TARMBESVÄR

IBS – känslig tarm

IBS innebär att det är en störning i hur tarmen arbetar och dess känsel. Vid IBS har du ont i magen och diarré eller förstoppning. Symtomen kan ibland vara väldigt besvärliga, men ofta går det att minska dem genom att undvika viss mat eller genom att använda receptfria läkemedel.

IBS är en förkortning av engelskans irritable bowel syndrome, och betyder ungefär lättretbar eller överkänslig tarm. Det kallas också för kolon irritabile och funktionella tarmbesvär.

Symtom

För att få diagnosen IBS ska du ha ont i magen och samtidigt besväras av något av följande symtom:

  • Att smärtan förändras när du bajsar, den kan antingen förvärras eller lindras.
  • Att du har förstoppning eller diarré, eller att det växlar mellan dessa två.
  • Att du bajsar oregelbundet.

För att få diagnosen IBS ska du ha haft besvär i mer än tre månader.

Ont i magen

Du kan ha ont i magen på olika ställen och på olika sätt. Du kan till exempel få kraftigt magknip under revbensbågarna, eller en mer diffus och molande värk i hela mag-tarmkanalen. Ofta får du mer ont efter att du har ätit.

Du kan få mycket ont av att det spänner i tarmen av gaser. Läs mer om gaser i magen här.

Förstoppning och diarré

Konsistensen på bajset växlar ofta mellan att vara hård och lös vid IBS.

Ibland kan det vara en hård klump som kommer först när du bajsar, och sedan kommer diarréliknande bajs. Du kan också ha bara diarré eller bara förstoppning. Bajset kan också vara slemmigt.

Läs mer om förstoppning här.

Bajsa oftare eller mer sällan

Ett symtom vid IBS är att bajsa oregelbundet. Du kanske måste bajsa flera gånger om dagen, men det kan också gå ett par dagar utan att du behöver bajsa.

Det kan också kännas som att du behöver bajsa igen, trots att du precis varit på toaletten. Ibland kan du få sådan diarré att du har bråttom att hinna i tid till toaletten.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har IBS och särskilt om något av följande stämmer in på dig:

  • Du är över 50 år och får symtom från magen som du inte har haft tidigare.
  • Du minskar snabbt i vikt eller får minskad lust att äta.
  • Du behöver gå på toaletten på andra tider än du brukar, eller om konsistensen på bajset har ändrats.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv.

Om det är bråttom

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om något av följande stämmer in på dig:

  • Du får plötsligt mycket ont i magen.
  • Du kräks och maginnehållet ser ut som kaffesump eller innehåller blod.
  • Du har svart eller blodigt bajs.

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring 112 om du har ont i magen och samtidigt är yr, matt, svimmar eller känner dig mycket sjuk.

Vad kan jag göra själv?

Vilka symtom man har och vad som lindrar dem skiljer sig mellan personer. Du kanske blir bättre av något som inte alls fungerar för en annan. Nedan följer olika förslag på vad du kan göra för att lindra symtomen.

Skriv matdagbok

Skriv en matdagbok för att lättare kunna upptäcka vad du blir sämre av. I dagboken skriver vad du äter, dricker och hur dina symtom påverkas. Då kan du också se hur symtomen påverkas under dagen, eller om det är särskilda händelser eller situationer som gör att du blir sämre.

Undvik viss mat och dryck

Många upplever att de blir bättre om de undviker att äta särskild mat eller vissa livsmedel.

Det finns inget kostråd som hjälper alla eftersom symtomen är olika. Du behöver själv pröva dig fram till vilken mat som du kan äta och vad som fungerar bra för dig.

Fet mat och starka kryddor är exempel på mat som kan ge ökade besvär. Kaffe och alkohol påverkar också funktionen i mag-tarmkanalen och kan göra att du blir sämre. Undvik eller ät och drick mindre mängder om du märker att du får mer symtom av särskild mat eller dryck.

Prata gärna med en läkare eller en dietist om vad du kan äta och vad du ska undvika. IBS orsakar ingen näringsbrist om du inte äter en alltför ensidig kost och mindre mängd mat på grund av besvären.

Ät mindre av gasbildande mat om du har mycket gaser i magen. Exempel på gasbildande mat är kål, lök, paprika och bönor. Undvik även att äta och dricka lightprodukter som innehåller sötningsmedel. Sötningsmedlet ökar mängden gas i magen. Här kan du läsa mer om vad du kan göra för att minska mängden gas i magen.

Så kallad FODMAP-kost har visat sig lindra symtomen hos en del. FODMAP är en kost där du äter livsmedel som innehåller lite eller inget av de kolhydrater som tarmen har svårt att bryta ner. Tala med en dietist om du vill pröva att äta enligt FODMAP. Det kan vara svårt att förstå vad som går bra att äta och vad du bör undvika.

Välj laktosfria produkter om du är känslig för laktos.

Ät lite och ofta

För många hjälper det att äta mindre mängder mat men oftare. Försök att äta regelbundet, till exempel genom att planera in mellanmål. Ät långsamt i lugn och ro, och tugga maten väl.

Välj rätt sorts fibrer

Fiberrik mat är bra om du har förstoppning, men det minskar inte magont. Äter du mycket fiberrik mat kan du till och med få mer besvär. Prova dig fram till hur mycket fibrer din mage tål. Du behöver också dricka mer vatten när du äter fiberrik mat, för att inte få förstoppning.

Välj gärna så kallade lösliga fibrer som finns i exempelvis frukt och grönsaker. Lösliga fibrer kan lindra symtomen, medan så kallade olösliga fibrer kan ge dig mer besvär. Olösliga fibrer kommer framför allt från sädesslag och finns i fullkornsprodukter.

Du kan läsa mer om fibrer på Livsmedelsverkets webbplats.

Pröva probiotika

Har du mycket diarréer kan så kallad probiotika hjälpa. Det är livsmedel och produkter som innehåller bakteriekultur, i syfte att stärka tarmens bakterieflora. Du kan köpa probiotiska matprodukter i livsmedelsaffären, eller kapslar med probiotika på apotek. Det finns olika sammansättning på probiotika, men det är inte känt vilken som har bäst effekt.

Gå regelbundet på toaletten

Det är bra om du får in en vana att bajsa regelbundet. Du ska inte hålla dig från att bajsa om du känner att du behöver göra det. Ta den tid du behöver när du är på toaletten, så du hinner bli färdig. När du är på toaletten ska du inte stressa.

Var fysiskt aktiv

Många upplever att de blir bättre av att vara fysiskt aktiva. Det finns inga bevis för att fysisk aktivitet minskar symtomen vid IBS, men det gör ofta att du mår bättre generellt.

Här kan du läsa mer om fysisk aktivitet.

Stressa mindre

Stress och oro kan försämra symtomen. Försök att se över din vardag för att hitta vad som stressar och oroar dig. Skriv en lista på vad som får dig att må sämre, det kan då bli lättare att göra något åt det.

Här kan du läsa mer om om stress och vad du kan göra för att minska stressen.

Lär dig mer om IBS

För många minskar oron och stressen när de lär sig om IBS, vad de kan äta och hur de ska leva för att minska sina besvär. Prata med din läkare om du har frågor, eller boka tid hos en dietist som kan berätta mer.

Du kan också läsa om IBS på Mag- och tarmförbundets webbplats.

Var uppmärksam på naturläkemedel

I en del naturläkemedel kan det finnas ämnen som retar tarmen och som kan ge diarré. Fråga alltid på ett apotek eller i affären innan du köper ett naturläkemedel, om det ger diarré.

Behandling

Behandlingen består till stor del av att du förstår din sjukdom, till exempel vilken mat som ger besvär och vad du kan göra för att må bättre. Det finns inget läkemedel som botar IBS, men det finns läkemedel som lindrar besvären. Det finns både receptfria och läkemedel med recept. Det finns både receptfria och läkemedel med recept.

Receptfria läkemedel

Det finns olika typer av receptfria läkemedel som kan lindra symtomen. Vilken typ av läkemedel som är bäst för dig beror på vilket symtom som är mest besvärliga.

Det är viktigt att du använder rätt sorts läkemedel och på rätt sätt. Fråga din läkare eller på apoteket om du är osäker.

Läkemedel vid förstoppning

Så kallat bulkmedel kan hjälpa om du ofta är förstoppad. Bulkmedel är en form av laxermedel som du kan använda under längre perioder.

Det finns vissa laxerande medel som kan göra besvären sämre, så kallade tarmretande laxermedel. Fråga alltid din läkare eller på ett apotek om vill använda ett sådant läkemedel.

I kapitlet Behandling i texten Förstoppning kan du läsa mer om bulkmedel och andra receptfria läkemedel vid förstoppning. 

Läkemedel vid gasbesvär

Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet dimetikon är bra om du ofta har knip eller ont i magen på grund av gaser.

Läs mer om dimetikon i kapitlet Behandling i texten Gasbesvär.

Läkemedel vid diarré

Du kan använda stoppande läkemedel som innehåller det verksamma ämnet loperamid om du har svåra besvär med diarré. Men loperamid kan också göra att du blir förstoppad. Prata med din läkare om du behöver använda stoppande läkemedel under en längre tid.

Läkemedel vid smärta och uppkördhet

Iberogast är ett växtbaserat läkemedel som kan hjälpa om du har magknip, mår illa eller om du känner dig uppspänd i magen.

Läkemedel med recept

Vissa läkemedel mot depression kan lindra magbesvären. Dosen är då lägre än vid behandling av depression. Antidepressiva läkemedel kan också göra att du mår bättre överlag.

Det finns även receptbelagda läkemedel mot IBS med svår förstoppning.

Kognitiv beteendeterapi, KBT

För vissa kan kognitiv beteendeterapi, KBT, vara till hjälp. KBT går ut på att du ska må och fungera bättre genom att förändra ditt beteende och hur du uppfattar dig själv och din omgivning.

Viktigt att förstå

För att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få tolkhjälp. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Vad är IBS?

IBS är en störning i tarmen som gör att mag-tarmkanalen inte kan arbeta och röra sig som den ska. Tarmen är också känsligare för att spännas ut, till exempel av gaser. Dessa störningar kallas för funktionell störning. De allra flesta har IBS under flera år, med olika mycket och olika starka symtom.

Många med IBS har också känslig mage. Symtom på känslig mage är bland annat att ha ont i övre delen av magen, att känna sig utspänd om magen och att snabbt bli mätt. En del har ibland känslig mage och IBS samtidigt, ibland bara det ena eller det andra.

Oftast utvecklas IBS när du är mellan 20 och 40 år, men IBS kan utvecklas oavsett ålder.

IBS kan inte utvecklas till cancer eller någon annan allvarlig sjukdom. IBS kan inte heller botas med en operation.

Beroende på bajsets konsistens delas IBS in i tre undergrupper:

  • förstoppnings-IBS
  • diarré-IBS
  • blandad IBS.

Olika namn

Det finns inte något bra namn för IBS på svenska. Funktionella tarmbesvär används ofta eftersom det finns en rubbning i hur man upplever att tarmen fungerar. Kolon irritabile är ett annat namn för IBS, det kan ibland stavas colon irritabile.

Vad beror IBS på?

Det är oklart vad IBS beror på. Antagligen är det flera saker som tillsammans orsakar IBS:

  • Förändringar i hur tarmens muskler och nerver fungerar.
  • Hur nerverna till och från hjärnan samspelar med tarmen.
  • Stress och oro.

Vad händer i kroppen?

IBS utvecklas främst i tjocktarmen, som är grön på bilden.

När du sväljer mat går den igenom mag-tarmkanalen. Längs tarmen finns muskler som arbetar på ett speciellt sätt. Det gör att tarmens innehåll blandas, och att det förs fram genom tarmen på rätt sätt.

Tarmens arbete styrs av ett samspel mellan nerver och hormoner, både i tarmen och via nervbanor till och från hjärnan. Vid IBS finns en ökad känslighet i nerverna, och det kan göra att tarmen upplevs som extra känslig eller irriterad.

Den ökade känsligheten eller irritationen kan finnas i hela mag-tarmkanalen, även i matstrupen och i magsäcken. Det är därför du också kan bli illamående vid IBS. Andra organ kan också få en ökad känslighet, till exempel könsorganen och urinvägarna.

Besvären är som störst på dagen och när du har ätit. Det beror på att det är då tarmarna arbetar.

Läs mer om mag-tarmkanalen i texten Så fungerar matsmältningsorganen.

Undersökningar och utredningar

När du kommer till läkaren får du berätta om dina besvär. Läkaren kan till exempel fråga följande:

  • Var i magen har du ont?
  • När får du mer ont?
  • Har du diarré eller är du förstoppad, eller växlar det mellan dessa två?
  • Har du sett blod i avföringen?

Läkaren känner på din mage och du får också lämna blodprov och avföringsprov.

Vid IBS ser proverna normala ut, men om det är något annat som orsakar dina besvär kan proverna hjälpa till att ta reda på vad. Du kan också behöva få ändtarmen undersökt med rektoskopi och tjocktarmen undersökt med koloskopi

Ibland kan tjocktarmen undersökas med en datortomografi i stället för koloskopi. Datortomografi är en form av röntgen.

För att få diagnosen IBS ska du ha haft besvär i mer än tre månader.

Andra tillstånd och sjukdomar som har liknande symtom

Tillstånd som kan ge symtom som liknar IBS kan vara något av följande:

Till toppen av sidan