Att få recept och att köpa läkemedel

Läkemedel på recept – kostnader

Staten ger ekonomiskt stöd när du behöver läkemedel och en del andra varor vid vissa sjukdomar. Det kallas för att staten subventionerar. De flesta läkemedel som skrivs ut på recept är subventionerade. Detta skydd mot höga kostnader kallas i dagligt tal för högkostnadsskyddet.

Lagen som beskriver subventionen kallas Lagen om läkemedelsförmåner. Att subventionera betyder att staten betalar en del av kostnaden.

Enligt lagen gäller följande:

  • Du får rabatt för de flesta läkemedel, p-piller och stomiartiklar.
  • Det kostar ingenting för förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen läkemedel och för att själv kontrollera din medicinering. Det gäller till exempel stickor för blodsockermätning.
  • Barn och ungdomar under 16 år får ett särskilt skydd mot höga kostnader för vissa livsmedel.

Högkostnadsskydd för läkemedel

Högkostnadsskyddet är en så kallad läkemedelsförmån. Det innebär att du aldrig behöver betala mer än ett visst belopp för nästan alla läkemedel på recept, och en del andra varor. Det gäller från det första inköpet och tolv månader framåt. Detta år kallas en högkostnadsperiod.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV bestämmer vilka läkemedel som ska vara subventionerade och därmed ingå i högkostnadsskyddet. Skyddet gäller också för förbrukningsartiklar som du får på ett så kallat hjälpmedelskort.

Du är automatiskt ansluten till att få högkostnadsskydd, utan att du behöver tänka på det.

Du betalar en egenavgift

För de flesta läkemedel betalar du en så kallad egenavgift. Den betalar du varje gång du hämtar ut på recept tills du uppnår ett frikort. Detsamma gäller förbrukningsartiklar som behövs vid stomi. Stomiartiklar kostar ingenting i vissa regioner.

Det kostar ingenting för vissa läkemedel

För en del läkemedel betalar du ingen egenavgift. Har du diabetes  och använder insulin kostar det ingenting. Om du har en sjukdom som omfattas av smittskyddslagen betalar regionen hela kostnaden för läkemedel som gör att du inte smittar andra. Det gäller till exempel virushämmande läkemedel mot hiv

Barn och ungdomar under 18 år

För barn och ungdomar under 18 år kostar det ingenting för läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet.

Preventivmedel

Det kostar ingenting för preventivmedel som ingår i högkostnadsskyddet när du är under 21 år. Om du är mellan 21 och 26 år så beror kostnaden på vilken region du bor i.

Förbrukningsartiklar

Det kostar ingenting för förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen läkemedel och för att själv kontrollera din medicinering. Exempel på sådana förbrukningsartiklar är sprutor och stickor för att mäta blodsocker.

Särskilda livsmedel till barn

Även livsmedel till barn som är under 16 år och har vissa sjukdomar är subventionerade. Det kan till exempel vara vid celiaki eller mjölkallergi. Hur beställningen går till skiljer sig åt i de olika regionerna, men du betalar aldrig mer än 120 kronor för högst 90 dagars förbrukning. Kostnaden räknas inte med i högkostnadsskyddet.

Vad innebär högkostnadsskyddet för läkemedel?

Från den 1 januari 2026 förändras reglerna för högkostnadsskyddet för läkemedel. Förändringen innebär bland annat att det högsta beloppet du själv betalar under ett år höjs från 2 900 kronor till 2 950 kronor.

Hur du påverkas av förändringen beror på när du påbörjade en högkostnadsperiod, före eller efter den 1 juli 2025.

Högkostnadsperiod påbörjad innan den 1 juli 2025

Om du startade din högkostnadsperiod för läkemedel innan den 1 juli 2025 kommer det högsta belopp du kan behöva betala att höjas från 2 900 kronor till 2 950 kronor.

Högkostnadstrappa startad innan den 1 juli 2025.

När du hämtar ut ett läkemedel påbörjar du också en högkostnadsperiod på tolv månader. Det innebär att du betalar hela kostnaden för läkemedel och stomiartiklar själv tills du sammanlagt har betalat 1 475 kronor. Sedan minskar egenavgiften stegvis enligt den så kallade högkostnadstrappan. Vid varje nytt inköp startar du från den kostnad du hade uppnått vid förra köpet och betalar en ännu mindre kostnad enligt högkostnadstrappan.

Så här fungerar högkostnadstrappan om du har startat din högkostnadsperiod innan den 1 juli 2025:

  • Du betalar fullt pris upp till 1 475 kronor.
  • Därefter får du 50 procent rabatt upp till 2 145 kronor.
  • Därefter får du 75 procent rabatt upp till 2 749 kronor.
  • Därefter får 90 procent upp till 2950 kronor.

När du har betalat 2 950 kronor behöver du inte betala mer under resten av högkostnadsperioden. Du har då uppnått ett så kallat frikort för läkemedel. Det betyder att du inte betalar någonting mer för dina läkemedel, så länge som frikortet gäller.

Högkostnadsperiod påbörjad den 1 juli 2025 eller senare

Du som startade din högkostnadsperiod för läkemedel den 1 juli 2025 eller senare, påverkas inte av höjningen den 1 januari 2026. Det högsta belopp du betalar blir fortsatt 3 800 kronor innan du når frikort för läkemedel.

Högkostnadstrappa startad den 1 juli 2025 eller senare.

När du hämtar ut ett läkemedel påbörjar du också en högkostnadsperiod på tolv månader. Det innebär att du betalar hela kostnaden för läkemedel och stomiartiklar själv tills du sammanlagt har betalat 2 000 kronor. Sedan minskar egenavgiften stegvis enligt den så kallade högkostnadstrappan. Vid varje nytt inköp startar du från den kostnad du hade uppnått vid förra köpet och betalar en ännu mindre kostnad enligt högkostnadstrappan.

Så här fungerar högkostnadstrappan:

  • Du betalar fullt pris upp till 2 000 kronor. Därefter träder rabattsystemet in.
  • Därefter får du 25 procent rabatt, upp till 3 190 kronor.
  • Därefter får du 75 procent rabatt, upp till 3 618 kronor.
  • Därefter får du 90 procentrabatt, upp till 3 800 kr.

När du har betalat 3 800 kronor behöver du inte betala mer under resten av högkostnadsperioden. Du har då uppnått ett så kallat frikort för läkemedel. Det betyder att du inte betalar någonting mer för dina läkemedel, så länge som frikortet gäller.

Hur mycket får jag köpa åt gången?

Du får köpa den mängd läkemedel som står på receptet inom högkostnadsskyddet. Ibland gäller receptet för flera uttag, och då kan du hämta ut läkemedel igen när det har gått två tredjedelar av den tid som läkemedlet beräknas räcka. Om läkemedlet till exempel ska räcka i tre månader, måste det alltså ha gått mer än två månader sedan senaste uttaget. Det går att hämta ut mer än ett uttag eller hämta ut tidigare än så, men då räknas inte det du betalar inte in i högkostnadsskyddet, utan du betalar hela kostnaden själv.

När gäller högkostnadsskyddet?

Högkostnadsskyddet gäller för den som bor eller arbetar i Sverige. Det gäller också om du har ett europeiskt sjukförsäkringskort från ett annat EES-land eller Schweiz. Du ska visa kortet både när du besöker läkaren och när du hämtar ut läkemedel på apoteket.

Sverige har också avtal med några länder utanför Europa. Det är Algeriet, Australien och delstaten Quebec i Kanada. Det betyder att personer från dessa länder kan få läkemedel med svensk läkemedelsförmån om de behöver vård när de är i Sverige.

Högkostnadsdatabasen

Du behöver inte själv hålla koll på hur mycket du har köpt för. Alla köp som ingår i högkostnadsskyddet registreras i en databas hos E-hälsomyndigheten. Systemet räknar automatiskt ut vilken rabatt du ska få enligt högkostnadstrappan varje gång du handlar.

Alla apotek använder samma databas, så du kan handla på vilket apotek du vill.

Informationen som registreras används bara för att du ska få rätt rabatt. Det registreras inga uppgifter om vilka läkemedel du har fått eller vilken förskrivare som skrivit ut receptet.

Att logga in på 1177

Du kan logga in på 1177.se med e-legitimation för att se vilka uppgifter som finns om dig. Du kan se följande:

  • Datumen för din högkostnadsperiod.
  • Hur mycket du under högkostnadsperioden har betalat för läkemedel och hjälpmedel som ingår i högkostnadsskyddet.
  • Hur mycket mer du behöver betala innan du får frikort.

Du kan begära ett utdrag ur högkostnadsdatabasen genom att fylla i och skicka in en blankett till E-hälsomyndigheten.

För dig som inte har personnummer

Om du inte har ett personnummer kan högkostnadsdatabasen inte registrera dina uppgifter. Då får du i stället ett kvitto som kallas högkostnadsbevis på apoteket när du köper mediciner som ingår i högkostnadsskyddet. På högkostnadsbeviset står hur mycket du totalt har betalat i egenavgifter.

Det är viktigt att du sparar det senaste högkostnadsbeviset och visar upp det tillsammans med ditt recept när du köper mediciner. Apoteket behöver veta var du ligger i högkostnadstrappan för att du ska få rätt rabatt. 

Utbyte av läkemedel på apotek - generiskt utbyte

Ibland finns flera likvärdiga alternativ till ett läkemedel. De kallas generiska läkemedel. De innehåller lika mycket av samma verksamma ämne och fungerar likadant. Däremot kan de se olika ut och innehålla olika tillsatser, till exempel färgämnen. De kan komma från olika läkemedelsföretag och ha olika pris. Likvärdiga läkemedel kan bytas ut mot varandra på apoteken. Det är Läkemedelsverket som bestämmer vilket läkemedel som får bytas ut mot ett annat.

Likvärdiga läkemedel med lägst pris

TLV bestämmer vilka priser som ska gälla när läkemedelsföretagen ansöker om att ändra priset. Priset på ett läkemedel kan därför ändras varje månad. Om ett läkemedel är utbytbart måste apoteken erbjuda det likvärdiga läkemedel som har lägst pris, även om förskrivaren har skrivit ett annat märke på receptet. Det läkemedel som har lägst pris kallas för periodens vara.

TLV talar om för apoteken vilket läkemedel som är periodens vara och som ska erbjudas i första hand. TLV bestämmer också två reservalternativ som apoteken får byta till om periodens vara är slut. Vilket läkemedel som är periodens vara kan ändras varje månad.

Periodens vara är samma på alla apotek.

Du väljer själv vad du vill betala

Du behöver inte välja det billigaste läkemedlet. Du kan välja det som står på receptet, men då får du själv betala mellanskillnaden. Den delen räknas inte in i högkostnadsskyddet.

Du kan även välja ett annat likvärdigt läkemedel som är utbytbart. Alltså inte det billigaste och inte det som står på receptet. Då får du betala hela kostnaden själv, och den räknas inte heller in i högkostnadsskyddet.

Får ej bytas ut

Ibland finns särskilda skäl till att läkemedel inte ska bytas ut. Det kan till exempel vara att du är allergisk mot något färgämne eller att du har svårt att öppna en viss förpackning. Den som skriver ut receptet kan markera på receptet att läkemedlet inte får bytas ut. Då gäller högkostnadsskyddet som vanligt.

Beslut om pris och subvention

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV är den myndighet som beslutar om pris och subvention.

När TLV beslutar om ett läkemedel ska subventioneras tittar de på om nyttan av läkemedlet motsvarar kostnaden. Nyttan kan till exempel vara bättre hälsa eller längre livslängd. TLV bedömer också om läkemedlet kan minska kostnader för samhället, till exempel för operationer, sjukskrivningar eller äldreomsorg.

Läkemedelsföretagen kan själva välja att sälja ett läkemedel utanför högkostnadsskyddet. Då är prissättningen fri, det vill säga att läkemedelsföretagen själva bestämmer priset. För läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet får du betala hela kostnaden själv.

En del läkemedel har en begränsad subvention. Det betyder att läkemedlet är subventionerat bara för en viss grupp patienter eller för att behandla en viss sjukdom.

TLV och FASS har webbplatser där man kan se om ett läkemedel är subventionerat eller inte.

Mer på andra webbplatser

Finns läkemedlet på apoteket?

Här kan du själv ta reda på vilka apotek som har ditt läkemedel på lager. Sök på läkemedlets namn och klicka på rutan "Lagerstatus".

Restnoterade läkemedel

Här kan du se om ett läkemedel är restnoterat, alltså slut hos tillverkaren. Du får också veta vad du kan göra. Sök på läkemedlets namn och välj ditt läkemedel i listan.

Utbyte av läkemedel på apotek

När du köper ett receptbelagt läkemedel får du ofta ett likvärdigt läkemedel som kostar mindre. Det kallas generiskt utbyte. Här kan du läsa mer.

Till toppen av sidan