När någon nära barnet vårdas på rättspsykiatrisk klinik

Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö vårdar patienter som antingen är psykiskt sjuka och som behöver vara på sjukhus för att inte skada sig själv, eller som var psykiskt sjuka när de begick ett brott och domaren bestämde att de behöver vård istället för fängelse för att kunna må bättre. En del vårdas bara ett par veckor på rättspsykiatrin medan andra kan vårdas i flera år.

Det kan ta lång tid att bli frisk. Patienten vårdas på en avdelning och där få de någon att prata med och medicin för att må bättre. Det finns olika avdelningar på rättspsyk i Växjö. Vissa avdelningar vårdar de som mår lite sämre och som måste stanna på avdelningen. Andra avdelningar är för de patienter som mår lite bättre och de patienterna får gå ut med personal eller själva. En del avdelningar förbereder patienten för att komma hemma igen.  

Läs mer om psykisk sjukdom här.

Läs mer om rättspsykiatrin här.

Livet påverkas för alla som lever nära en person som har en psykisk sjukdom.

När en familjemedlem vårdas på Rättspsykiatriska kliniken är det vanligt att barn och ungdomar har många frågor som man vill ha svar på.  Det är vanligt att barn och ungdomar beskriver att det känns som det snurrar i huvudet, att de har tusen tankar och massa starka känslor som rusar runt i kroppen. Allt på en och samma gång.

Som barn och ungdom kan den vara svårt att förstå varför personen var väldigt arg och bråkade eller varför personen var så ledsen. Man vet kanske inte varför polisen hämtade personen. Det kan vara många frågor och oro som väcks. Vad ska man säga till kompisarna? Hur har mamma eller pappa det på rättspsyk? Varför får mamma eller pappa inte prata med mig i telefon? Det är viktigt att barnet får svar på sina frågor och information. 

Om barnet inte får svar på sina frågor är det lätt att försöka skapa en egen bild av vad som hänt. Kanske bygger barnet upp fantasier och då kan det hända att det känns värre än vad det är. Barnet har rätt att ställa frågor och att få svar!

Ibland kan det kännas svårt att ställa frågor till de vuxna i familjen. Kanske ser barnet att de är ledsna, arga eller oroliga och vill ta hänsyn till dem. Det kan vara svårt för vuxna att veta vad barnet undrar över om man inte frågar. Det finns hjälp att få både för barnet och andra i familjen.

Barnet har rätt att må så bra som möjligt och rätt att få hjälp att må bättre om barnet mår dåligt.

Barnet har rätt att få information och råd. Om en person i barnets familj eller närhet har en psykisk sjukdom och vårdas på rättspsyk har barnet rätt att få träffa någon och prata med för att få svar på sina frågor. Personalen ska förklara för barnet på ett sätt som hen förstår. Om barnet undrar över något får hen alltid fråga.

Barnet har rätt att få stöd. Om barnet själv mår dåligt för att syskon, förälder eller annan person i barnets närhet har en psykisk sjukdom och vårdas på rättspsyk har barnet rätt att få hjälp och behöver inte klara det på egen hand.

Patientlagen ger barnet rätt att få information, råd och stöd när en familjemedlem eller annan närstående mår psykiskt dåligt och vårdas på rättspsyk.

Alla som arbetar i vården arbetar för barnets bästa. Ibland kan föräldrars psykiska ohälsa eller psykiska sjukdom påverka hur de är som föräldrar och hur de klarar av att ta hand om sitt barn. Om vi är oroliga för hur barnet har det hemma har vi ett ansvar att informera socialtjänsten om barnets situation så att barnet och familjen kan få hjälp och stöd.

 Det sätt vi informerar socialtjänsten när vi är oroliga för barnets situation kallas en orosanmälan och handlar om att vi vill att socialtjänsten ska se om de kan hjälpa barnet och familjen. Du kan även själv kontakta socialtjänsten och berätta om barnets hemsituation.

 Här kan du läsa vad socialtjänsten kan hjälpa barnet och familjen med: Koll på soc.

Om barnet har en förälder eller närstående med psykisk sjukdom och som vårdas på rättspsyk kan barnet få prata med någon som kan ge svar på barnets frågor och ge hjälp om barnet mår dåligt.

Alla som arbetar i vården arbetar för barnets bästa. Det är aldrig bra för ett barn att leva med hot, våld eller övergrepp i familjen. Vi samarbetar därför med socialtjänsten och informerar dem om barnets situation genom en orosanmälan så att barnet och familjen kan få hjälp och stöd.

När barnet behöver någon att prata med

Barn och ungdomshälsan – Hit kan barn vända sig för att få hjälp att må bättre. Barn och ungdomshälsan arbetar med familjer och barn mellan 6-18 år. Vi träffar barn, ungdomar och föräldrar antingen tillsammans eller var för sig när det finns behov av att prata om tankar, känslor och beteenden och att söka lösningar på upplevda problem.

Familjefrid Kronoberg - Hos oss finns möjlighet för barn att prata med någon vuxen som kan hjälpa barnet att sätta ord på och förstå om hen har upplevt våld i familjen. Antingen så pratar vi själva eller så får barnet möjlighet att träffa andra barn i grupp som upplevt ungefär samma sak.

När du eller barnet vill veta mer om psykiska sjukdomar, våld i hemmet eller om rättspsykiatrin

Du och barnet kan hitta mycket information om våld i familjen här på 1177.se.. Det går även bra att ringa till 1177. 

Om någon i barnets familj eller närhet vårdas på rättspsykiatriska kliniken har barnet rätt att få svar på sina frågor. Barnet har rätt att kontakta kliniken och få råd och information. I de fall vi inte får lov att prata om en patients situation har vi ändå möjlighet att berätta om hur det är att vårdas på rättspsykiatrin, och vi har möjlighet att skicka broschyrer med informationen om kliniken och psykiska sjukdomar.

När någon i barnets familj eller närhet får vård inom rättspsykiatrin

Om en vuxen barnets familj eller närhet vårdas på rättspsykiatriska kliniken kan de barnombud som arbetar där svara på barnets frågor. Det enklaste sättet att hitta rätt är att börja med att prata med ett barnombud inom rättspsykiatrin. Ringa till rättspsykiatriska kliniken på 0470-58 64 79 eller ring växeln på 0470 – 58 80 00 och be om att bli kopplad till den avdelning som personen är på eller fråga efter Barnrättsombud. Det går också bra att mejla till barnrattsombud@rattspsykiatrin.se och ställa frågor.

Rättspsykiatriska kliniken – Information till barn om Rättspsykiatriska kliniken, hur ett besök går till, hur det är att vårdas här, med mera.

När en vuxen i familjen inte mår bra – En webbsida där hälso- och sjukvården har samlat olika sätt som barn kan få hjälp på när en vuxen i familjen inte mår bra.

BUFFF - Information för barn som har mamma, pappa, förälder, familjemedlem eller syskon i fängelse, häkte eller frivård.

UMO – Information om en närstående är psykiskt sjuk. UMO är en webbplats för unga mellan 13 och 25 år. På UMO kan unga hitta svar på frågor om våld, att må dåligt, hälsa och vart man kan få hjälp.

Om familjen – Information på UMO om olika situationer som kan uppstå i en familj och som inkluderar hot, våld, övergrepp och ”hedersrelaterat” våld och förtryck.

Grubbel – Information för unga mellan 15-25 år om hur man kanske kan göra vardagen lite enklare om man har en förälder som dricker för mycket eller mår psykiskt dåligt. En mötesplats för unga med liknande erfarenheter.

Kuling - En mötesplats och en informationssida för barn som har en förälder med psykisk ohälsa. Här kan barn få information om psykiska sjukdomar och chatta med andra.

Maskrosbarn - En barnrättsorganisation som stödjer barn som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk. 

BRIS – Barnets rätt i samhället är en organisation som finns till för barn och ungdomar som vill ha någon att prata med om det jobbiga som händer i ens liv. Det går att ringa och mejla till BRIS samt att chatta med BRIS och andra barn och ungdomar i liknande situationer. 

Anhörigjouren – länkar till olika organisationer som kan ge stöd.

Jag vill veta – allt om dina rättigheter vid brott – En hemsida som förklarar t.ex. våld i familjen och andra brott som man som barn kan uppleva. Vänder sig till barn 4-7, 8-13 samt ungdomar 14-18.

Att leva med psykisk ohälsa: En film om Sophies mamma Anette som har diagnoserna bipolär, tvångssyndrom, borderline och ADHD. Som mamma kunde hon inte alltid finnas där för Sophie.

Johans mamma missbrukar alkohol: En film om hur det är att ha en mamma som dricker för mycket alkohol.

Fredriks pappa har en psykisk sjukdom: En film som förklarar hur det kan vara att som barn ha en pappa med psykisk sjukdom.

Tinas bror Daniel har en ADHD-diagnos: En film om hur det är att ha ett syskon som har ADHD.

Amandas pappa har ångest: En film om hur det är att ha en pappa med ångest.

Sofias mamma lider av depression: En film om hur det är att ha en förälder som lider av depression.

Alis pappa lider av PTSD: En film om hur det är att ha en förälder som lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.