FÖR DIG SOM HAR EN NÄRSTÅENDE MED PROBLEM

När någon nära dig har dött

Innehållet gäller Kronoberg

När någon i familjen dör vänds tillvaron upp-och-ner för både barn och vuxna. För det mesta hittar man sätt att stödja varandra i familjen eller med vänner. Det är vanligt att man känner många olika känslor; ledsamhet, förtvivlan, chock, sorg, ilska och kanske även lugn eller lättnad om personen varit sjuk en tid.   Du har rätt att få reda på vad som har hänt. Det är viktigt att veta att det inte är ditt fel att någon dör. Du har rätt att må bra och få någon att prata med om du behöver det. Det finns hjälp att få, du är inte ensam.

När någon nära dig dör

Död och separation är svårt för vuxna men ännu svårare för barn. När det ofattbara hänt vill man allra helst fortsätta precis som vanligt med sitt liv. Man vill vara som alla andra. 

Samtidigt önskar barn och ungdomar att vuxna ska känna och förstå deras smärta. De vill att vuxna intuitivt ska veta när de vill ha en kram.

Barn är mycket väl medvetna om den förlust de är med om när en förälder dör. Barnets fokus är på nuet och i framtiden. De vet mycket väl vad de förlorat och funderar mycket över hur livet ska fortsätta utan den saknade föräldern. De kan inte förstå vidden och konsekvenserna av vad det betyder att förlora en förälder.

 Barn och ungdomar sörjer inte alltid som vuxna. En del vuxna tror därför felaktigt att barnet eller ungdomen ”har glömt”, ”har vant sig” eller ”inte bryr sig”. Inget kan vara mer felaktigt. Barnet eller ungdomen kan då känna sig missförstådd. 

Det är aldrig ditt fel att någon i din familj eller annan närstående har dött! Du har rätt att få den information och det stöd du behöver för att hantera din speciella situation, läs mer om hur du kan få hjälp längre ner på sidan.

Hur påverkar det dig?

När någon man står nära och tycker väldigt mycket om dör påverkas hela livet. Det första är smärtan i saknaden efter den person som funnits där. Det andra är svårigheterna i nuet och rädslan och oron över hur det ska bli.

En del barn och ungdomar gråter mycket när de har sorg, andra gråter inte alls. En del vill prata mycket om det som hänt, andra vill sörja för sig själva. Det finns inget rätt eller fel. Samma person kan sörja på olika sätt vid olika tillfällen.

Man sörjer olika

Sorgen kan kännas olika beroende på vad som har hänt, och upplevelsen påverkas av vem du är, hur gammal du är och vad du har för erfarenheter, kunskap och personlighet. Vilket stöd du har omkring dig kan också spela roll.

Sorg visar sig inte bara genom att man blir ledsen och gråter. Ofta kan man också

  • få svårt att koncentrera sig
  • bli arg och irriterad
  • växla snabbt mellan att vara glad, ledsen och arg
  • bli jättetrött och känna sig helt slut
  • sova sämre på nätterna
  • tappa lust att göra saker
  • få ont i kroppen
  • börja äta mer eller äta mindre

Det kan också hända att man blir arg. Man kan bli arg på den som har dött och lämnat en eller arg på en läkare som inte kunde rädda personen. Eller på någon som säger något som känns opassande eller dumt.

Känna skuld

Det är också vanligt att känna skuldkänslor. En del känner skuld för att de lever, när någon de känner har dött. Man kan även känna skuld för att man till exempel tänkt något dumt om någon som dött, sagt något dumt eller om man bråkat och inte hunnit göra allt bra igen. När någon har dött är det vanligt att man pratar med personen och att det känns som om han eller hon fortfarande finns. Det kan ta lång tid innan man verkligen förstår vad som har hänt.

Barn och ungdomar undrar kanske över hur de ska klara sig utan den person som dött. De flesta kommer att på olika sätt bearbeta dödsfallet under hela sin uppväxt och in i vuxenlivet. Därför är det viktigt att ha någon att prata med – båda när man är barn och ung – men också senare i livet. 

Det är aldrig ditt fel att någon i din familj eller annan närstående har dött! Du har rätt att få den information och det stöd du behöver för att hantera din speciella situation, läs mer om hur du kan få hjälp längre ner på sidan.

Dina rättigheter

Du har rätt att må så bra som möjligt och få hjälp att må bättre om du mår dålig.Du har rätt att få information och råd. Om en familjemedlem eller annan person i din närhet har dött har du rätt att få träffa någon och prata med för att få svar på dina frågor.

Du har rätt att få stöd. Om du mår dåligt för att en familjemedlem eller annan person i din närhet har dött har du rätt att få hjälp och behöver inte klara det på egen hand.

Patientlagen ger dig rätt att få information, råd och stöd när någon i familjen eller annan närstående dör. 

Det är aldrig ditt fel att någon i din familj eller annan närstående har dött! Du har rätt att få den information och det stöd du behöver för att hantera din speciella situation, läs mer om hur du kan få hjälp längre ner på sidan.

Orosanmälan

Alla som arbetar i vården arbetar för barnets bästa. Ibland kan en familjemedlems död påverka hur familjen klarar av att ta hand om sitt barn. Om vi är oroliga för hur du har det hemma har vi ett ansvar att informera socialtjänsten om din situation så att du och din familj kan få hjälp och stöd. 

Det sätt vi informerar socialtjänsten när vi är oroliga för din situation kallas en orosanmälan och handlar om att vi vill att socialtjänsten ska se om de kan hjälpa dig och din familj. Du kan även själv kontakta socialtjänsten och berätta om din hemsituation. 

Här kan du läsa vad socialtjänsten kan hjälpa dig och din familj med: Koll på soc

Det är aldrig ditt fel att någon i din familj har dött! Du har rätt att få den information och det stöd du behöver för att hantera din speciella situation, läs mer längre ner på sidan.

Här kan du få hjälp

Om någon i familjen eller annan närstående dör kan du få prata med någon som kan ge dig svar på dina frågor och hjälp om du mår dåligt. 

När du själv behöver någon att prata med

Barn och ungdomshälsan – Hit kan du vända dig för att få hjälp att må bättre. Barn och ungdomshälsan arbetar med familjer och barn mellan 6-18 år. Vi träffar barn, ungdomar och föräldrar antingen tillsammans eller var för sig när det finns behov av att prata om tankar, känslor och beteenden och att söka lösningar på upplevda problem.

Samtalsgrupper för barn och ungdomar som förlorat en förälder eller ett syskon. För mer information eller för att anmäla ditt intresse för att delta i en samtalsgrupp kan du ringa till Lekterapin, på telefon 0470-58 84 49.

Hit kan man vända sig när någon närstående oväntat har dött

Vårdcentralen: Du kan få hjälp på din vårdcentral med krisbearbetande samtal, sjukskrivning med mera.

Akutpsykiatriska mottagningen: Tel: 0470-58 61 00

Anhörigkonsulent/samordnare: Nås via kommunens växel.

Jourhavande präst: Krisbearbetande samtal, ring 112

Jourhavande medmänniska: Stödjande samtal. Ring 08-702 16 80

Sjukhuskyrkan Växjö/Ljungby: Ring 0470-58 80 00

Sorgegrupper: Via sjukhuskyrkan och/eller din församling

SPES: - Riksförbundet för suicidprevention och efterlevande stöd erbjuder stöd genom samtalsgrupper, telefonjour, kontaktpersoner och facebooksgrupper

Tel: 070-430 26 16 eller 070-673 13 17

När du vill veta mer om dödsorsaken

Du kan hitta mycket information om olika sjukdomar och skador som eventuellt kan ha orsakat dödsfallet här på 1177.se. Det går även bra att ringa dem på 1177. Det finns dessutom en möjlighet att skriva anonyma frågor om dödsorsaken här.

Det är aldrig ditt fel att någon i din familj eller annan närstående har dött! Du har rätt att få den information och det stöd du behöver för att hantera din speciella situation.

Länkar

När någon dör i familjen – Information på 1177 om vad som händer med barnen när någon i familjen dör.  

Sorg – Information på UMO om den sorg man kan känna när någon i ens närhet har dött. 

BRIS – Barnets rätt i samhället är en organisation som finns till för barn och ungdomar som vill ha någon att prata med om det jobbiga som händer i ens liv. Det går att ringa och mejla till BRIS samt att chatta med BRIS och andra barn och ungdomar i liknande situationer.

Till toppen av sidan