Infektioner hos barn

Skriv ut (ca 7 sidor)
Person är ute med sitt barn i barnvagn

Att vara utomhus varje dag är bra för att skydda sig mot infektioner. Fotograf/Illustratör: Emma Hasselgren

Barn brukar ofta ha infektioner. Det beror på att immunförsvaret inte är tillräckligt utvecklat från början. Ett bra sätt att skydda sig mot infektioner är att vara ute mycket och att tvätta händerna ofta.

Skriv ut

Den här texten handlar i första hand om infektioner hos barn i förskoleålder och tidig skolålder, men en stor del av texten är giltig för infektioner i alla åldrar.

Du får svar på:

  • varför barn blir sjuka
  • hur smitta sprids
  • vad du kan göra själv för att undvika smittspridning
  • vad som orsakar smitta
  • när ditt barn kan återgå till förskola eller skola.

Läs mer om vanliga infektioner hos barn i 1177 Vårdguidens smittguide.

Varför blir barn sjuka?

Varför blir barn sjuka?

Under graviditeten får barnet antikroppar från mamman när barnet ligger i magen. Antikropparna skyddar framför allt mot sådana infektioner som den som är gravid har haft. Även bröstmjölk innehåller antikroppar som kan ge skydd mot infektioner.

Efter ett halvår har antikropparna barnet fick i magen försvunnit. Då är det vanligt att hen börjar få fler infektioner, särskilt i luftvägarna. Barnet brukar nu också träffa fler människor, till exempel på öppna förskolan, och utsätts då för olika smittor.

Genom att utsättas för smittor byggs barnets immunförsvar upp. Ju äldre barnet blir, desto färre infektioner brukar barnet få.

Oftast är infektionerna lindriga och kan skötas hemma. Varje infektion tar i genomsnitt en till två veckor att läka ut.

När det är kallt ute är de flesta inomhus mer än annars. Då sprids infektioner lättare. Därför ökar antalet luftvägsinfektioner på vintern. Till exempel förkylning och hosta.

Vanligt med sex till åtta infektioner per år

Under de första två till tre åren har barn i genomsnitt sex till åtta infektioner per år. Därefter minskar antalet för att i femårsåldern vara nere på två till tre infektioner per år.

Oftast får barnet en förkylning, hosta, ont i halsen eller öroninflammation. Det är också vanligt att barn får infektioner i magen med kräkningar och diarréer.

En del barn är sjuka oftare än andra. Det brukar inom vården kallas för att barnet är extra infektionskänsligt. Det betyder nästan aldrig att det är något allvarligt fel på barnets immunförsvar. Infektionskänsligheten brukar växa bort med åren.

Hur många infektioner en person får under sitt liv beror på olika saker. Dels handlar det om faktorer som inte går att påverka, till exempel arv, dels sådant som går att påverka, till exempel hur man utsätter sig för smitta.

Fäll ihop

Vad kan smittan orsakas av?

Vad kan smittan orsakas av?

Infektioner smittar på olika sätt. Här kan du läsa om hur virus och bakterier sprids.

Kontaktsmitta – smittar genom direkt kontakt

Smitta kan spridas vid direkt kontakt mellan personer, till exempel genom att man tar varandra i handen. Det kallas för kontaktsmitta. Ofta är det så förkylningsvirus sprids.

Barn kan också smittas om de tar i saker som den som är sjuk har tagit i eller snutit sig i, till exempel handdukar, näsdukar, gosedjur och leksaker.

Droppsmitta – smittar genom luften

När en person nyser eller hostar samlas droppar i luften, vilka innehåller smittämnen. Då kan den som står nära bli smittad. Det kallas för droppsmitta.

När dropparna har fallit ned på ytor eller föremål kan smittämnen föras vidare därifrån som kontaktsmitta, oftast via händerna. Det kallas dropp- och kontaktsmitta. Ofta är det så magsjuka och luftvägsinfektioner sprids.

Luftburen smitta – smittar genom inandning

Inomhus kan små droppar som uppstår när någon hostar eller nyser finnas länge i luften. Personer som befinner sig i rummet kan då andas in smittämnet som sedan kan fästa sig i luftvägarna och göra att det blir en infektion. Exempelvis vattkoppor och influensa kan spridas på detta sätt.

Utomhus blåser smittämnet lätt bort.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Barn som tvättar händerna

Att tvätta händerna ofta är bra för att skydda sig mot infektioner. Fotograf/Illustratör: Anette Andersson

Det är svårt att undvika att smitta varandra. Barn kan få med sig smittor hem från till exempel förskolan eller skolan.

Om det finns nyfödda syskon, eller andra personer med nedsatt immunförsvar, kan de bli ordentligt påverkade av infektioner. Det är därför alltid bra att vara extra noga med hygienen när du själv eller barnet har en infektion.

Tvätta händerna bästa tipset

Ett av de bästa sätten att undvika smittspridning är att tvätta händerna ofta. Ta som vana att alltid tvätta händerna innan ni ska äta och efter toalettbesök.

Det är också bra att tänka på följande:Barn hostar i armvecketLär barnet att hosta i armvecket.

  • Lära barnet att hosta i armvecket. Var en god förebild genom att göra så du också.
  • Använda engångsnäsdukar.
  • Tvätta sådant som snuttefilt, gosedjur och leksaker när barnet har blivit friskt.
  • Vara utomhus varje dag.

Råd för att undvika att bli smittad av bakterier i maten:

  • Håll varm mat varm – minst sextio grader.
  • Håll kall mat kall – högst åtta grader. Var särskilt noga med hanteringen av känsliga livsmedel, till exempel rå köttfärs och majonnäs.
  • Se till att maten kyls och värms snabbt.
  • Förvara råvaror för sig och lagad mat för sig.
  • Håll arbetsytor och redskap rena.

För mer information, se Livsmedelsverkets hemsida.

Förskolan ska ha rutiner för att bryta och förebygga smittspridning. Kommunens miljönämnd kontrollerar att dessa rutiner sköts som de ska.

Bra att vara ute året om

Barn som går i förskola brukar få fler infektioner, på grund av att många barn vistas tillsammans. Därför är det särskilt bra att barn i förskolan är ute mycket och är noga med att tvätta händerna. Se till att du och ditt barn också är ute mycket tillsammans när ni har tid.

Rökning ökar risken för infektioner

Barn som utsätts för tobaksrök i hemmet har oftare luftvägsinfektioner än barn som växer upp i ett rökfritt hem. Även om du som vuxen röker under fläkten eller utomhus kan barnet andas in tobaksrök, till exempel den rök som har fastnat på kläderna.

Fäll ihop

Vad kan infektioner hos barn bero på?

Vad kan infektioner hos barn bero på?

Med infektionssjukdomar menas alla sjukdomar som orsakas av smittämnen som bakterier, virus, svamp, encelliga djur och maskar.

Virus och bakterier vanligast

Infektioner i luftvägarna är de vanligaste infektionerna hos barn. De allra flesta orsakas av virus, till exempel förkylning och influensa.

Virusinfektioner kan ibland leda till en bakterieinfektion, exempelvis öroninflammation efter en förkylning. En del infektioner orsakas från början av bakterier, till exempel halsfluss orsakad av streptokocker.

En infektion som orsakas av encelliga organismer, maskar, löss eller andra parasiter kallas för infestation. I Sverige är det i stort sett två infestationer hos barn som är vanliga, springmask och huvudlöss. De smittar endast via direktkontakt med personer eller föremål som sjuka personer varit i kontakt med.

Ibland behövs antibiotika

Det är bara bakterieinfektioner som kan behandlas med antibiotika. Det beror på att antibiotika inte har effekt på virus.

Alla bakterieinfektioner behöver inte och bör inte behandlas med antibiotika. Om de är lindriga kan de läka ut med hjälp av kroppens eget immunförsvar.

Här kan du läsa mer om antibiotika.

Fäll ihop

När är barnet friskt nog att gå tillbaka till barnomsorg eller skola?

När är barnet friskt nog att gå tillbaka till barnomsorg eller skola?

Om barnet är piggt, har god aptit och inte har feber är hen mest troligt frisk. Barnet behöver ha haft ett feberfritt dygn hemma. Då smittar hen vanligen inte.

Men det finns undantag:

  • Om barnet har haft magsjuka och går i förskolan eller på familjedaghem kan hen gå tillbaka när hen äter som vanligt och inte har kräkts eller haft vattentunn diarré de senaste två dygnen. Barn som går i skolan ska stanna hemma i ett till två dygn efter att de har blivit friska.
  • Om barnet har en streptokockinfektion, till exempel halsfluss. Då bör hen stanna hemma minst två dygn i samband med antibiotikabehandling för att undvika smitta andra barn i barngruppen.
  • Om barnet har variga ögon och behandlas med ögonsalva flera gånger dagligen bör hen inte vistas i förskolan, på familjedaghem eller i skolan.

Det är bra att inte vara för snabb med att låta barnet gå tillbaka till förskolan, till familjedaghemmet eller till skolan efter till exempel en förkylning. Ibland kan barnet vara piggt på morgonen, men orkar ändå inte med en hel dag i gruppverksamhet, där tempot är ett annat. Barnet kan då lättare få en ny infektion.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du är orolig för att ditt barn är sjukt kan du kontakta en vårdcentral. Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

 Läs om vanliga infektioner hos barn i 1177 Vårdguidens smittguide.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga  

Patientlagen infördes den 1 januari 2015. Syftet är att stärka patientens ställning inom vården. 

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Du har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Publicerad:
2017-11-06
Redaktör:

Anna-Maria E. Alsand, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Christer Petersson, läkare, specialist i allmänmedicin, Växjö

Fotograf:

Emma Hasselgren & Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden och Anette Andersson