När någon nära barnet har ett missbruk

Vem som helst kan utveckla ett missbruksproblem med alkohol, droger eller läkemedel och det förekommer i alla bostadsområden, i alla åldrar och bland både kvinnor och män. Ofta kan man inte se vem som har problem.

Det finns alltid en risk med att dricka alkohol, använda droger eller läkemedel eftersom dessa är skadliga och beroendeframkallande. Alkohol, droger och läkemedel påverkar hjärnan, kroppen, hälsan, humöret, minnet och beteendet på olika sätt hos den som har ett missbruksproblem.

Om man blir beroende av alkohol, droger eller läkemedel beror det bland annat på ålder, vikt och kön. Det är väldigt olika hur lite eller hur mycket vi kan dricka alkohol eller använda droger och läkemedel för att det ska bli ett problem. Forskning har också visat att ett alkohol- eller drogberoende kan vara ärftligt. Det betyder att om man har en familjemedlem som är beroende av alkohol eller droger är det större risk att man själv kan få problem.

En del personer använder alkohol eller droger varje dag, medan andra kan ha långa perioder där de inte dricker någon alkohol eller tar droger eller läkemedel. En person som har ett missbruk har inte längre kontroll att bestämma över sitt beroende, det blir istället alkoholen eller drogerna som styr livet. Missbruket får i stort sätt alltid negativ påverkan på familjen och andra som lever med en person som är beroende av alkohol, droger eller läkemedel.

Om någon i barnets familj eller närhet har missbruksproblem kan det påverka barnet på olika sätt. Många barn och ungdomar kan känna en oro och ångest över familjemedlemmens missbruk och hur det påverkar familjen. En del blir deprimerade och behöver någon att prata med.

Barn och ungdomar kan också ta på sig skulden för att ens förälder eller annan närstående dricker alkohol, använder droger eller läkemedel, eller ta på sig uppgiften att ”bota” den som missbrukar. Många barn och ungdomar tar ett allt för stort ansvar för tidigt i livet för att få vardagen att fungera. Det kan vara ansvar för syskon, för matlagning och hushållssysslor, eller för att dölja missbruksproblemet för andra.

Om barnet har en förälder som missbrukar alkohol, narkotika eller läkemedel så tänk på följande:

• Det är inte barnets fel att mamma eller pappa eller annan närstående missbrukar.
• Barnet är inte ensam om att ha en förälder som dricker, använder droger eller läkemedel.
• Det är tillåtet att prata om missbruket.
• Barnet kan inte bota sin mamma eller pappa.
• Barnets mamma eller pappa kan bli bra igen.
• Barnet kan själv behöva hjälp.
• Med rätt kunskap och stöd kan man bryta mönstret.
• Barnet har rätt att må bra.

Barnet har rätt att må så bra som möjligt och rätt att få hjälp att må bättre om barnet mår dåligt.

Barnet har rätt att få information och råd. Om en person i barnets familj eller närhet har en psykisk ohälsa eller en psykisk sjukdom har barnet rätt att få träffa någon och prata med för att få svar på sina frågor. Personalen ska förklara för barnet på ett sätt som hen förstår. Om barnet undrar över något får hen alltid fråga.

Barnet har rätt att få stöd. Om barnet själv mår dåligt för att syskon, förälder eller annan person i barnets närhet har en psykisk ohälsa eller en psykisk sjukdom har barnet rätt att få hjälp och behöver inte klara det på egen hand.

Patientlagen ger barnet rätt att få information, råd och stöd när en familjemedlem eller annan närstående mår psykiskt dåligt.

Alla som arbetar i vården arbetar för barnets bästa. Ibland kan föräldrars psykiska ohälsa eller psykiska sjukdom påverka hur de är som föräldrar och hur de klarar av att ta hand om sitt barn. Om vi är oroliga för hur barnet har det hemma har vi ett ansvar att informera socialtjänsten om barnets situation så att barnet och familjen kan få hjälp och stöd.

Det sätt vi i vården informerar socialtjänsten när vi är oroliga för barnets situation kallas en orosanmälan och handlar om att vi vill att socialtjänsten ska se om de kan hjälpa barnet och familjen. Du kan även själv kontakta socialtjänsten och berätta om barnets hemsituation.

Här kan du läsa vad socialtjänsten kan hjälpa barnet och familjen med: Koll på soc.

Om barnet har en familjemedlem som får vård för att personen har ett missbruk kan barnet få prata med någon som kan ge barnet svar på sina frågor och hjälp om barnet mår dåligt.

När barnet själv behöver någon att prata med
Barn och ungdomshälsan – Hit kan barnet vända sig för att få hjälp att må bättre. Barn och ungdomshälsan arbetar med familjer och barn mellan 6-18 år. Vi träffar barn, ungdomar och föräldrar antingen tillsammans eller var för sig när det finns behov av att prata om tankar, känslor och beteenden och att söka lösningar på upplevda problem.

Glimten – För barn som har någon i sin familj som missbrukar eller har missbrukat alkohol, droger eller läkemedel. Barn och ungdomar mellan 6-20 år har möjlighet att träffa andra barn och ungdomar i liknande situationer.

Integrerad missbruks- och beroendemottagning i Växjö - Vi träffar barn som har någon i sin familj med missbruksproblem, eller ungdomar från 16 år och uppåt med eget risk- och missbruk. Hos oss får barnet råd, stöd och behandling, både enskilt och i grupp.

Integrerad missbruks- och beroendemottagning i Ljungby - Vi träffar barn som har någon i sin familj med missbruksproblem, eller ungdomar från 16 år och uppåt med eget risk- och missbruk. Hos oss får barnet råd, stöd och behandling, både enskilt och i grupp.

Du och barnet kan hitta mycket information om missbruk här på 1177.se. Det går även bra att ringa dem på 1177. Det finns dessutom en möjlighet att skriva anonyma frågor om sjukdomar här.

Om någon i barnets familj eller närhet får hjälp inom vården kan de som arbetar där berätta vad som kommer att hända och svara på barnets frågor om missbruk av alkohol, droger och läkemedel. Barnet kan tillsammans med sin familjemedlem fråga efter någon som kan ge barnet mer information. Det går även bra att ringa för att beställa tid för ett samtal.

När en vuxen i familjen inte mår bra – En webbsida där hälso- och sjukvården har samlat olika sätt som barn kan få hjälp på när en vuxen i familjen inte mår bra.

 Drugsmart: Information om droger, missbruk och hur det kan påverka barnet och familjen.

 Koll på soc – En webbplats riktad till barn och unga med information om vad socialtjänsten gör.

 Trygga barnen – Trygga Barnen stöttar barn och unga upp till 25 år som har en närstående som har problem med alkohol, andra droger eller mår psykiskt dåligt. Den grundades av Olivia Trygg och hennes mamma Agneta utifrån deras erfarenheter av pappans alkoholmissbruk. 

 Grubbel – Information för ungdomar mellan 15-25 år om hur man kanske kan göra vardagen lite enklare om man har en förälder som dricker för mycket eller mår psykiskt dåligt. En mötesplats för unga med liknande erfarenheter.

 Maskrosbarn - En barnrättsorganisation som stödjer barn som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk.  

BRIS – Barnets rätt i samhället är en organisation som finns till för barn och ungdomar som vill ha någon att prata med om det jobbiga som händer i ens liv. Det går att ringa och mejla till BRIS samt att chatta med BRIS och andra barn och ungdomar i liknande situationer.

 Anhörigjouren – länkar till olika organisationer som kan ge stöd.

Johans mamma missbrukar alkohol: En film om hur det är att ha en mamma som dricker för mycket alkohol.