Symtomen vid livmoderkroppscancer kan vara blödningar eller flytningar som är annorlunda. Det kan till exempel vara på något av följande sätt:

• Du får blödningar fast du har slutat att ha mens.
• Du får förändrade flytningar när du är i klimakteriet eller efter att du har slutat att ha mens.
• Du får förändrad mens innan du har kommit i klimakteriet eller när du är i klimakteriet. Förändrad mens kan till exempel vara att du blöder mer än du brukar, eller att du har mens fler dagar än förut.

Det är ovanligt att det gör ont i livmodern vid livmoderkroppscancer.

Symtomen kan ha andra orsaker än cancer. Enstaka blödningar under första året efter sista mensen är oftast ofarliga. Blödningarna brukar bero på att äggstockarna fortfarande producerar hormoner.

Kontakta en vårdcentral eller en gynekolog om du har symtom som kan bero på livmoderkroppscancer. Här kan du hitta vård.

Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Det är vanligt att behöva bli opererad. En del behöver också behandling med läkemedel som cytostatika, strålbehandling, immunterapi eller hormoner.

Operation vid livmoderkroppscancer

Att bli opererad innebär oftast att läkaren tar bort hela livmodern, båda äggledarna och äggstockarna. Du är sövd under operationen.

Läkaren tar också bort några av lymfkörtlarna närmast cancertumören. De behöver undersökas. Om de innehåller cancer behöver du mer behandling. 

Läs mer om att operera bort livmodern – hysterektomi.

Cytostatika, immunterapi, strålbehandling och hormoner

Här är andra behandlingar som du också kan behöva.

Behandling med cytostatika – cellgifter

Cytostatika är samma sak som cellgifter. Det är olika läkemedel som minskar risken för återfall om sjukdomen har spridit sig. Du får behandlingen som dropp i blodet. Läs mer om cytostatika.

Behandling med immunterapi

Immunterapi är olika läkemedel som hjälper kroppens immunförsvar att sakta ner sjukdomen om den har spridit sig. Du får läkemedlen som dropp i blodet tillsammans med cytostatika.

Strålbehandling

Du kan behöva yttre eller inre strålbehandling för att minska risken att sjukdomen kommer tillbaka. Inre strålbehandling kallas brachyterapi. Läs mer om strålbehandling.

Behandling med hormoner

Så kallat gulkroppshormon kan sakta ner och krympa cancern. Behandlingen med gulkroppshormon får du som tabletter, eller i form av en spiral om du har livmodern kvar.

Prata med läkaren innan behandlingen om du är i fertil ålder.

Du kanske vill försöka bli gravid och föda barn innan livmodern behöver tas bort. Om läkaren anser att det är möjligt får du hormonbehandling i väntan på operationen.

Om du behöver bli opererad kan det gå att spara äggstockarna så att du får behålla dina ägg.

Läs mer om cancerbehandling och fertiliteten.

Gör så här för att lättare orka med behandlingen och känna dig förberedd:

• Rör på dig varje dag. Gör något som du klarar av och tycker om. Här får du råd om att komma igång med vardagsmotion.
• Ät och drick så att du mår bra.
• Rök inte och undvik alkohol. Det finns hjälp om du behöver det för att göra uppehåll eller sluta. Kroppen återhämtar sig bättre efter behandlingen. Risken för komplikationer minskar också.
• Prata med någon om du känner dig orolig. Det kan till exempel vara kontaktsjuksköterskan eller en närstående.
• Förbered hemkomsten efter operationen, till exempel genom att ordna med hämtning och matlådor. Du kan ha rätt till sjukresa.

Det är olika för olika personer vilken uppföljning man behöver när behandlingen mot livmoderkroppscancer är klar.

För många är risken liten för återfall, alltså att sjukdomen kommer tillbaka. Då är det inte nödvändigt med regelbundna undersökningar om du mår bra.

Du och läkaren bestämmer tillsammans vad som blir bäst för dig.

Om du rekommenderas regelbundna uppföljningar hos läkaren brukar besöken vara tätare i början. Sedan kan besöken glesas ut. Risken för återfall sjunker med tiden.

Om du får symtom efter behandlingen

Säg till kontaktsjuksköterskan om du får något av de här symtomen:

• blödning från slidan
• ont i magen eller ryggen som inte går över
• hosta utan förkylning som inte går över
• svullnad i magen.

Läs mer längre ner på sidan: Om sjukdomen kommer tillbaka – återfall.

Hur mycket ditt liv förändras beror på sjukdomen, vilken behandling du får och hur du mår i övrigt. Det kan kännas jobbigt periodvis.

Det är vanligt att det känns bättre med tiden. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är klar.

Läs mer om hjälp med tankar och känslor vid cancer.

Besvär i kroppen efter behandlingen mot livmoderkroppscancer

Du kan få ett eller flera av följande besvär efter behandlingen mot livmoderkroppscancer:

• klimakteriebesvär, till exempel vallningar och att slidan svider och känns torr.
• trötthet vid sjukdom – fatigue.
• besvär med magen eller urinblåsan. Läs mer om avföringsinkontinens eller urininkontinens.
• minskad matlust. Läs mer om mat vid cancer. 
• svullnader eller tyngdkänsla i underlivet eller i benen. Läs mer om lymfödem.

Det kan vara olika för olika personer hur mycket man känner av ett besvär. Det går att bli av med eller lindra besvären. Klicka på länkarna i listan.

Sjukskrivning

Du kan behöva vara sjukskriven i några veckor eller längre. Det beror på vilken behandling du behöver. Arbetsgivaren är skyldig att underlätta för dig så att du orkar arbeta.

Håret kommer tillbaka

Vissa cytostatika kan göra att man tappar håret. Det kommer tillbaka efter behandlingen. Du kan få prova ut en peruk innan behandlingen börjar, om du vill.

Förebygg att slidan blir trång efter strålbehandling

Strålbehandling kan göra slidan trång med tiden. Då kan det bli svårare att ha slidsamlag eller att bli undersökt i slidan.

Förebygg besvären genom att använda den stav du har fått för att föra in i slidan. Staven kallas dilatator. Du får mer information av vårdpersonalen på mottagningen.

Sexualitet och närhet

Det går att ha ett bra sexliv och samliv efter livmoderkroppscancer, men det kan ta tid. Det kan ha olika orsaker, till exempel hur du tänker och känner. Det finns hjälp att få.

Vänta med slidsamlag till operationssåret i slidan har läkt. Prata med läkaren om vad som gäller för dig.

Läs mer om cancer och sexualitet.

Du kan inte få barn utan livmoder

Du kan inte bli gravid om livmodern är borttagen. Om du vill försöka få barn behöver du prata med läkaren innan behandlingen mot livmoderkroppscancer. Då får du veta vilka möjligheter att försöka få barn som kan finnas för dig.

Det är ovanligt med återfall. Återfall innebär att sjukdomen kommer tillbaka. Om det händer går det att få behandling igen med operation, strålbehandling eller olika läkemedel. Det beror på hur sjukdomen utvecklar sig.

Om du inte blir av med cancern

Ibland går det inte att bli av med cancern. Då finns behandling som kan sakta ner sjukdomen och lindra symtom.

Många som får sådan behandling lever ett bra liv trots att de har livmoderkroppscancer, ibland i många år. Läs mer om palliativ vård.

Det går inte att säga exakt varför någon får livmoderkroppscancer. Risken för sjukdomen ökar om något av det här stämmer:

• Du har övervikt. Du får mer östrogen i kroppen ju mer kroppsfett du har. Mycket östrogen ökar risken för livmoderkroppscancer.
• Du har haft din sista mens.
• Du använder östrogen som verkar i hela kroppen, utan tillägg av så kallat gestagent gulkroppshormon. Läs mer om läkemedel vid klimakteriebesvär.
• Du har polycystiskt ovarialsyndrom, PCOS.

Ovanligt att sjukdomen är ärftlig

Livmoderkroppscancer kan vara ärftligt, även om det är ovanligt. En genetisk utredning kan visa om du har en ärftligt ökad risk för livmoderkroppscancer. Om du har en ökad risk kan du få livmodern bortopererad fast den är frisk.

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är allvarligt sjuk.

Här får du råd om hur du kan hantera situationen och vilken hjälp du kan få.

Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stöd.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.