellanskillnaden.
Exempel 1:
Du får undersökningar och behandlingar för 10 000 kronor.
Först betalar du 3 000 kronor själv.
Sedan betalar du 50 % av det som kostar mellan 3 001 och 15 000, 50 % av 7 000 = 3 500
Du ska alltså totalt betala 3 000 + 3 500 = 6 500.
Med hjälp av högkostnadsskyddet får du betala 6 500 istället för 10 000 kronor.
Exempel 2:
Du får undersökningar och behandlingar för 24 000 kronor.
Först betalar du 3 000 själv.
Sedan betalar du 50 % av det som kostar mellan 3 001 och 15 000, 50 % av 12 000 = 6 000.
Sedan betalar du 15 % av det som kostar mer än 15 000, 15 % av 9 000 = 1 350.
Du ska alltså betala totalt 3 000 + 6 000 + 1 350 = 10 350.
Med hjälp av högkostnadsskyddet får du betala 10 350 istället för 24 000 kronor.
För att se en uträkning mer i detalj och hur du förstår en räkning, se sist i kapitlet.
Allt ingår inte
Det finns regler för vilka undersökningar, behandlingar och material som täcks av högkostnadsskyddet. Väljer du en behandling som inte alls ingår i högkostnadsskyddet får du betala hela priset själv. Ibland ger delar av behandlingen rätt till ekonomiskt stöd.
Tandläkaren eller tandhygienisten är skyldig att informera om vad som ingår.
Vilka undersökningar och behandlingar ingår?
Munnen är indelad i fyra delar. Del ett är höger del av överkäken, del två är vänster del av överkäken, del tre är vänster del av underkäken och del fyra är höger del av underkäken. Tänderna i varje del numreras framifrån från 1 till 8.
Varje tand har ett unikt nummer utifrån den del den finns i, exempelvis har tänderna i del 3 nummer 31, 32, 33, 34 och så vidare. Alla undersökningar och de flesta behandlingar ger rätt till ekonomiskt stöd. Däremot får du inget tandvårdsstöd för så kallad kosmetisk behandling som enbart görs för att förbättra utseendet på tänderna.
Du har alltid rätt att få behandling om du har ont eller en sjukdom och i stort sett all behandling av värk och sjukdom ingår i tandvårdsstödet. Om du till exempel behöver laga ett hål ingår det oavsett var i munnen det är. I en visdomstand ingår inte rotfyllning såvida den inte behövs för att bära en protetisk konstruktion.
Avtagbara proteser ingår alltid i högkostnadsskyddet.
Kronor ersätts inom högkostnadsskyddet för tand 1-7 framifrån om tanden har en omfattande skada.
När det gäller så kallade bryggor och implantat finns det många detaljerade regler som styr vilka tänder som kan räknas in i högkostnadsskyddet och vilka typer av material som ingår. Därför är det bäst att fråga tandläkaren vad som gäller.
En undersökning eller behandling består oftast av flera olika delar. Om du till exempel behöver dra ut en tand ingår förutom själva utdragningen även bedövning, blodstillning och eventuella stygn som behöver sys. Även kontroll och efterbehandling, till exempel att ta bort stygnen, ingår.
Om du behöver bedövning ingår det alltid oavsett vilken behandling du ska göra.
Ibland kan det bli dyrare
Om du behöver en omfattande behandling kan det ibland vara svårt för tandläkaren att veta exakt hur mycket vård som kan behövas och vad det kan komma att kosta. Det ursprungliga prisförslaget kan komma att förändras om det behövs fler behandlingar än vad tandläkaren först trodde, det kan till exempel inträffa komplikationer eller att läkningen tar längre tid.
Då kan du få betala för den extra behandling som behövs, men du har rätt att få veta så snart tandläkaren märker att det kommer att bli dyrare.
Referenspriset ligger till grund för högkostnadsskyddet
Det pris tandläkaren tar är inte alltid samma som du får räkna in i högkostnadsskyddet. Vad som styr hur mycket du kan få hjälp med är de så kallade referenspriserna.
Det finns detaljerade regler som styr vad som ingår i högkostnadsskyddet. Det är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, som beslutar om regelverket och beräknar referenspriserna.
Referenspriset är ett bestämt pris för vad som får räknas in i högkostnadsskyddet, det är inte ett genomsnittspris eller rekommenderat pris som tandläkaren måste ta.
Alla tandläkare och tandhygienister får sätta sina egna priser, det råder så kallad fri prissättning. Om du går till en tandvårdsmottagning som tar ut ett högre pris än referenspriset får du bara räkna in referenspriset i högkostnadsskyddet, och sedan betala mellanskillnaden själv. När tandläkaren eller tandhygienisten tar ett annat pris än referenspriset är det alltid det lägre priset som ligger till grund för högkostnadsskyddet.
Mottagningarna tar ofta ut ett högre pris för tandvård på jourtid, men referenspriserna är samma som om du får planerad tandvård.
Referenspriserna räknas om och ändras den 15 januari varje år.
Prislistan ska vara tydlig
Redan innan besöket på en tandvårdsmottagning ska du kunna få veta priser i förväg. Det ska finnas en prislista i väntrummet. Mottagningarna ska tydligt redovisa referenspriser och egna priser för att du ska kunna jämföra.
Har du blivit undersökt och behöver flera behandlingar har du rätt att få ett skriftligt förslag på vad en kommande behandling kommer att kosta och om den ingår i högkostnadsskyddet. Om det är svårt att ange ett exakt pris för en behandling har du ändå rätt att få ett ungefärligt pris eller en uppskattning av vad det kan kosta som minst och som mest.
