KÖNSIDENTITET OCH SEXUELL LÄGGNING

Könsdysfori

Könsdysfori är när du känner att din kropp inte stämmer överens med din könsidentitet och att det innebär ett lidande för dig. Du som har könsdysfori kan få behandling för att må bättre. Det kallas för könsbekräftande behandling.

Vilket kön du känner dig som brukar kallas för könsidentitet. Det är bara du själv som kan veta vad du har för könsidentitet och vad det innebär för dig. Du ska få vara den du är.

Syftet med behandlingen är att anpassa kroppen så långt som det är möjligt till din könsidentitet.

Så kan det kännas att ha könsdysfori

Könsdysfori kan leda till olika besvär. Här är några exempel:

  • Det kan handla om att hur andra ser och benämner dig. Att du har ett namn som inte passar din könsidentitet, att andra använder fel pronomen och inte ser och bekräftar dig som den du själv upplever att du är.
  • Du kan ha svårt att delta i vardagen på det sätt du vill. Det kan vara svårt att se dig själv i spegeln, vara naken eller byta om med andra. Det kan då vara svårare att till exempel gå och träna, besöka badhuset eller ha sex.
  • Du kan må dåligt psykiskt och känna dig nedstämd, få besvär med ångest eller missbruk, även om dessa besvär också kan finnas oberoende av din könsidentitet.

Hur mycket könsdysfori du har är individuellt och alla upplever det på olika sätt. Vissa upplever det hela tiden, andra i vissa situationer.

Vad kan jag göra själv?

Här är några saker som du kan göra själv för att minska din könsdysfori eller stå ut när det är svårt:

  • Du kan själv välja att använda det pronomen och namn som passar dig och be andra använda det.   
  • Du kan använda dig av kläder och andra könsuttryck för att för att förändra ditt utseende.
  • Du kan använda en bh och lägga i silikoninlägg om du vill göra brösten större.
  • För att det ska se ut som att du har en penis kan du använda en packer. Det är en penis i silikon som du kan ha i dina underkläder.
  • Du kan använda en sport-topp om du vill göra brösten plattare. En del använder också en binder.
  • Ibland kan sex bli lättare genom att byta vilka ord du använder för olika delar av kroppen, så att det känns mer bekräftande för dig i din könsidentitet.
  • Var tydlig med om det finns saker som du inte vill att den du har sex med gör. Du kan också berätta om det finns saker som du gärna vill att hen gör eller säger.
  • Du kan byta namn genom att göra en ansökan till Skatteverket. Är du under 18 så behövs vårdnadshavares godkännande. Du kan lägga till, byta ut och stryka förnamn och du kan byta flera gånger om du vill. Läs mer om att byta förnamn på Skatteverket.

Du kan läsa mer om packers, binders och bröstinlägg på RFSL Ungdoms sajt Transformering.se

Prata med andra i samma situation

Att fundera på sin könsidentitet kan ibland kännas ensamt. Då kan det hjälpa att försöka hitta personer med liknande erfarenheter. Det finns föreningar där du kan träffa andra transpersoner. Du kan också få kontakt med andra och diskutera sådant som rör trans i olika grupper på internet.

Var kan jag få hjälp?

Kontakta en ungdomsmottagning, läkare, kurator eller psykolog på vårdcentralen, elevhälsan eller en psykiatrisk mottagning om du vill tala med någon i vården om din könsidentitet. I vissa regioner finns det också speciella HBTQ mottagningar som det går att söka sig till.

Hjälp om du mår psykiskt dåligt

Kontakta en vårdcentral, ungdomsmottagning, barn och ungdomspsykiatrisk mottagning eller psykiatrisk mottagning om du mår psykiskt dåligt. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning  och hjälp med var du kan söka vård.

Om du har självmordstankar

Sök vård på en vårdcentral om du har självmordstankar som inte går över eller om du mår så dåligt att du har svårt att klara av vardagen. Där kan du antingen få behandling eller vägledning till vidare hjälp.

Sök vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår så dåligt att situationen känns outhärdlig eller om du har allvarliga tankar eller planer på att ta ditt liv. 

Innan du kan få behandling behöver du göra en utredning

Östergötland

Utredning och behandling i Östergötland

Vuxen

Du som är vuxen och vill ha kontakt för funderingar över din könstillhörighet bör i första hand vända dig till din vårdcentral för att få remiss till någon av de vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningar som finns i Linköping, Norrköping, Motala och Mjölby. Där görs en första bedömning innan du remitteras vidare till TS-mottagningen i Linköping, som gör utredningar för vuxna.

Under 18 år

Är du under 18 år vänder du dig till Barn- och ungdomspsykiatrin (Bup). Bup-kliniken i Linköping har ett eget utredningsteam. Från BUP-kliniken i Norrköping kan du efter bedömning få remiss till Linköping för vidare utredning.

Du behöver inte vara säker på hur du identifierar dig eller om du behöver könsbekräftande behandling för att kunna få en utredning. Syftet med utredningen är att kartlägga och försöka förstå din upplevelse av könsdysfori och vad orsakerna till den är. Med en utredning kan du få rätt diagnos och rätt behandling.

En utredning utförs av ett utredningsteam som är specialiserade på just detta.

För att påbörja en utredning behöver du en remiss. Den kan skrivas av en person som arbetar inom vården, till exempel på en vårdcentral, psykiatrimottagning, elevhälsa eller ungdomsmottagning. Remissen kan även skrivas av en psykoterapeut, präst eller motsvarande. Du kan ibland skicka in en egenremiss.

Olika mottagningar kan ha olika regler för vilka som kan remittera dig. Kontakta den mottagning där du vill göra din utredning om du är osäker på hur du ska göra för att få påbörja en utredning där.

I vissa regioner som inte har ett utredningsteam kan det finnas en samordnare som kan ge dig råd. Se vad som gäller där du bor på din regions hemsida. Det går att välja ett annat utredningsteam än det som är närmast där du bor.

På transformering.se kan du hitta en lista över de utredningsteam som finns och information om hur du kan kontakta dem.

Utredning om du är under 18 år

För dig som är under 18 år går utredningen till på ungefär samma sätt som för vuxna, men du behöver få samtycke från din vårdnadshavare. En vårdnadshavare ska också delta i utredningen.

Du behöver inte vara svensk medborgare.

Det som krävs för att få vård i Sverige är att du är folkbokförd i Sverige. Du behöver alltså inte vara svensk medborgare.

Du som är asylsökande kan få vård som inte kan vänta. Det innebär att du inte kan få påbörja en utredning, men om du har en diagnos sedan tidigare och behandlas med hormoner så ska du få hjälp att fortsätta den behandlingen.

Hur går en utredning till?

Syftet med utredningen är att kartlägga och försöka förstå din upplevelse av könsdysfori och vad orsakerna till den är för att kunna ställa rätt diagnos. Att diskutera för och nackdelar med olika typer av behandling ingår också i utredningen. Både du som har en könsidentitet som man eller kvinna och du som har en icke binär identitet kan få tillgång till könsbekräftande behandling.

Utredningsteamen består av personal med olika kompetenser. Det kan vara en psykiater, psykolog, socionom, sjuksköterska och ibland även en gynekolog eller en läkare som är specialist på hormonsjukdomar.

De gör separata bedömningar och undersöker om du har en könsdysfori eller om dina besvär har andra orsaker. Ni går också igenom om du har behov av behandling och när den i så fall ska påbörjas.

Utredningsteamet undersöker om det finns andra saker du också behöver hjälp med för att du ska kunna få ett så bra resultat som möjligt av behandlingen. Det kan till exempel finnas en psykisk eller kroppslig sjukdom som du behöver få vård för. Det kan också finnas praktiska frågor som behöver lösas, till exempel ekonomi eller boende som behöver lösas.

En könsbekräftande behandling förändrar kroppen så att den bättre stämmer med din könsidentitet men löser givetvis inte alla problem. Det är därför mycket viktigt att du har en realistisk bild av vad en behandling kan förändra men även vilka problem som kan finnas kvar även efter könsbekräftande behandling. Det är också viktigt att du får hjälp för dessa problem.

Det underlättar ofta att ha stöd av sin omgivning vid en könsbekräftande behandling. Därför rekommenderar utredningsteamen ofta att dina föräldrar, syskon eller andra personer som du ser som dina närstående får träffa teamet för att få information. Utredningsteamet kan ge dem information, lyssna på och svara på deras frågor och även erbjuda dem visst stöd.

Utredningarna går till på olika sätt i olika regioner. Du kan läsa mer om hur utredningen går till på RFSL Ungdoms sajt Transformering.se 

Hur lång tid tar utredningen?

Det varierar hur lång tid det tar innan du får påbörja en utredning och hur lång tid själva utredningen tar. Utredningen brukar ta mellan sju månader och två år. Men det är svårt att svara på hur lång tid utredningen tar eftersom den anpassas efter den som utreds och vårdpersonalens tillgänglighet är det svårt att svara på hur lång tid den tar.

Utredningarna följer Socialstyrelsens kunskapsstöd för Vård vid könsdysfori.

Vad händer när utredningen är klar?

När utredningen är klar och du har fått din diagnos skriver utredningsteamet i samråd med dig de remisser som behövs för eventuell behandling. Teamet följer och stöttar dig under processen att förändra kroppen och berätta för omgivningen.

I de fall du önskar ändra juridiskt kön eller genomgå könsbekräftande underlivskirurgi så hjälper de dig med en ansökan till Socialstyrelsens rättsliga råd.

Det kan hända att du eller utredningsteamet kommer fram till att du inte ska gå vidare med utredningen eller behandlingen. Det kan också hända att ni kommer fram till att det finns andra orsaker till dina besvär. Utredningsteamet hjälper dig i så fall att få den hjälp du behöver från andra delar av vården.

Att genomgå könsbekräftande behandling är ett stort beslut. Det är viktigt att alla beslut får mogna fram och grundligt tänkas igenom då de påverkar många aspekter av ditt liv under hela din framtid.

Skulle du och utredningsteamet inte vara överens så har du möjlighet att få en så kallad second opinion, som innebär att ett annat team gör en ny bedömning.

Behandling utan operation

Den könsbekräftande medicinska behandlingen kan påbörjas när utredningsteamet har ställt diagnos och bedömer att tiden att inleda behandling är rätt.

Olika individer behöver olika behandling. Ditt utredningsteam kan berätta mer om behandlingarna och ni bestämmer tillsammans vilka behandlingar som är rätt för dig.

Här är några exempel på vilken behandling som kan erbjudas:

Hormonbehandling

Du kan få en hormonbehandling för att förändra kroppen så att den stämmer bättre med din könsidentitet. Du kan antingen få maskuliniserande behandling med testosteron eller feminiseras med östrogen. Östrogen kombineras ofta med läkemedel som minskar testosteron eller dess effekter.

Du kan få hjälp att stoppa din mens innan du påbörjar din hormonbehandling. För vissa räcker sådan behandling.

Innan du påbörjar en hormonbehandling kommer du att bli tillfrågad om du vill spara spermier eller ägg för att eventuellt kunna få barn som du är genetiskt släkt med i framtiden.

Läs mer om hur hormonsystemet fungerar.

Hormonerna finns i olika former

Du ka få östrogen som plåster, gel och ibland som tabletter. Testosteron kan du få som gel eller med en spruta. Hormoner som du får med spruta håller i sig under längre tid, medan det är lättare att justera dosen med gel.

Skydda dig mot graviditet om det behövs.

Under hormonbehandling kan du oftast inte bli gravid eller göra någon annan gravid, men hormonbehandlingen är inte något säkert preventivmedel. Använd ett graviditetsskydd om du har sex på ett sätt som kan leda till en graviditet och vill vara helt säker på att det inte sker en befruktning.

Alla påverkas olika av hormonbehandling

De flesta fysiska förändringarna sker under de första två åren av hormonbehandlingen. Det gäller för både testosteron och östrogen. Hur mycket kroppen förändras och exakt hur lång tid det tar kan variera mycket från person till person.

Vissa vill att hormonerna ska påverka kroppen så mycket som möjligt och fortsätter att ta hormoner hela livet. Andra vill bara ha vissa förändringar och får då ta hormoner under en kortare period och i lägre dos.

Puberteten kan pausas med hormonblockerare

Du som är under 18 år och inte har kommit i puberteten när du får din diagnos kan få hormonblockerare som hindrar puberteten. När du fyller 16 år kan du få börja med hormoner för att få en pubertetsutveckling som stämmer överens med ditt kön.

Behandling med testosteron

Behandling med testosteron kan påverka kroppen på flera sätt:

  • Din mens upphör.
  • Det blir lättare att bygga muskler.
  • Din klitoris blir större.
  • Du får mindre underhudsfett på höfterna och nedre delen av magen.
  • Din röst blir mörkare.
  • Du får ökad kroppsbehåring och skägg, medan håret på huvudet kan tunnas ut.
  • Du kan under en övergångsperiod få mer akne.

Testosteron påverkar inte din benstomme, din kroppslängd eller storleken på dina händer och fötter. De flesta förändringarna försvinner igen om du slutar ta testosteron.

Det som inte försvinner är de röstförändringar och den klitorisförstoring du har hunnit få. Ökad skäggväxt och kroppsbehåring blir också bestående efter att du har slutat med testosteron.

Behandling med östrogen

Behandling med östrogen kan påverka kroppen på flera sätt:

  • Dina bröst växer.
  • Du får mer underhudsfett på höfterna och nedre delen av magen.
  • Din hud blir mjukare.
  • Dina testiklar blir mindre.
  • Din spermieproduktion minskar.
  • Det blir svårare att få stånd.

Östrogen påverkar inte din benstomme, din kroppslängd eller storleken på dina händer och fötter. Din röst och hårväxt i ansiktet påverkas inte heller av östrogenet. Hårväxten på kroppen kan minska något.

Röstbehandling hos en logoped

Östrogen påverkar inte rösten, därför blir du som tar östrogen erbjuden röstbehandling hos en logoped. Logopeden ger rådgivning och behandling så att du kan höja röstläget och rösten uppfattas som mer kvinnlig.

Testosteron gör ofta rösten mörkare och grövre. Du får röstbehandling hos en logoped om du behöver det.

Hårborttagning

Hårborttagning med diatermi eller laser ingår i den könsbekräftande behandlingen. Olika regioner har olika regler för när du kan påbörja hårborttagning och vilka delar på kroppen som ingår.

Sex under hormonbehandling

Vissa upplever en ökad sexlust när de behandlas med hormoner, både testosteron och östrogen. Delvis kan det bero på hormonerna, delvis på att du kanske börjar känna dig mer bekväm med din kropp. För andra kan sexlusten minska eller inte förändras alls.

Vissa beskriver att östrogen kan göra att känseln i bröstvårtorna ökar. Du som tar östrogen och inte har genomgått någon underlivskirurgi kan uppleva att mellangården blir känsligare för beröring.

Testosteronblockerare och östrogenbehandling sänker nivån av testosteron. Det kan göra att penisen inte blir lika hård som tidigare. Diskutera med din läkare om du inte vill ha just den effekten. Hen kan försöka att anpassa hormonbehandlingen så att det inte blir så.

Testosteron gör att klitoris växer och många upplever att klitoris blir känsligare. Testosteron kan också göra en medfödd slida mindre töjbar. Då kan könssjukdomar överföras lättare och du kan få svampinfektioner. Ta det försiktigt och använd mycket glidmedel om du vill använda slidan när du har sex. En östrogenkräm kan göra så att slidan blir mindre torr.

Hjälpmedel

Det varierar mellan olika regioner vilka hjälpmedel du kan få. Här är exempel på hjälpmedel som finns:

  • Du kan få en specialgjord penisprotes eller en packer som är en redan tillverkad penis.
  • Du kan få en binder som gör bröstkorgen plattare.
  • Du som har håravfall kan få peruker eller hårersättningar som hjälpmedel.

Behandling med operation

Om du behöver könsbekräftande operationer eller inte är individuellt. Alla behöver inte genomgå alla de operationer som är möjliga för att må bra.

Vissa ingrepp genomförs nästan alltid vid ett och samma tillfälle, medan andra genomförs i flera steg. Könsbekräftande underlivskirurgi och operationer av stämbanden kan ske först när du har fått tillstånd av Socialstyrelsens rättsliga råd. Den övriga könsbekräftande kirurgin kan ske när din utredning är klar och du har fått diagnos.

Det är Socialstyrelsens rättsliga råd som handlägger ansökningar om att ändra juridiskt kön och som ger tillstånd att genomgå könsbekräftande underlivskirurgi. Det finns fyra kriterier som du ska uppfylla innan du får ändra juridiskt kön eller genomgå könsbekräftande underlivskirurgi. Så här formuleras kriterierna enligt lagen:

  • Du upplever sedan en lång tid att du tillhör det andra könet.
  • Du uppträder sedan en tid i enlighet med denna könsidentitet.
  • Du antas komma att leva i denna könsidentitet även i framtiden.
  • Du har fyllt arton år och är folkbokförd i Sverige.

Socialstyrelsens rättsliga råd tolkar lagens kriterier som att du ska ha levt som det kön du känner dig som i alla sammanhang i minst ett års tid. Det kallas ofta för real life eller social transitionDu ska också ha varit i kontakt med utredningsteamet eller annan vård för könsdysfori under en längre tid. Exakt hur lång tid kan variera något men du bör räkna med två år. 

Du som vill ändra ditt juridiska kön eller genomgå könsbekräftande underlivskirurgi måste skicka en ansökan till Socialstyrelsens rättsliga råd. Du behöver inte operera underlivet för att få ändra ditt juridiska kön. Men om du vill operera underlivet så måste du också ändra juridiskt kön.

Utredningsteamen hjälper dig med ansökan och skriver det intyg som behöver skickas in tillsammans med ansökan. När din ansökan är godkänd ändras ditt juridiska kön och du får ett nytt personnummer. Detta sker efter cirka en vecka. Du behöver då informera de kontakter du har inom vården så du kan få kallelser och recept med ditt nya personnummer. Utredningsteamen informerar dig om andra instanser som du behöver ta kontakt med.

Du kan överklaga beslutet eller söka en gång till om din ansökan inte godkänns. Prata med ditt utredningsteam om hur du ska göra. 

Att tänka på inför operationer

Det kan alltid uppstå komplikationer vid en operation och det gör vanligtvis ont efteråt. Vissa av de könsbekräftande operationerna ger synliga ärr. Prata med plastikkirurgen som ska genomföra dina operationer för att få veta vilka komplikationer det kan innebära för dig.

Du kan spara könsceller 

Du kan spara spermier eller ägg om du vill kunna få barn som du är genetiskt släkt med i framtiden. Spermierna eller äggen kan användas vid en IVF, provrörsbefruktning.

Det är möjligt att donera ett nedfruset ägg till en partner och befrukta det med donerade spermier.

Enligt lagen får könsceller inte föras ut ur Sverige till länder som erbjuder surrogatmoderskap.

Läs mer om att donera ägg eller spermier.

Exempel på operationer för att kroppen ska bli kvinnligare

  • Du kan få möjlighet till en bröstförstoring om brösten inte har utvecklats tillräckligt efter ungefär ett år med östrogen eller om du inte kan ta östrogen.
  • Du kan få stämbandskirurgi om din röst inte har blivit ljusare av röstbehandlingen. För att få stämbandskirurgi måste du ha ändrat juridiskt kön.
  • Storleken på den främre delen av struphuvudet som kallas adamsäpplet kan minskas för att skapa ett mer feminint utseende.
  • Du kan genomgå könsbekräftande kirurgi av underlivet för att få en slida, klitoris och blygdläppar när du har ändrat juridiskt kön. Samtidigt tas testiklarna och penis bort.  

Vid könsbekräftande underlivskirurgi skapas en vulva som består av slidan, slidöppningen, klitoris samt de inre och yttre blygdläpparna. Klitoris görs av penisollonet och har oftast kvar förmågan att ge orgasm. Kirurgen gör urinröret kortare och skapar en ny urinrörsöppning. Hud från pungen och huden runt pungen används för att konstruera de inre och yttre blygdläpparna.

Operationerna görs vid ett eller två olika tillfällen. Först skapas slidan, blygdläpparna och klitoris. Efter tre till sex månader rättas blygdläpparna till och en kirurg skapar en kappa över klitoris.

Den nya vaginan kallas för neovagina, erhållen vagina eller slida.

Du behöver stavträna varje dag för att inte slidan ska dra ihop sig eller förkortas. Stavträning innebär att du för in en stav i slidan. Först använder du en liten tunn stav och sedan använder du större varianter.

När vaginan har läkt behöver du fortsätta med stavträningen dagligen i hela livet. Du kan ersätta stavträningen med vaginala samlag eller en dildo i slidan när du onanerar.

Exempel på operationer för att kroppen ska bli manligare

Du kan operera bort brösten för att få en manligare bröstkorg. Ofta behöver bröstvårtornas storlek och placering justeras. Det är vanligt att behöva mer än en operation för att uppnå önskat resultat.

Du kan genomgå könsbekräftande kirurgi av underlivet när du har ändrat juridiskt kön. Då kan du till exempel operera bort livmoder, äggstockar, äggledare och slida. Det finns också sätt att konstruera en penis och pung för den som vill det. En penis kan skapas av hud från underarmen eller låret.

Det går att operera in en erektionsprotes om du vill ha det och urinröret kan förlängas. Ett annat alternativ är att lyfta fram klitoris och skapa en liten penis av denna. En pung kan skapas genom att kirurgen sätter in testikelproteser av silikon i de yttre blygdläpparna.

Att tänka på efter könsbekräftande behandling

Du kallas inte längre till de könsbundna screeningar som görs inom regionen om du ändrar juridiskt kön. Du behöver själv ta ansvar för att boka tid och undersöka dig.

Du som har ett manligt personnummer och en livmodertapp behöver själv söka vård för att få kontroller av livmodertappen.

Du som ändrat juridiskt kön till kvinna kommer att kallas till mammografi. Du som har ett manligt personnummer men behandlas med östrogen kallas inte automatiskt. Du som har opererat bort brösten behöver komma ihåg att göra en kontroll för bröstcancer ungefär vartannat år. Du kan kontakta en vårdcentral när det är dags.

Du som har tillskrivits manligt kön vid födseln och har opererat underlivet har kvar din prostata. Diskutera med en läkare om och när det är lämpligt att ta blodprov för prostatacancer.

Sex efter underlivskirurgi

Vänta med att ha sex där ditt könsorgan är inblandat tills kroppen har läkt om du har genomgått en underlivskirurgi. Kirurgen som opererar dig kan berätta hur länge du ska vänta.

Vänta lika länge med anala samlag som med vaginala samlag om du har fått en ny slida. Erhållna slidor är inte så töjbara, och väggen mellan slidan och analen är tunn. Det kan lätt bli små sår eller sprickor i slidan. Då kan könssjukdomar överföras lättare och du kan få svampinfektioner. Använd mycket glidmedel och gör bara sådant som känns bra.

Du som har fått en vagina får också en klitoris som görs av penisollonet. Den har i allmänhet bevarad erogen känsel.

Du som har en ny penis som är skapad av klitoris har full erogen känseln i den. För dig som har en penis som inte är skapad av klitoris bevaras klitoris i basen av penis som därmed får erogen känsel.

Du kan få stavar inopererade ett år efter operationen om din nya penis inte kan bli hård. Stavarna gör det möjligt att ha omslutande eller penetrerande sex med den nya penisen.

Hur mår jag efter könsbekräftande behandling?

Om du ångrar behandlingen är det viktigt att du berättar detta för din behandlare så snart som möjligt. Det finns stöd att få om du ångrar dig och du kan få behandling för att återställa kroppen så långt det är möjligt och efter dina behov.

Om du inte känner dig bekväm med att berätta för det team som utrett dig att du ångrar dig kan du kontakta ett annat utredningsteam eller till någon annan mottagning i vården.

Vad kostar utredning och behandling?

All utredning och behandling räknas som sjukvårdande behandling och ingår i högkostnadsskyddet för sjukvård och högkostnadsskyddet för läkemedel

Informationen ska gå att förstå

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke. 

Hur kan jag prata med mina närstående om min könsdysfori?

Det kan vara en stor sak att berätta för sina närstående om sin könsidentitet och eventuell könsbekräftande behandling. Kanske har du varit ensam med dina tankar länge. Eller så har du varit öppen med dina närstående om din könsidentitet och de har varit stöttande.

Det är förståeligt om du känner dig nervös inför att berätta. Kanske är du rädd för att inte bli förstådd, att bli avvisad eller någonting annat.

Det går inte att säga hur dina närstående kommer att reagera när du berättar om din könsidentitet. För många känns det som en lättnad att äntligen få berätta, oavsett hur omgivningen reagerar. Kanske märker du att någon relation blir djupare när du berättar, eftersom ni slipper ha en stor hemlighet mellan er. Det kan hända att dina närstående också känner en stor lättnad över att du berättar och förklarar hur du känner.

Under utredningen kan du få råd om hur du kan berätta för omgivningen. Utredningsteamen erbjuder även samtal med närstående. Där får de information om könsinkongruens och könsdysfori. Det kan vara skönt att någon annan förklarar och kan svara på frågor som dina närstående eventuellt har.

Råd till närstående

Att få stöd från närstående är mycket viktigt och kan göra att den som upplever könsdysfori mår bättre.

När en person som upplever könsdysfori berättar om det för dig kommer det kanske som en överraskning för dig, eller så är det någonting du har tänkt på redan innan.

Du har rätt att känna som du känner och inga känslor är fel eller konstiga. Men även om du inte kan förstå känslan av att vara transperson, kan du respektera och bekräfta hens könsidentitet och ta hens upplevelse på allvar.

Tänk på att även om det känns svårt eller ovant för dig, så är det förmodligen svårare för den som berättar.

Vad kan jag göra som närstående för att hjälpa?

Det finns många saker du kan göra för att underlätta för den som upplever könsinkongruens och för dig själv. Att du läser den här texten är en bra början.

Du kan hjälpa och stötta genom att fråga den som upplever könsinkongruens vad hen vill bli kallad. Använd det nya namnet och rätt pronomen, det vill säga han, hon, hen, den eller något annat som personen föredrar. Det kan också vara betydelsefullt att du påminner andra om att säga rätt namn och pronomen.

Fråga gärna den som upplever könsinkongruens om hen vill att du hjälper till med något till exempel att berätta för andra eller om hen vill göra det själv.

Du som närstående kan få stöd

Om den som genomgår utredningen samtycker kallas du till utredningsteamet för ett informationssamtal. På de flesta team kan du också erbjudas fler samtal med en kurator eller deltagande i en anhöriggrupp om du behöver det.

Ibland kan det vara nödvändigt för dig att få ett mer omfattande stöd än vad utredningsteamet kan erbjuda för att du själv ska må bra och för att du ska kunna ge stöd till den transperson som du har i din närhet. Utredningsteamet kan hjälpa dig vidare.

Länklista för dig som vill veta mer om könsdysfori

Till toppen av sidan