Bedömning av tandregleringsbehov

Det är inte säkert att det syns utanpå om du har en bettavvikelse som behöver åtgärdas. Det är inte heller så att tänder som ser ut att sitta fel alltid behöver behandling. Att ha tänder som är lite sneda eller sitter trångt är många gånger helt normalt. Specialisten ser vad som behöver behandlas och inte.

I behandlingsbehovsindexet delas behoven upp i fyra nivåer; ringa behov, måttligt behov, stort behov och mycket stort behov. Du sätts upp på en väntelista utifrån hur stort ditt behov av behandling är. Folktandvården behandlar patienter med stort behov, eller mycket stort behov.

Då har patienten en bettavvikelse som gör att tänder kan skadas eller att det blir svårt att äta. Måttliga och ringa behov behandlas bara i undantagsfall. Att någon eller några tänder sitter trångt eller snett behandlas inte.

Käken på barn och unga utvecklas olika. Dina tänder flyttar sig och bettet förändras genom livet. Därför kan det visa sig efter bedömningen att specialisten vill avvakta och se hur du utvecklas för att sedan göra en ny bedömning. Då får du komma tillbaka, vanligtvis efter cirka ett år. Antingen är du redo att påbörja behandlingen då, annars kan du behöva vänta ett tag till. I vissa fall kan bettet ha utvecklats på ett sätt som gör att du inte behöver någon behandling alls.

Om specialisten bedömer att du inte kan få en kostnadsfri behandling men du ändå vill ha tandställning, finns möjligheten att bekosta behandlingen själv.

Här nedan ser du vårt så kallade behandlingsbehovsindex, som är de kriterier som specialisten baserar sin bedömning på. Det kan också finnas annat som påverkar bedömningen, till exempel andra faktorer kring munhälsan som inte har med bettavvikelsen att göra. Specialisten ser helheten och bestämmer om det är aktuellt med behandling eller inte, och hur stort behovet är. Har du frågor om detta är du alltid välkommen att kontakta specialistkliniken.

Förklaringar av de kliniska begreppen i behandlingsbehovsindexet är kursiverad.

Utseendemässigt och/eller funktionellt handikappande anomalier, till exempel:

Läpp-, käk- och gomspalt
Delar av ansiktet har inte vuxit ihop som de ska, vilket påverkar bettet

Extrema post- eller prenormala bett så allvarliga att ortognatisk-kirurgisk behandling erfordras
Stora över- eller underbett som behöver rättas till genom både operation och tandreglering

Retinerade incisiver i överkäken
Framtänder som inte kommer fram och fastnat i käkarna

Omfattande aplasier
Flera tandanlag för permanenta tänder saknas

Utseendemässigt och/eller funktionellt starkt störande anomalier, till exempel:

Prenormala bett med tvångsförning
Underbett som gör att käken måste glida åt sidan för att tänderna ska få kontakt

Djupbett som orsakar gingival irritation palatinalt eller buccal slemhinnepåbitning
Över- eller underbett som gör att tänderna biter i tandköttet

Öppna bett med ocklusionskontakter endast på molarer
Tänderna längst bak i käken är de enda som får kontakt när man biter ihop

Tvångsförande och artikulationsstörande kors- och saxbett
Käkarna får inget stabilt läge eftersom kindtänderna glider snett, eller förbi varandra vid ihopbitning och underkäken måste glida åt sidan för att de ska få kontakt

Uttalade frontala trång- eller glesställningar och rotationer
Tänderna framtill sitter mycket trångt, glest eller snedvridet

Horisontell överbitning mer än nio millimeter i kombination med läppdysfunktion (=traumarisk)
Större överbett än nio millimeter, där läpparna inte kan stängas vilket ger en risk för skador på tänderna

Retinerade hörntänder
Hörntänder som inte kommer fram

Risk för rotresorption
När tänder som inte kommit fram riskerar att förstöra andra tänders rötter

Agnesi av två eller flera tänder i samma sidosegment
Avsaknad av tänder på samma sida

Agnesi av tand i frontsegmentet
Avsaknad av tand framtill

Behandlingsbehov  2 och 1 får endast i undantagsfall behandling.

Utseendemässigt och/eller funktionellt störande anomalier till exempel:

Proklinerade överkäksincisiver med horisontell överbitning på 6-9 millimeter, förenad med mindre läpp-dysfunktion
Utåtvinklade framtänder i överkäken med 6-9 millimeters överbett, där läpparna inte helt sluts över framtänderna

Retroklinerade överkäksincisiver iClass II:2-bett
Överbett med inåtvinklade framtänder i överkäken

Frontalt öppna bett omfattande mer än incisiver och lateraler
Bettet är öppet framtill, mer än vid de fyra framtänderna

Djupbett med gingival kontakt
Underkäkens framtänder biter i tandköttet vid gommen

Uttalade trång- eller glesställningar i sidopartierna
Tänderna i sidopartierna av käken sitter trångt eller glest

Aplasi av en tand i samma sidosegment
Anlag för permanenta tänder saknas på sidorna

Måttliga frontala rotationer
Tänderna framtill står snett

Diastema mediale minst 3 mm
Glugg mellan de mittersta framtänderna i överkäken över 3 mm

Markerad glesställning i fronten
Framtänderna sitter mycket glest. Om man har små tänder är förstahandsalternativet är att bygga ut tänderna med plastlagning för att normalisera utseendet av tänderna hos ordinarie tandläkare.

Mindre avvikelse från normalbettet, till exempel:

Prenormalt bett med liten negativ horisontell överbitning
Litet underbett

Postnormala bett utan andra anomalidrag
Överbett utan andra avvikelser

Horisontell överbitning mindre än sex millimeter
Över eller underbett mindre än sex millimeter

Frontalt och lateralt öppet bett av liten omfattning
Några tänder framtill eller på sidan når inte riktigt varandra

Djupbett utan gingival kontakt
Underkäkens framtänder biter långt upp mot gommen utan att ta i tandköttet

Icke tvångs- eller artikulationsstörande kors- och saxbett
Kindtänderna biter snett eller förbi varandra utan att käken glider åt sidan eller att underkäkens rörelsemönster påverkas

Mindre uttalade trång- eller glesställningar
Tänderna sitter något trångt eller glest

Invertering av enstaka tand utan tvångsföring
Enstaka framtand sitter på fel sida av tandraden men bettet fungerar normalt

Diastema mediale mindre än 3 mm
Liten glugg mellan de mittersta framtänderna i överkäken

Svaga rotationer av ringa estetisk och/eller funktionell betydelse
Tand eller tänder som har roterat något, men bettet fungerar normalt

Inga avvikelser från normalbettet

Källa: Folktandvården Värmland