Tandvård

Bedömning av tandregleringsbehov

Innehållet gäller Örebro län

Cirka 60 procent av befolkningen i åldersgruppen 0–19 år har någon form av bettavvikelse. Totalt sett behandlas 20–30 procent av befolkningen för bettavvikelser under sin ungdom. Region Örebro läns behandlingsbehovsindex.

Region Örebro läns behandlingsbehovsindex

Behovet av tandreglering hos barn och unga bedöms av övertandläkare på Folktandvårdens specialisttandvård ortodonti/tandreglering.
Bedömningen utgår ifrån ett beslutat behandlingsbehovsindex. Indexet är uppdelat i 4 nivåer och talar om vilka bettvariationer och -avvikelser som behandlas kostnadsfritt för barn och unga till och med det år du fyller 19 år.
Specialisttandläkare gör en prioritering av hur stort ditt behov av behandling är.

Du kan behöva bedömas flera gånger

Käken på barn och unga utvecklas olika. Dina tänder flyttar sig och bettet förändras genom livet. Därför kan det visa sig efter bedömningen att specialisten vill avvakta och se hur du utvecklas för att sedan göra en ny bedömning. Då får du komma tillbaka, vanligtvis efter cirka ett år. Antingen är du redo att påbörja behandlingen då, annars kan du behöva vänta ett tag till.
I vissa fall kan bettet ha utvecklats på ett sätt som gör att du inte behöver någon behandling alls. 

Om du inte kan få kostnadsfri behandling

Om specialisttandläkare bedömer att du inte har rätt att få en kostnadsfri behandling enligt det beslutade behandlingsbehovsindexet men du ändå vill ha tandställning, finns möjligheten att bekosta behandlingen själv. 

Gränssnitt för ortodontisk behandling/ tandregleringsbehandling

För att säkerställa en rättvis och jämlik tillgång till vård för de som har behov, samtidigt som samhällets resurser används på ett effektivt sätt, behövs ett behandlingsbehovsindex. Detta index fastställer kriterier för vilka som har rätt till kostnadsfri tandreglering.

I Region Örebro län avgörs rätten till kostnadsfri tandregleringsbehandling av ett fyrgradigt behandlingsbehovsindex, baserat på ett index utvecklat av Socialstyrelsen. Indexet är indelat i grupperna A–D, där patienter i grupperna A–C erbjuds kostnadsfri tandregleringsbehandling.

Förklaringar av de kliniska begreppen i behandlingsbehovsindexet är kursiverad.

Grupp A – mycket stort behandlingsbehov

Läpp-käk-gomspalt.
Delar av ansiktet har inte vuxit ihop som de ska, vilket påverkar bettet.

Cranio-facial anomali.
Medfödda missbildningar i ansiktet som påverkar bettet.

Extrem bettavvikelse som kräver kirurgisk behandling.
Mycket stora bettavvikelser som kräver både operation och tandreglering för att bettet ska fungera normalt.

Annan omfattande avvikelse som retinerade incisiver, omfattande aplasier eller extremt postnormalt, prenormalt, djupt eller frontalt öppet bett.
Framtänder som fastnar i käkarna och inte växer fram, flera anlag för permanenta tänder saknas, stora över- eller underbett som behöver rättas till genom både operation och tandreglering.

Grupp B – stort behandlingsbehov

Korsbett eller korsbitning med tvångsföring.
Käkarna får inget stabilt läge eftersom kindtänderna glider snett, eller förbi varandra vid ihopbitning och underkäken måste glida åt sidan för att tänderna ska få kontakt.

Retinerade tänder.
Tänder som fastnat i käkarna och inte växer fram.

Frontal invertering med tvångsföring eller låsning.
Framtänderna sitter på fel sida av tandraden och bettet fungerar inte normalt.

Djupbett med slemhinnepåverkan.
Underkäkens framtänder biter i tandköttet i gommen.

Agenesi av fronttand.
Tandanlag saknas för framtand/framtänder.

Kraftig trång- och glesställning.
Alla eller flera tänderna sitter mycket trångt eller glest.

Grupp C – behandlingsbehov

Stor horisontell överbitning utan harmoniskt läppslut.
Stort överbett där det inte går att stänga munnen på ett naturligt sätt.

Agenesi i sidoparti.
Tandanlag saknas för tänder i sidopartierna.

Uttalad trång- och glesställning.
Alla eller flera tänder sitter trångt eller glest.

Saxbitning eller saxbett med bekräftad eller förväntad bettlåsning eller interferens.
Två eller flera kindtänder i underkäken biter innanför tänderna i överkäken och bettet fungerar inte normalt.

Grupp D – ringa behandlingsbehov

Stor horisontell överbitning med harmoniskt läppslut.
Stort överbett där det går att stänga munnen på ett naturligt sätt.

Djupbett med frontal dental avstödning.
Framtänder i underkäken har kontakt med framtänderna i överkäken vid ihopbitning.

Djupbett utan slemhinnepåverkan.
Underkäkens framtänder biter inte i tandköttet i gommen.

Prenormalt bett med ringa negativ horisontell överbitning.
Underkäkständer i sidopartier är lite förskjutna framför överkäkständerna och det är ett litet underbett.

Frontalt öppet bett med ringa negativ vertikal överbitning samt ockluderande premolarer.
Framtänderna får inte kontakt med varandra och det är ett litet överbett, men sidotänderna i över- och underkäken får kontakt vid ihopbitning.

Ringa lateralt öppet bett med tillfredsställande ocklusion.
Det saknas kontakt mellan de övre och nedre tänderna på en sida, men övriga tänder i över- och underkäken får kontakt vid ihopbitning.

Korsbett eller korsbitning utan tvångsföring.
Kindtänderna glider snett eller förbi varandra vid ihopbitning, men bettet fungerar normalt.

Ringa till måttlig trång- och glesställning samt rotation av enstaka tand, med liten estetisk eller funktionell påverkan.
Tänder sitter något trångt eller glest samt någon tand har vridit sig, men det är liten estetisk påverkan och bettet fungerar normalt.

Ringa invertering av enstaka tand utan tvångsföring eller låsning.
Enstaka tand sitter på fel sida av tandraden, men bettet fungerar normalt.

Till toppen av sidan