Könsdysfori kan leda till olika besvär. Här är några exempel:

• Det kan handla om hur andra ser och benämner dig. Att du har ett namn som inte passar din könsidentitet, att andra använder fel pronomen och inte ser och bekräftar dig som den du själv upplever att du är.
• Du kan ha svårt att delta i vardagen på det sätt du vill. Det kan vara jobbigt att se dig själv i spegeln, vara naken eller byta om med andra. Det kan också vara svårare att träna, besöka badhuset eller ha sex.
• Du kan må dåligt psykiskt.

Det är olika från person till person hur könsdysfori känns. Vissa upplever det starkt och hela tiden, vissa upplever det mest i särskilda situationer. Du kan känna igen dig i vissa saker även om du inte har könsdysfori.

Här är några saker som du kan göra själv för att minska din könsdysfori eller stå ut när det är svårt:

• Använd det pronomen och namn som passar dig och be andra använda det.   
• Testa olika kläder, frisyrer, smink eller andra sätt att uttrycka dig på för att se vad du mår bäst av.
• Använd en bh och silikoninlägg om du vill göra brösten större.
• Använd en så kallad packer om du vill att det ska se ut som att du har en penis. En packer är en penis i silikon som du kan ha i dina underkläder.

• Vissa som mår dåligt i sin kropp blir till exempel hjälpta av så kallade binders som plattar till bröstkorgen, eller underkläder som döljer andra kroppsformer. Läs instruktionerna noga så du använder dem på ett säkert sätt.
• Använd ord och uttryck om kroppen som känns bekräftande för dig.
• Var tydlig med om det finns saker som du inte vill att den du har sex med gör. Du kan också berätta om det finns saker som du gärna vill att hen gör eller säger.
• Du kan byta namn genom att göra en ansökan till Skatteverket. Läs mer om att byta förnamn på Skatteverket.
• Du kan byta juridiskt kön. Läs om det senare i texten. 

Prata med andra i samma situation

Att fundera på sin könsidentitet kan ibland kännas ensamt. Då kan det hjälpa att försöka hitta personer med liknande erfarenheter. Det finns föreningar där du kan träffa andra i samma eller liknande situation. Du kan också få kontakt med andra och diskutera sådant som rör könsdysfori i olika grupper på internet.

Kontakta en läkare, kurator eller psykolog på vårdcentralen, eller en psykiatrisk mottagning om du vill tala med någon i vården om din könsidentitet. I vissa regioner finns det också speciella hbtqi-mottagningar som det går att söka sig till.

Du som är ung kan kontakta ungdomsmottagningen, eller elevhälsan om du går i skolan. Åldersgränsen kan vara olika på olika ungdomsmottagningar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.  

Hjälp om du mår psykiskt dåligt

Kontakta en vårdcentral, ungdomsmottagning, barn och ungdomspsykiatrisk mottagning eller psykiatrisk mottagning om du mår psykiskt dåligt. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning  och hjälp med var du kan söka vård.

Om du har självmordstankar

Sök vård på en vårdcentral om du har självmordstankar som inte går över eller om du mår så dåligt att du har svårt att klara av vardagen. Där kan du antingen få behandling eller råd om var du kan få vidare hjälp.

Sök vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår så dåligt att situationen känns outhärdlig eller om du har allvarliga tankar eller planer på att ta ditt liv. 

Den könsbekräftande medicinska behandlingen kan påbörjas när utredningsteamet har ställt diagnos och bedömer att tiden att inleda behandling är rätt.

Olika individer behöver olika behandling. Här är det viktigt att utgå från just dina behov. Ditt utredningsteam kan berätta mer om behandlingarna och ni bestämmer tillsammans vilka behandlingar som är rätt för dig.

En del behandlingar behöver du vara över 18 år för att få.

Här är några exempel på vilken behandling som kan erbjudas.

Hormonbehandling

Du som har fyllt 18 år kan få en hormonbehandling för att förändra kroppen så att den stämmer bättre med din könsidentitet. Pubertetshämmande behandling och hormonbehandling kan i undantagsfall även ges till personer under 18 år. Ditt team kan hjälpa dig att ansöka om det.

Den hormonbehandling som ges är antingen maskuliniserande behandling med testosteron eller feminiserande behandling med östrogen. Östrogen kombineras ofta med läkemedel som minskar testosteron eller dess effekter.

Du kan få hjälp att stoppa din mens innan du påbörjar din hormonbehandling. Detta gäller även personer under 18 år. För vissa räcker sådan behandling.

Innan du påbörjar en hormonbehandling ska du bli erbjuden att spara spermier eller ägg för att eventuellt kunna få barn som du är genetiskt släkt med i framtiden.

Läs mer om hur hormonsystemet fungerar.

Hormonerna finns i olika former

Du ka få östrogen som plåster, gel och ibland som tabletter. Testosteron kan du få som gel eller med en spruta. Hormoner som du får med spruta håller i sig under längre tid, medan det är lättare att justera dosen med gel.

Skydda dig mot graviditet om det behövs

Under hormonbehandling kan du oftast inte bli gravid eller göra någon annan gravid, men hormonbehandlingen är inte något säkert preventivmedel. Använd ett graviditetsskydd om du har sex på ett sätt som kan leda till en graviditet och vill vara helt säker på att det inte sker en befruktning.

Alla påverkas olika av hormonbehandling

De flesta fysiska förändringarna sker under de första två åren av hormonbehandlingen. Det gäller för både testosteron och östrogen. Hur mycket kroppen förändras och exakt hur lång tid det tar kan variera mycket från person till person.

Vissa vill att hormonerna ska påverka kroppen så mycket som möjligt och fortsätter att ta hormoner hela livet. Andra vill bara ha vissa förändringar och får då ta hormoner under en kortare period och i lägre dos.

Behandling med testosteron

Behandling med testosteron kan påverka kroppen på flera sätt:

• Din mens upphör.
• Det blir lättare att bygga muskler.
• Din klitoris blir större.
• Du får mindre underhudsfett på höfterna och nedre delen av magen.
• Din röst blir mörkare.
• Du får ökad kroppsbehåring och skägg, medan håret på huvudet kan tunnas ut.
• Du kan under en övergångsperiod få mer akne.

Testosteron påverkar inte din benstomme, din kroppslängd eller storleken på dina händer och fötter. De flesta förändringarna försvinner igen om du slutar ta testosteron.

Det som inte försvinner är de röstförändringar och den klitorisförstoring du har hunnit få. Ökad skäggväxt och kroppsbehåring blir också bestående efter att du har slutat med testosteron.

Behandling med östrogen

Behandling med östrogen kan påverka kroppen på flera sätt:

• Dina bröst växer.
• Du får mer underhudsfett på höfterna och nedre delen av magen.
• Din hud blir mjukare.
• Dina testiklar blir mindre.
• Din spermieproduktion minskar.
• Det blir svårare att få stånd.

Östrogen påverkar inte din benstomme, din kroppslängd eller storleken på dina händer och fötter. Din röst och hårväxt i ansiktet påverkas inte heller av östrogenet. Hårväxten på kroppen kan minska något.

Sex under hormonbehandling

Vissa upplever en ökad sexlust när de behandlas med hormoner, både testosteron och östrogen. Delvis kan det bero på hormonerna, delvis på att du kanske börjar känna dig mer bekväm med din kropp. För andra kan sexlusten minska eller inte förändras alls.

Testosteronblockerare och östrogenbehandling sänker nivån av testosteron. Det kan göra att penisen inte blir lika hård som tidigare. Diskutera med din läkare om du inte vill ha just den effekten. Hen kan försöka att anpassa hormonbehandlingen så att det inte blir så.

Testosteron gör att klitoris växer och många upplever att klitoris blir känsligare. Testosteron kan också göra en medfödd slida mindre töjbar. Då kan könssjukdomar överföras lättare och du kan få svampinfektioner. Ta det försiktigt och använd mycket glidmedel om du vill använda slidan när du har sex. En östrogenkräm kan göra så att slidan blir mindre torr och påverkar inte kroppen i övrigt. 

Röstbehandling hos en logoped

Östrogen påverkar inte rösten, därför blir du som tar östrogen erbjuden röstbehandling hos en logoped. Logopeden ger rådgivning och behandling så att du kan höja röstläget och rösten uppfattas som mer kvinnlig.

Testosteron gör ofta rösten mörkare och grövre. Du får röstbehandling hos en logoped om du behöver det.

Hårborttagning

Hårborttagning med diatermi eller laser ingår i den könsbekräftande behandlingen. Olika regioner har olika regler för när du kan påbörja hårborttagning och vilka delar på kroppen som ingår.

Hjälpmedel

Det varierar mellan olika regioner vilka hjälpmedel du kan få. Här är exempel på hjälpmedel som finns:

• Du kan få en specialgjord penisprotes eller en packer som är en redan tillverkad penis.
• Du kan få en binder som gör bröstkorgen plattare.
• Du som har håravfall kan få peruker eller hårersättningar som hjälpmedel.

Det är individuellt om du behöver könsbekräftande operationer eller inte. Alla behöver inte genomgå alla de operationer som är möjliga för att må bra.

Vissa ingrepp genomförs nästan alltid vid ett och samma tillfälle, medan andra genomförs i flera steg. 

Könsbekräftande behandling kan ske först när din utredning är klar och du har fått en diagnos.

Det är en grupp experter på könsdysfori från hälso- och sjukvården som fattar beslut om du får genomgå könsbekräftande underlivskirurgi. Beslut om andra typer av könsbekräftande kirurgi fattar ditt utredningsteam beslut om. 

Könsbekräftande underlivskirurgi 

Expertgruppen som fattar beslut om vilka som får genomgå underlivskirurgi består av vårdpersonal med erfarenhet från olika team som utreder könsdysfori. 

För att kunna genomgå underlivskirurgi finns det flera krav enligt lagen som behöver uppfyllas: 

• Du är folkbokförd i Sverige. 
• Du är minst 18 år. På personer som är yngre än 23 år får testiklarna eller äggstockarna bara tas bort om det finns synnerliga skäl för detta. Det kan till exempel vara att personen får stora psykiska besvär om hen behöver vänta till 23 års ålder. Det är ovanligt att personer som är under 23 år får könsbekräftande underlivskirurgi. 
• Du upplever sedan en lång tid att din kropp inte stämmer överens med din könsidentitet
• Man kan anta att du kommer att leva i denna könsidentitet under en överskådlig tid.

Att tänka på inför operationer

Det kan alltid uppstå komplikationer vid en operation och det gör vanligtvis ont efteråt. Vissa av de könsbekräftande operationerna ger synliga ärr. Prata med plastikkirurgen som ska genomföra dina operationer för att få veta vilka komplikationer det kan innebära för dig.

Du kan spara könsceller

Du kan spara spermier eller ägg om du vill kunna få barn som du är genetiskt släkt med i framtiden. Spermierna eller äggen kan användas vid en IVF, provrörsbefruktning.

Läs mer om att donera ägg eller spermier.

Exempel på operationer för att kroppen ska bli kvinnligare

• Du kan få möjlighet till en bröstförstoring om brösten inte har utvecklats tillräckligt efter ungefär ett år med östrogenbehandling eller om du inte kan ta östrogen.

• Du kan få stämbandskirurgi om din röst inte har blivit ljusare av röstbehandlingen. 
• Storleken på den främre delen av struphuvudet som kallas adamsäpplet kan minskas för att skapa ett mer feminint utseende.
• Du kan genomgå könsbekräftande kirurgi av underlivet för att få en slida, klitoris och blygdläppar. Samtidigt tas testiklarna och penis bort.  

Vid könsbekräftande underlivskirurgi skapas en vulva som består av slidan, slidöppningen, klitoris samt de inre och yttre blygdläpparna. Klitoris görs av penisollonet och har oftast kvar förmågan att ge orgasm. Kirurgen gör urinröret kortare och skapar en ny urinrörsöppning. Hud från pungen och huden runt pungen används för att konstruera de inre och yttre blygdläpparna.

Ibland behöver man göra mindre korrigeringsoperationer efter den första operationen.

Den nya vaginan kallas för neovagina, erhållen vagina eller slida.

Du behöver stavträna varje dag för att inte slidan ska dra ihop sig eller förkortas. Stavträning innebär att du för in en stav i slidan. Först använder du en liten tunn stav och sedan använder du större varianter.

När vaginan har läkt behöver du fortsätta med stavträningen dagligen i hela livet. Du kan ersätta stavträningen med vaginala samlag eller en dildo i slidan när du onanerar.

Exempel på operationer för att kroppen ska bli manligare

Du kan operera bort brösten för att få en manligare bröstkorg. Ofta behöver bröstvårtornas storlek och placering justeras. Det är vanligt att behöva mer än en operation för att uppnå önskat resultat.

Du kan också till exempel operera bort livmoder, äggstockar, äggledare och slida. Det finns också sätt att konstruera en penis och pung för den som vill det. En penis kan skapas av hud från underarmen eller låret.

Det går att operera in en erektionsprotes om du vill ha det och urinröret kan förlängas. Ett annat alternativ är att lyfta fram klitoris och skapa en liten penis av denna. En pung kan skapas genom att kirurgen sätter in testikelproteser av silikon i de yttre blygdläpparna.

Att tänka på när du har sex efter underlivskirugi

Vänta med att ha sex där ditt könsorgan är inblandat tills kroppen har läkt om du har genomgått en underlivskirurgi. Kirurgen som opererar dig kan berätta hur länge du ska vänta.

Vänta lika länge med anala samlag som med vaginala samlag om du har fått en ny slida. Erhållna slidor är inte så töjbara, och väggen mellan slidan och analen är tunn. Det kan lätt bli små sår eller sprickor i slidan. Då kan könssjukdomar överföras lättare och du kan få svampinfektioner. Använd mycket glidmedel och gör bara sådant som känns bra.

En klitoris som görs av penisollonet har i allmänhet bevarad känsel.

Du som har en ny penis som är skapad av klitoris har full känseln i den. För dig som har en penis som inte är skapad av klitoris bevaras klitoris i basen av penis som därmed får erogen känsel.

Du kan få stavar inopererade ett år efter operationen om din nya penis inte kan bli hård. Stavarna gör det möjligt att ha omslutande eller penetrerande sex med den nya penisen.

Det juridiska könet är det som står i ditt pass och på dina id-handlingar. Det syns också på den näst sista siffran i ditt personnummer eller samordningsnummer. De juridiska kön som finns är man och kvinna.

Du behöver inte ha kontakt med den könsbekräftande vården för att byta juridiskt kön och du behöver ingen medicinsk diagnos.

Hur gör jag för att byta juridiskt kön?

Du ansöker om att byta juridiskt kön hos Socialstyrelsen.

För att kunna ansöka om att byta juridiskt kön ska bland annat följande vara uppfyllt:

• Du ska ha en upplevd könsidentitet som stämmer bättre överens med det andra juridiska könet än det du har nu. Det är din egen upplevelse som är viktigast.
• Man ska kunna anta att du vill leva i denna könsidentitet under lång tid.
• Du som ansöker måste ha fyllt 16 år. Om du är mellan 16 och 17 år är det din vårdnadshavare som undertecknar ansökan. Du som är 18 år eller äldre ansöker själv.
• Du har ingen registrerad partner.

Du behöver ett intyg från vården

Du behöver ett intyg från en legitimerad läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator när du ansöker om att byta juridiskt kön. I intyget ska det framgå vad du själv berättat om din könsidentitet.

Läs mer hos Socialstyrelsen om vad som krävs för att byta juridisk kön.

Du som byter juridiskt kön behöver kontakta vården för att koppla ihop den journal som finns i ditt gamla personnummer med ditt nya personnummer. Det är viktigt att vården kan ta del av din tidigare sjukhistoria, till exempel om du skulle bli akut sjuk och inte kan berätta själv om tidigare personnummer eller sjukdomar. Du måste också kontakta vården för att få nya recept i ditt nya personnummer.

Du kallas inte längre till de könsbundna screeningar som görs inom regionen om du ändrar juridiskt kön. Du behöver själv ta ansvar för att boka tid och undersöka dig.

Du som har ett manligt personnummer och en livmodertapp behöver själv söka vård för att få kontroller av livmodertappen.

Du som ändrat juridiskt kön till kvinna kommer att kallas till mammografi. Du som har ett manligt personnummer men behandlas med östrogen kallas inte automatiskt. Du som har opererat bort brösten behöver komma ihåg att göra en kontroll för bröstcancer ungefär vartannat år. Du kan kontakta en vårdcentral när det är dags.

Du som har tillskrivits manligt kön vid födseln och har opererat underlivet har kvar din prostata. Diskutera med en läkare om och när det är lämpligt att ta blodprov för prostatacancer.

Operationen innebär att du inte längre har någon egen produktion av könshormoner. Det innebär att du behöver medicinera med könshormoner hela livet.

All utredning och behandling räknas som sjukvårdande behandling och ingår i högkostnadsskyddet för sjukvård och högkostnadsskyddet för läkemedel.

De flesta upplever att könsbekräftande behandling ökar samstämmigheten mellan könsidentitet och kropp och upplever en tydlig lättnad av behandlingen.

Om det inte blev som du tänkt dig

Ibland blir inte behandlingen helt rätt, utifrån hur du önskar och känner. Det kan bero på många olika saker. Behandlingen kanske inte ger de effekter du önskar eller leder till biverkningar. Hela behandlingen eller delar av den kan kännas fel. De som upplever detta väljer ibland att avbryta hela eller delar av behandlingen. Ett fåtal väljer också att återgå till att leva i enlighet med sitt födelsekön, vilket brukar kallas att detransitionera. Vissa talar då om ånger.

Det finns möjlighet att ansöka på nytt för att ändra tillbaka till det juridiska könet. Även då gäller lagen för ändring av juridiskt kön.

Det är viktigt att kontakta ett utredningsteam för att få stöd och hjälp att komma fram till det som nu känns rätt. Förutom psykologiskt stöd kan du även få medicinsk och kirurgisk hjälp att ändra kroppen.

Kontakta din behandlare eller någon annan vårdgivare så snart som möjligt om något av följande stämmer in på dig:

• Du känner att behandlingen inte blev så bra som du tänkt.
• Du får funderingar på om din könsidentitet har ändrats eller att behandlingen kanske inte är rätt för dig.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig. 

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke. 

Det kan vara en stor sak att berätta för sina närstående om sin könsidentitet och eventuell könsbekräftande behandling. Kanske har du varit ensam med dina tankar länge. Eller så har du varit öppen med dina närstående om din könsidentitet och de har varit stöttande.

Det är förståeligt om du känner dig nervös inför att berätta. Kanske är du rädd för att inte bli förstådd, att bli avvisad eller någonting annat.

Under utredningen kan du få råd om hur du kan berätta för omgivningen. Utredningsteamen erbjuder även samtal med närstående. Där får de information om könsinkongruens och könsdysfori. Det kan vara skönt att någon annan förklarar och kan svara på frågor som dina närstående eventuellt har.

Att få stöd från närstående är mycket viktigt och kan göra att den som upplever könsdysfori mår bättre.

När en person som upplever könsdysfori berättar om det för dig kommer det kanske som en överraskning för dig, eller så är det någonting du har tänkt på redan innan.

Du har rätt att känna som du känner och inga känslor är fel eller konstiga. Men även om du inte kan förstå känslan av att vara transperson, kan du respektera och bekräfta hens könsidentitet och ta hens upplevelse på allvar. 

Tänk på att även om det känns svårt eller ovant för dig, så är det förmodligen svårare för den som berättar.

Vad kan jag göra som närstående för att hjälpa?

Det finns många saker du kan göra för att underlätta för den som upplever könsinkongruens och för dig själv. Att du läser den här texten är en bra början.

Du kan hjälpa och stötta genom att fråga den som upplever könsdysfori vad hen vill bli kallad. Använd det nya namnet och rätt pronomen, det vill säga han, hon, hen, den eller något annat som personen föredrar. Det kan också vara betydelsefullt att du påminner andra om att säga rätt namn och pronomen.

Fråga gärna den som upplever könsinkongruens om hen vill att du hjälper till med något till exempel att berätta för andra eller om hen vill göra det själv.

Du som närstående kan få stöd

Om den som genomgår utredningen samtycker kallas du till utredningsteamet för ett informationssamtal. Has de flesta team kan du också erbjudas fler samtal med en kurator eller deltagande i en anhöriggrupp om du behöver det.

Ibland kan det vara nödvändigt för dig att få ett mer omfattande stöd än vad utredningsteamet kan erbjuda. Utredningsteamet kan hjälpa dig vidare.

• RFSL -  Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter har mycket information om trans och könsdysfori.

• Transformering.se är RFSL ungdoms webbplats om trans och könsdysfori.

• Transammans – förbundet för transpersoner och närstående. 

Du som vill fördjupa dig ytterligare kan läsa i Socialstyrelsens rapporter om transpersoner och könsdysfori.