Din journal

Det är patientdatalagen som reglerar hur journaler ska hanteras. Lagen styr bland annat hur journalerna ska skrivas och hur uppgifterna i journalen ska skyddas.

Enligt lagen ska en patientjournal alltid innehålla följande information:

• Den ska innehålla uppgifter om din identitet, oftast namn och personnummer. Enda undantaget är om du gör ett hiv-test. Då har du rätt att vara anonym. En journal med personuppgifter skapas om testet visar att du har smittats av hiv.
• Den ska innehålla uppgifter om varför du får vård.
• Den ska innehålla uppgifter om din diagnos och om de undersökningar som har gjorts och de behandlingar som du har fått.
• Det ska finnas uppgifter om vilken information du har fått och vilka beslut som har tagits om dina behandlingsalternativ.
• Det ska finns information om du har beslutat att avstå från viss vård eller behandling.
• Det ska finnas information om vem som har gjort en viss anteckning i journalen och när anteckningen gjordes.

I journalen ska det också stå om du har lämnat samtycke till att prover från dig sparas i så kallade biobanker. Det ska även finnas uppgifter om dina läkemedel.

Det skapas en journal även om du är medvetslös och vårdpersonalen inte vet vem du är. Din identitet får då fastställas efteråt.

Journalanteckningarna ska vara tydliga

Anteckningarna i patientjournalen ska vara skrivna på svenska. De ska vara tydliga och så långt som möjligt gå att förstå även för dig som inte är medicinskt kunnig.

Ibland kan det ändå vara svårt att förstå de begrepp och uttryck som används. Be läkaren eller den som har skrivit anteckningarna att förklara om du inte förstår.

Anteckningarna ska signeras

En journalanteckning ska som regel vara underskriven av den som ansvarar för uppgifterna i anteckningen. Det kallas för att anteckningen är signerad.

Ingen får ändra i journalen

Det är förbjudet att radera eller göra text oläslig i en journal. Den som antecknar i journalen får bara rätta felaktigheter genom att markera det som är felaktigt och skriva in nya anteckningar.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kan besluta att en journal eller delar av en journal får förstöras. Du kan läsa mer om det senare i texten.

Om du tycker att det står fel i journalen

Det ska antecknas i journalen om du som patient tycker att en uppgift i journalen inte stämmer. Däremot har du inte rätt att själv skriva i din journal eller bestämma vad som ska stå i den.

Journalen används främst för din vård och behandling. Den kan också användas vid andra tillfällen:

• Det ska göras en utredning kring den vård som du har fått.
• Journalen behövs för uppföljning och utveckling av vårdverksamheten.
• Den behövs för att avgöra försäkringsärenden eller andra ansvarsfrågor.
• Journaler kan också användas i forskning eller vid utredningar om ärftliga sjukdomar.

Det finns flera sätt att läsa sin journal på. Ett sätt är att läsa journalen via nätet genom att logga in på 1177.se. Det varierar mellan regionerna hur mycket information du kan se i journalen när du loggar in.

Du kan också kontakta det ställe där du har behandlats om du vill läsa din journal. Ibland finns det en särskild enhet eller instans i regionen som du ska kontakta. 

Har du haft ett samtal med 1177 på telefon ska du kontakta den region du befann dig i när du hade samtalet.

Vanligtvis har du rätt att få en kopia av din journal utan att det kostar något.

Vårdpersonalen gör alltid först en bedömning av om en journal kan lämnas ut. Efter det har du i princip alltid rätt att läsa din egen journal.

Ibland lämnas journalen inte ut

Det finns tillfällen då du kan du bli nekad att läsa din journal. Det kan till exempel vara om den ansvarige läkaren bedömer att det finns starka medicinska skäl till det. Det händer väldigt sällan.

Ibland sekretessbeläggs delar i journalen. Det är ofta när det finns uppgifter i journalen som kommer från någon annan person som kan påverkas negativt om uppgifterna lämnas ut.

Att läsa barns journaler

Som vårdnadshavare får du som regel ta del av ditt barns journal, men när barnet blir äldre krävs oftast att barnet först godkänner det. Det brukar vara när barnet är i tonåren.

Journalen lämnas inte ut till en vårdnadshavare om personalen inom sjukvården misstänker att barnet far illa hos vårdnadshavaren.

Du kan överklaga om du inte får läsa din journal

Du kan överklaga om du inte får läsa hela eller delar av din journal. Begär att få beslutet skriftligt så kan du sedan överklaga det. Du överklagar till kammarrätten om journalen finns inom regionen eller kommunen.

Vårdpersonal inom den privata hälso- och sjukvården som säger nej till att lämna ut hela eller delar av journalen måste meddela det till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. IVO gör då en egen bedömning av om journalen kan lämnas ut. Om även IVO beslutar att journalen eller delar av den inte ska lämnas ut kan du överklaga till kammarrätten.  

Det som står i patientjournalen skyddas av sekretess. Det innebär att alla uppgifter ska skyddas mot att obehöriga får tillgång till dem och kan sprida dem.

Det är bara den personal som deltar i vården av dig eller som av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom vården som har rätt att läsa journalen. Det är till exempel inte tillåtet för vårdpersonal att läsa din journal bara för att du råkar vara en vän eller ni är släkt.

Vissa myndigheter kan ha rätt att ta del av uppgifter i journalen. Till exempel kan din vårdgivare vara skyldig att lämna ut uppgifter i journalen till IVO utan att du har gett samtycke till det. IVO kan behöva dessa uppgifter för att kontrollera att de bestämmelser som styr hälso- och sjukvården följs. Även Försäkringskassan och socialtjänsten kan ha rätt att ta del av uppgifter i journalen utan ditt samtycke.

Alla besök i journalen registreras

Varje gång vårdpersonal tittar i en journal ska det dokumenteras av vårdgivaren. Det görs oftast elektroniskt i journalen.

Vårdgivaren ska regelbundet kontrollera vem som har tagit del av uppgifterna i journalerna och att personen hade rätt behörighet för att göra det.

Journaler sparas i minst tio år

Journaler måste sparas i minst tio år efter den senaste anteckningen. I vård som drivs av en region sparas en stor del av journaluppgifterna för all framtid. Även privata vårdgivare är skyldiga att behålla journalerna i tio år, därefter får de förstöras. 

Elektroniska journaler sparas inte på internet, utan i lokala journalsystem.

Du kan alltid få veta om någon har tittat i din journal genom ett så kallat loggutdrag. I loggutdraget kan du se när och från vilken enhet personer har läst i din journal.

Kontakta den enhet eller mottagning där du behandlades för att få ett loggutdrag. Ibland finns det istället en särskild enhet eller instans i regionen som du ska kontakta. I vissa regioner kan du se det direkt i din journal via nätet. 

Loggutdraget ska anpassas så att du lätt kan se vilken vårdenhet som har tagit del av journalen och när det skedde. Loggutdraget ska vara tydligt och begripligt.

Läs mer om personuppgifter i vården.

Som patient kan du begära att journaluppgifter inte ska visas för andra vårdgivare eller för andra mottagningar hos en och samma vårdgivare. Det kallas för att spärra uppgifter i journalen. Det står i journalen om det finns spärrade uppgifter, men det går inte att se själva innehållet.

Om du spärrar uppgifter i din journal måste du själv berätta för vårdpersonalen om sådant de kan behöva veta för att kunna ge dig en bra vård.

Kontakta det ställe där du har fått eller får din vård om du vill spärra uppgifter.

Du kan när som helst kontakta din vårdgivare för att få spärren borttagen. Du kan också be att få spärren borttagen under en viss tid.

Vårdnadshavare har inte rätt att spärra sina barns journaler. Barn under 18 år kan få spärra sina journaler, om de bedöms vara tillräckligt mogna för det.

Nödöppning av spärrade journaler

Spärrade journaluppgifter kan nödöppnas i allvarliga situationer där du snabbt behöver få vård. Då får vårdpersonalen tillgång till de uppgifter som bedöms som nödvändiga.

En nödöppning kan göras direkt av vårdpersonalen om de spärrade uppgifterna finns hos samma vårdgivare som där du vårdas.

I avsnittet om sammanhållen journalföring kan du läsa om hur det fungerar med nödöppning om de spärrade uppgifterna finns hos en annan vårdgivare.

Om du vill få din journal förstörd

Kontakta Inspektionen för vård och omsorg, IVO, om du vill att din patientjournal helt eller delvis ska förstöras. Det krävs att du har goda skäl för det och det ska vara uppenbart att journalen inte behövs för framtida vård. När en journal förstörs innebär det att också alla kopior förstörs.

Du kan överklaga hos förvaltningsrätten om IVO avslår din ansökan om förstöring.

Journalanteckningar som har gjorts hos en vårdgivare syns inte automatiskt hos en annan. Men genom så kallad sammanhållen journalföring kan din vårdgivare göra så att journaluppgifterna går att ses av andra vårdgivare, till exempel i en annan region.

På det sättet kan de som vårdar dig just då få tillgång till journalinformation från andra vårdgivare. Informationen ska vara viktig för din diagnos och din vård. Det kan till exempel vara tidigare provresultat, läkemedel, diagnoser och behandlingar. Som patient behöver du då inte berätta hela din vårdhistorik när du söker vård hos en ny vårdgivare.

Spärra uppgifter 

Du har alltid möjlighet att säga nej till sammanhållen journalföring genom att begära att dina uppgifter spärras. Andra vårdgivare har däremot alltid möjlighet att se om det finns spärrade uppgifter om dig genom sammanhållen journalföring, men de kan inte se vad de innehåller.

Du ska samtycka till att information hämtas    

Vårdpersonalen som du träffar hos en ny vårdgivare får läsa dina uppgifter i en sammanhållen journal om uppgifterna inte är spärrade och du ger ditt samtycke.

Det kan finnas undantag från kravet på samtycke om det är en allvarlig situation och du snabbt behöver få vård. 

Det är bara den vårdgivare som du får vård hos som får ta del av uppgifter om dig i en sammanhållen journal. Det är till exempel där du har bokat ett besök, dit du har blivit skickad med remiss eller där du är inlagd på en avdelning.

Nödöppning vid sammanhållen journalföring

I allvarliga situationer där du snabbt behöver vård kan journaler nödöppnas. Det ger en möjlighet för vårdpersonalen att ta del av uppgifterna i en sammanhållen journal om det finns fara för liv och hälsa och du är alltför sjuk för att ge ditt samtycke.  

Vårdpersonalen kan se vilka vårdgivare som har information om dig i den sammanhållna journalen. De uppgifter som är ospärrade och som bedöms kunna ha betydelse för din vård kan personalen få tillgång till. Det kallas för nödöppning.

Vårdpersonalen kan med nödöppning också få tillgång till spärrade uppgifter, om det bedöms vara viktigt för din vård.

Om det finns spärrade uppgifter hos en annan vårdgivare måste vårdpersonalen där du vårdas kontakta den andra vårdgivaren. Den vårdgivaren får i så fall tillfälligt ta bort spärren så att uppgifterna kan läsas. Ibland kan detta ta lång tid, till exempel om det är på natten eller på helgen när den andra vårdgivaren inte är tillgänglig.

Börja med att kontakta den mottagning eller den enhet där journalanteckningarna gjordes om du är missnöjd med något rörande dina uppgifter i journalen. Berätta vad det är du är missnöjd med.

Här kan du läsa mer om vad du kan göra om du inte är nöjd med vården.

Kontakta dataskyddsombudet

Alla vårdgivare inom den offentliga vården ska ha ett så kallad dataskyddsombud. Det gäller också för privata vårdgivare som hanterar många känsliga personuppgifter. Du kan kontakta dataskyddsombudet om du tycker att hanteringen av dina personuppgifter har varit felaktig. 

Dataskyddsombudet ska se till att verksamheten hanterar personuppgifterna rätt utifrån dataskyddsförordningen. Kontakta din region för att få kontaktuppgifter.

Klaga till Integritetsskyddsmyndigheten

Du kan skicka in tips eller klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten om du tycker att någon bryter mot reglerna för hur personuppgifter får hanteras. 

På Integritetsskyddsmyndighetens webbplats kan du läsa mer om hur du gör om vill klaga eller skicka in ett tips.

Hur gör man om man vill läsa en avliden anhörigs journal?

Har jag rätt att få med mig min journal när jag byter tandläkare?