Det är alltid individuellt vad lidande innebär. Det kan handla om att du mår dåligt psykiskt och till exempel får problem som depression, ångest, missbruk eller ätstörning. Det kan också innebära att du inte kan delta i vardagen på det sätt du vill. Du kan ha svårt att vara naken eller byta om med andra. Det kan då vara svårare att till exempel gå och träna, besöka badhuset eller ha sex.

Det kan också handla om att hur andra ser och benämner dig. Att man har ett namn som inte passar ens könsidentitet, att andra använder fel pronomen och inte ser dig som den du själv upplever att du är. Pronomen är ord man använder istället för namn på en person, till exempel han, hon eller hen.

Hur mycket könsdysfori man har är individuellt och alla upplever det på olika sätt. Vissa upplever det hela tiden, andra i vissa situationer.

Det finns många saker som du kan göra själv för att minska din könsdysfori eller stå ut när det är svårt. Här tipsar vi om några av dem.

• Du kan själv välja att använda det pronomen som passar dig och be andra använda det
• Du kan byta namn genom att göra en ansökan till Skatteverket. Är du under 18 så behövs vårdnadshavares godkännande. Du kan lägga till, byta ut och stryka förnamn och du kan byta flera gånger om du vill. Det kostar 250 kronor att byta förnamn. Läs mer om att byta förnamn på Skatteverket.   
• Du kan använda dig av kläder och andra könsuttryck för att för att förändra ditt utseende.
• Du kan använda en bh och lägga i silikoninlägg om du vill göra brösten större.
• För att det ska se ut som att du har en penis kan du använda en packer. Det är en penis i silikon som du kan ha i dina underkläder.
• Du kan använda en sport-topp om du vill göra brösten plattare. En del använder också en binder.

Du kan läsa mer om packers, binders och bröstinlägg på RFSL Ungdoms sajt Transformering.se

Att fundera på sin könsidentitet kan ibland kännas ensamt. Då kan det hjälpa att försöka hitta personer med liknande erfarenheter. Det finns föreningar där du kan träffa andra transpersoner. Du kan också få kontakt med andra och diskutera sådant som rör trans i olika grupper på internet.

Kontakta en ungdomsmottagning, läkare, kurator eller psykolog på vårdcentralen, skol eller studenthälsovården eller en psykiatrisk mottagning om du vill diskutera med någon i vården om din könsidentitet. I vissa landsting finns det också speciella HBTQ mottagningar.

Du behöver göra en utredning på ett utredningsteam för att få veta om vilka behandlingar som är möjliga för dig. Du behöver inte vara säker på hur du identifierar dig eller om du behöver könsbekräftande behandling för att kunna få en utredning.

För att påbörja en utredning behöver du en remiss. Den kan skrivas av en person inom sjukvården till exempel, vårdcentral, psykiatrin, elevhälsan, ungdomsmottagning eller av en psykoterapeut, präst eller motsvarande. Du kan också ibland skicka in en egenremiss. Det skiljer sig mellan de olika utredningsteamen om du kan skicka in en egenremiss eller vem du behöver få remiss från. Kontakta den mottagning där du vill göra din utredning om du är osäker på hur du ska göra för att få en remiss och påbörja en utredning.

Utredningsteam för dig som är över 18 år

Det finns utredningsteam i Alingsås, Karlskrona, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och Östersund. I vissa landsting som inte har ett utredningsteam kan det finnas en samordnare som kan ge dig råd. Se vad som gäller där du bor på ditt landstings hemsida.

Utredningsteam för dig som är under 18 år

Vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm, Lundströmsmottagningen i Alingsås, BUP på Akademiska sjukhuset i Uppsala och vid barn och ungdomspsykiatrin i Umeå finns ett team som utreder barn och ungdomar som är under 18 år. Utredningsteamen för vuxna i Lund och Uppsala tar emot personer från 16 år och uppåt.  

Sök vård om du mår psykiskt dåligt

Kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du mår psykiskt dåligt. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning  och hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Söka hjälp direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår mycket dåligt eller har tankar  på att göra dig själv illa eller ta ditt liv.

Utredningen görs för att du ska få en så bra behandling som möjligt utifrån dina behov. Syftet med utredningen är att kartlägga och försöka förstå din upplevelse av könsdysforin och vad orsakerna till den är. Under utredningen undersöks också om det finns andra saker du kan behöva hjälp med. Du får också diskutera könsbekräftande behandling och vilken typ av behandling du kan behöva. Du får berätta vad du har för förväntningar på behandlingen.  

Utredningarna går till på olika sätt på olika platser i landet.

Du kan läsa mer om hur utredningen går till på RFSL Ungdoms sajt Transformering.se 

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.

Utredning om du är under 18 år

För dig som är under 18 år går utredningen till på ungefär samma sätt som för vuxna, men du behöver få samtycke från din vårdnadshavare. En vårdnadshavare ska också delta i utredningen.

Du behöver inte vara svensk medborgare.

Det som krävs för att få vård i Sverige är att du är folkbokförd i Sverige. Du behöver alltså inte vara svensk medborgare.

Du som är asylsökande kan få vård som inte kan vänta. Det innebär att du inte kan få påbörja en utredning, men om du har en diagnos sedan tidigare och behandlas med hormoner så ska du få hjälp att fortsätta den behandlingen.

Du får träffa ett utredningsteam

Du får träffa en psykiater, psykolog, socionom och ibland en endokrinolog eller gynekolog. De gör separata bedömningar. Utredningsteamet undersöker tillsammans med dig om du har könsdysfori. Ni går också igenom vilka behov du har av behandling. En vårdnadshavare måste vara med om du är under 18 år.

Utredningsteamet undersöker om det finns andra saker du också behöver hjälp med för att du ska kunna genomföra behandlingen och få ett så bra resultat som möjligt. Det kan till exempel finnas en psykisk eller kroppslig sjukdom eller praktiska frågor, som till exempel ekonomi eller boende som behöver lösas. Om du samtidigt mår psykiskt dåligt är det inget hinder för att få en utredning eller en diagnos men du kan då behöva annan hjälp också.

Utredningsteamet kan ge information till dina närstående

Det underlättar ofta att ha stöd av sin omgivning vid en könsbekräftande behandling. Därför kan det vara bra att dina närstående, som föräldrar syskon, eller andra personer som du ser som dina närstående, får träffa utredningsteamet för att få den information de behöver för att de ska kunna vara ett bra stöd för dig.

Hur lång tid tar utredningen?

Hur lång tid det tar innan du får påbörja en utredning och hur lång tid själva utredningen tar varierar. Utredningen brukar ta mellan fyra månader till två år men den kan också ta längre tid än så. Utredningstiden påverkas av hur långt du själv har kommit i din process när du söker vård och olika rutiner på de olika utredningsteamen i landet. Utredningarna följer Socialstyrelsens kunskapsstöd för Vård vid könsdysfori.

Vissa delar av behandlingen kan du få börja med medan utredningen görs.

När utredningen är klar

I Sverige används tre diagnoser för könsdysfori:

• transsexualism
• könsidentitetsstörning utan närmare specifikation
• övrig könsidentitetsstörning.

Alla tre diagnoserna kan ge möjlighet till könsbekräftande behandling.

När utredningen är klar och du har fått din diagnos skriver utredningsteamet i samråd med dig de remisser som behövs för din behandling. De följer och stöttar dig under processen att förändra kroppen. I de fall du önskar ändra juridiskt kön eller genomgå könsbekräftande underlivskirurgi så hjälper de dig också med en ansökan till Socialstyrelsens Rättsliga Råd.

Det kan hända att du och utredningsteamet kommer fram till att du inte vill gå vidare med utredningen och behandlingen. Det kan också hända att ni kommer fram till att det finns andra orsaker till dina besvär. Utredningsteamet hjälper dig i så fall att få den hjälp du behöver från andra delar av vården.

Det är viktigt att alla beslut får mogna fram under en tid och grundligt tänkas igenom då de påverkar många aspekter av ditt liv under hela din framtid.

Skulle du och utredningsteamet inte vara överens så har du möjlighet att få en så kallad second opinion, en andra bedömning av ett annat team.

Du ska kunna förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Den könsbekräftande medicinska behandlingen kan påbörjas om du fått diagnosen könsdysfori och kommit fram till att du vill behandlas. Behandlingen syftar till att minska könsdysforin och det lidande som den innebär för dig. Målet är att du ska kunna leva som den du är.

Vad behövs för att ändra juridiskt kön eller genomgå könsbekräftande underlivskirurgi?

Det är Socialstyrelsens Rättsliga råd som handlägger ansökningar om att ändra juridiskt kön och få tillstånd att genomgå könsbekräftande behandling. Det finns enligt fyra kriterier som du ska uppfylla innan du får ändra juridiskt kön eller genomgå könsbekräftande underlivskirurgi. Så här formuleras kriterierna enligt lagen.

• Du upplever sedan en lång tid att du tillhör det andra könet.
• Du uppträder sedan en tid i enlighet med denna könsidentitet.
• Du måste antas komma att leva i denna könsidentitet även i framtiden.
• Du har fyllt arton år och är folkbokförd i Sverige.

Rättsliga rådet tolkar lagens kriterier som att du ska ha levt som det kön du känner dig som i alla sammanhang i minst ett års tid. Det kallas ofta för real life eller social transiton. Du ska också ha varit i kontakt med utredningsteamet, eller annan vård för könsdysfori, under en längre tid. Exakt hur lång tid kan variera men du bör räkna med två år. Du som vill ändra ditt juridiska kön eller genomgå underlivskirurgi måste skicka en ansökan till Socialstyrelsens Rättsliga råd. Du behöver inte operera underlivet för att få ändra ditt juridiska kön men om du vill operera underlivet så måste du också ändra juridiskt kön.

Utredningsteamen hjälper dig med ansökan och att intyg som behövs skickas in med ansökan. När din ansökan är godkänd ändras ditt juridiska kön och du får ett nytt personnummer efter cirka en vecka. Du behöver då informera vården så du kan få kallelser och recept i ditt nya personnummer. Utredningsteamen informerar dig om andra instanser som du behöver informera. Du kan överklaga beslutet eller söka en gång till om din ansökan inte godkänns. Prata med ditt utredningsteam om hur du ska göra. 

Vad kostar behandlingarna?

Behandlingarna räknas som sjukvårdande behandling och ingår i högkostnadsskyddet för sjukvård och högkostnadsskyddet för läkemedel. 

Under utredning ska du få information om de olika behandlingarna och på vilket sätt de kan förbättra din könsdysfori. Utredningsteamet avgör sedan tillsammans med dig vilka behandlingar som blir bra för dig. 

Hjälpmedel

Landstingen och kommunerna ska erbjuda hjälpmedel till personer med könsdysfori. Det är olika i olika landsting vilka hjälpmedel du kan få och vad de kostar.

I vissa landsting kan du om du vill få en specialgjord penisprotes där du själv väljer hur penisen ska se ut. Ibland kan du i stället få en packer, som är en redan tillverkad penis.

I vissa landsting kan du få en binder  som gör bröstkorgen plattare om du vill.

Du som behöver kan få peruker eller hårersättningar som hjälpmedel, om du till exempel besväras av håravfall.

Hormonbehandling

Innan du påbörjar en hormonbehandling kommer behandlaren att fråga dig om du vill spara spermier eller ägg för att eventuellt kunna få barn som du är genetiskt släkt med i framtiden.

Syftet med hormonbehandlingen är att förändra kroppen så att den stämmer bättre med din könsidentitet. Man kan antingen få maskuliniserande behandling med testosteron eller feminiseras med östrogen. Östrogen kombineras ofta med mediciner som minskar testosteron.

Du kan ibland få hjälp att stoppa mens eller hämma erektioner redan innan du påbörjar din hormonbehandling.

Skydda dig mot graviditet om det behövs.

Under hormonbehandling kan man oftast inte få till en graviditet. Använd ett graviditetsskydd om du har sex på ett sätt som kan leda till en graviditet och vill vara helt säker på att det inte sker en befruktning.

Alla påverkas olika av hormonbehandling

De flesta fysiska förändringarna sker under de första två åren av hormonbehandlingen. Det gäller för både testosteron och östrogen. Hur mycket kroppen förändras och exakt hur lång tid det tar kan variera mycket från person till person.

Vissa vill att hormonerna ska påverka kroppen så mycket som möjligt och fortsätter att ta hormoner hela livet. Andra vill bara ha vissa förändringar och får då ta hormoner under en kortare period.

Puberteten kan pausas med hormonblockerare

Du som är under 18 år och inte har kommit i puberteten när du får din diagnos kan få hormonblockerare. Hormonblockerarna hindrar puberteten. När du fyller 16 år kan du få börja med de hormoner du vill ha och få en pubertetsutveckling som stämmer överens med ditt kön.

Hormonerna finns i olika former

Du kan få hormonerna som plåster, gel eller en spruta. Hormoner som ges med spruta håller i sig under längre tid, medan det är lättare att justera dosen med plåster eller gel. Du och behandlaren avgör tillsammans vilken metod som passar dig bäst.

Behandling med testosteron

Behandling med testosteron kan påverka kroppen på flera sätt:

• Din mens upphör.
• Det blir lättare att bygga muskler.
• Din klitoris blir större.
• Du får mindre underhudsfett på höfterna och nedre delen av magen.
• Din röst blir mörkare.
• Du får ökad kroppsbehåring och skägg, medan håret på huvudet tunnas ut.
• Du kan under en övergångsperiod få mer akne.

Testosteron påverkar inte din benstomme, din kroppslängd eller storleken på dina händer och fötter. Om du slutar ta testosteron går de flesta förändringarna tillbaka. Det som inte går tillbaka är de röstförändringar och den klitorisförstoring du har hunnit få. Har du fått ökad skäggväxt och kroppsbehåring försvinner inte heller det helt när du slutar ta testosteron.

Behandling med östrogen

Behandling med östrogen kan påverka kroppen på flera sätt:

• Dina bröst växer.
• Du får mer underhudsfett på höfterna och nedre delen av magen.
• Din hud blir mjukare.
• Dina testiklar blir mindre.
• Din spermieproduktion minskar.
• Det blir svårare att få stånd.

Östrogen påverkar inte din benstomme, din kroppslängd eller storleken på dina händer och fötter. Din röst och hårväxt i ansiktet påverkas inte heller av östrogenet. Hårväxten på kroppen kan minska något.

Röstbehandling hos en logoped

Östrogen påverkar inte rösten, och därför blir du som tar östrogen erbjuden röstbehandling hos en logoped. Logopeden ger rådgivning och behandling så att du kan höja röstläget och uppfattas som mer kvinnlig.

Testosteron gör ofta rösten mörkare, men du får röstbehandling hos en logoped om du behöver det.

Hårborttagning

Antitestosteron och östrogen gör så att behåring på kroppen minskar. Det kan tunna ut ansiktsbehåring, men inte helt ta bort behåringen. Hårborttagning med diatermi eller laser ingår därför i den könsbekräftande behandlingen. Olika landsting har olika regler för när du kan påbörja hårborttagning och vilka delar på kroppen som ingår. Du kan få information om vad som gäller i det landsting där du är folkbokförd av utredningsteamen.  

Eventuell stämbandskirurgi och könsbekräftande underlivskirurgi kan ske först när du har fått tillstånd av Socialstyrelsens Rättsliga Råd. Den övriga könsbekräftande kirurgin kan ske när din utredning är klar och du fått diagnos.

Utredningsteamet skickar en remiss för de operationer ni kommit överens om. Plastikkirurgen eller öron-näsa-halsspecialisten gör en individuell bedömning och ger råd och information om vilka operationer som är möjliga för dig. Sedan fattar ni ett beslut tillsammans om vad som ska göras. Det är viktigt att du känner dig bra informerad om vad som är möjligt att åstadkomma med en operation och vad som inte går så att du kan fatta ett bra beslut för dig.

Vilken ordning operationerna sker i är individuellt. Vissa ingrepp genomförs nästan alltid vid ett och samma tillfälle, medan andra genomförs i flera steg. Kontakta den plastikkirurgiska klinik som du har remitterats till om du vill veta hur långa väntetiderna är för en konsultation och för själva operationen.

Feminiserande kirurgi innan ändring av juridiskt kön

• Den främre delen av struphuvudet, adamsäpplet kan minskas för att skapa ett mer feminint utseende.
• Du kan få möjlighet att göra en bröstförstoring om brösten inte har utvecklats tillräckligt efter ca ett års av hormonbehandlingen. Det kan också vara aktuellt att göra en bröstförstoring om du inte kan bli behandlad med östrogen.

Feminiserande kirurgi efter ändring av juridiskt kön

• Du kan genomgå könsbekräftande kirurgi av underlivet för att få en slida, klitoris och blygdläppar.
• Om din röst inte har blivit ljusare av röstbehandlingen kan stämbandskirurgi ibland vara aktuellt.
• Enligt socialstyrelsens kunskapsstöd så kan feminiserande ansiktskirurgi ingå i vissa fall. För närvarande utförs inte feminiserande ansiktskirurgi i Sverige. 

Maskuliniserande kirurgi innan ändring av juridiskt kön:

• Brösten kan opereras bort så att du får en manligare bröstkorg. Ofta behöver bröstvårtornas storlek och placering justeras. Det är vanligt att behöva mer än en operation för att uppnå önskat resultat.
• För dig som har mycket breda höfter kan det vara möjligt att få fettsugning på höfter och lår för att få ett mer maskulint utseende.

Maskuliniserande kirurgi efter ändring av juridiskt kön:

• Du kan genomgå könsbekräftande kirurgi av underlivet. Då kan du tillexempel operera bort livmoder, äggstockar, äggledare och slida. Det finns också sätt att konstruera en penis för den som vill det.

Hälsokontroller efter könsbekräftande medicinsk behandling

Du kallas inte längre till de könsbundna screeningar som görs inom landstinget om du ändrar juridiskt kön, även om det fortfarande finns medicinskt behov av det.

Detta innebär att om du har ett manligt personnummer och en livmodertapp behöver du själv söka för att få kontroller av den.

Risken för bröstcancer försvinner inte helt när du opererar bort brösten, eftersom kirurgen lämnar kvar lite bröstvävnad av estetiska skäl. Du behöver komma ihåg att göra en kontroll ungefär vartannat år. Du kan kontakta en vårdcentral när det är dags.

Du som ändrat juridiskt kön till kvinna kommer att kallas till mammografi som andra kvinnor. Det är viktigt att du går på dessa kontroller.

För prostatacancer finns ingen nationell screening, däremot kan du ta blodprov för att screena för prostatacancer. Du som har tillskrivits manligt kön vid födseln och har opererat underlivet har kvar din prostata. Diskutera med en läkare när det är lämpligt att ta blodprov.  

Du kan spara könsceller om du vill kunna få barn som du är genetiskt släkt med

Om du vill kunna få barn som du är genetiskt släkt med i framtiden får du spara könsceller, alltså spermier eller ägg. Sjukvårdspersonalen kommer att informera dig om dina möjligheter att göra det. Sedan kan spermierna eller äggen användas vid en provrörsbefruktning.

Du som inte har påbörjat din hormonbehandling kan spara spermierna eller äggen innan du börjar behandlingen.

Du som behandlas med hormoner kan göra ett uppehåll i din hormonbehandling för att få tillbaka spermieproduktionen eller ägglossningen. Det varierar från person till person hur lång tid det tar och hur fertil man blir.

Lagen begränsar hur du kan använda könscellerna

Det finns begränsningar i de juridiska förutsättningarna vid assisterad befruktning. Enligt lagen får det bara vara antingen ägg eller spermier som är donerade. Om äggen är befruktade när de fryses ner får de enbart användas i den relation som var aktuell vid tidpunkten för befruktningen.

Könscellerna sparas olika länge i olika landsting

Hur länge spermier och obefruktade ägg får sparas är olika i olika landsting och regioner. Flera landsting har som rutin att spara spermier tills du fyller 55 år. Frysta obefruktade ägg sparas i flera landsting tills du fyller 45 år. Befruktade ägg får förvaras i högst fem år.

Du kan läsa mer om trans och föräldraskap på webbsidan HBTQ-Familjer.

Du som vill få ett kvinnligt underliv

Det finns flera ingrepp som gör underlivet mer feminint. Det går att operera bort både testiklar och penis. Det går också att skapa en vagina. Med vaginoplastik avses ofta flera kirurgiska ingrepp som kan genomföras i ett eller två steg. Det skapas en vulva som består av slidan, slidöppningen, klitoris och inre och yttre blygdläppar. Klitoris görs av penisollonet och har oftast kvar förmågan att ge orgasm. Kirurgen gör urinröret kortare och skapar en ny urinrörsöppning. Hud från pungen och huden runt pungen används för att konstruera de inre och yttre blygdläpparna.

Operationerna görs vid ett eller två olika tillfällen. Först skapas slidan, blygdläppar och klitoris. Efter tre till sex månader rättas blygdläppar till och en kirurg skapar en kappa över klitoris.

Den nya vaginan kallas för neovagina eller erhållen vagina eller slida.

Stavträning

Du behöver ta hand om din neovagina med stavträning. Stavträning innebär att du för in en stav i slidan. Först använder du en liten tunn stav och sedan använder du större varianter.

Du behöver stavträna varje dag för att inte slidan ska dra ihop sig eller förkortas. När vaginan har läkt behöver du fortsätta med stavträningen dagligen i hela livet. Du kan ersätta stavträningen med vaginala samlag eller att använda en dildo i slidan när du onanerar.

Att tänka på inför operationer

Det kan alltid uppstå komplikationer vid en operation och det gör vanligtvis ont efteråt. Vissa av de könsbekräftande operationerna ger synliga ärr. Prata med plastikkirurgen som ska genomföra dina operationer för att få veta vilka komplikationer det kan innebära för dig.

Du som vill få ett manligt underliv

Det finns två olika sätt att skapa en penis på. Det ena är metoidioplastik, det andra alternativet är falloplastik. Med skrotalplastik kan man också skapa en pung.

Metoidioplastik

Metoidioplastik är en operation där klitoris lyfts fram för att skapa en penis. Ollon och skaft på klitoris rätas ut och görs synligt. Sedan konstrueras ett urinrör, penisen förtjockas och penisskaftet täcks med hud från de inre blygdläpparna. Vid metoidioplastik gör man alla steg i peniskonstruktionen vid samma tillfälle.

En förutsättning för metoidioplastiken är att klitorisen är tillräckligt förstorad av testosteronbehandlingen.

Metoidioplastik kallas också för metaplastik. Den nya penisen kallas ibland för neopenis eller metapenis.

Falloplastik

Falloplastik är en operation där kirurgen skapar en penis med hud från underarmen eller låret. Ett nytt urinrör konstrueras och klitoris placeras vid den nedre delen av penisskaftet. Efter tre till sex månader kallas du på ett återbesök hos läkaren för att planera inför en andra operation. Då opererar man in en erektionsprotes och testikelproteser om du vill ha det. Kirurgen skapar också ett ollon på penisen.

Den nya penisen kallas ibland för neopenis eller fallopenis.

Skrotalplastik

En pung kan skapas genom att kirurgen sätter in testikelproteser av silikon i de yttre blygdläpparna. Blygdläpparna justeras för att skapa mer volym. Pungen placeras ovanför eller omkring vaginalöppningen.

Det kallas för att skapa en neoskrotum eller neopung.

Att operera bort livmodern, äggstockarna och slidan

Du kan också välja att operera bort livmodern och äggstockarna. Det går bra att ta bort äggstockarna och livmodern utan att göra en penisplastik.

Om du vill operera bort slidan görs det ofta i samband med andra könsbekräftande operationer i underlivet.

De allra flesta som har fått könsbekräftande behandling upplever att livet känns bättre och lättare på flera sätt efteråt. Det kan handla om allt från ditt psykiska mående till din sexuella hälsa eller din arbetsförmåga. En könsbekräftande behandling förändrar kroppen så att den bättre stämmer med din könsidentitet men löser givetvis inte alla problem. Det är viktigt att du får hjälp om du har andra problem.

Det är få personer som ångrar behandlingen. Om du skulle göra det finns det stöd att få.

Sexualiteten kan påverkas på olika sätt av könsdysfori och en könsbekräftande behandling. Vissa upplever att det är lättare att ha sex när behandlingen har påbörjats, eftersom de känner sig mer bekväma med sin kropp.

Sex är olika viktigt för olika personer, och det kan också variera under olika perioder av livet.

Var tydlig med om det finns saker som du inte vill att den du har sex med gör. Du kan också berätta om det finns saker som du gärna vill att hen gör eller säger.

Ibland kan sex bli lättare genom att byta vilka ord du använder på olika delar av kroppen, så att det känns mer bekräftande för dig i din könsidentitet.

Sex under hormonbehandling

Vissa upplever en ökad sexlust när de behandlas med hormoner, både testosteron och östrogen. Delvis kan det bero på hormonerna, delvis på att du kanske börjar känna dig mer bekväm med din kropp. För andra kan sexlusten minska eller inte förändras alls.

Östrogen kan göra att känseln i bröstvårtorna ökar. Du som tar östrogen och inte har genomgått någon underlivskirurgi kan uppleva att mellangården blir känsligare för beröring. Testosteronblockerare och östrogenbehandling sänker nivån av testosteron. Det kan göra att penisen inte blir lika hård som tidigare. Om du inte vill ha just den effekten kan du diskutera det med din endokrinolog, som kan försöka att anpassa hormonbehandlingen så att det inte blir så.

Testosteron gör att klitoris växer och många upplever att klitoris blir känsligare. Du kan använda en lokalverkande östrogenkräm som gör slidan mindre torr om du har besvär med minskad lubrikation. Testosteron kan också göra en medfödd slida mindre töjbar. Då kan könssjukdomar överföras lättare och du kan få svampinfektioner. Ta det försiktigt i början och använd mycket glidmedel om du vill använda slidan när du har sex.

Bröst- och bröstkorgskirurgi ändrar känseln

Bröst- eller bröstkorgskirurgi kan påverka känseln på olika sätt. Det är först ungefär ett år efter den sista operationen som det går att avgöra hur känsligheten i dina bröstvårtor och vårtgårdar kommer att vara i framtiden.

Sex efter underlivskirurgi

Vänta med att ha sex där ditt könsorgan är inblandat tills kroppen har läkt om du har genomgått en underlivskirurgi. Kirurgen som opererar dig kan berätta hur länge du ska vänta.

Metapenisar kan ofta få stånd av sig själva men kan bli lite mindre hårda. Fallopenisar kan inte det. Man kan dock få stavar inopererade ett år efter operationen. Stavarna gör det möjligt at ha omslutande eller penetrerande sex med fallospenisen.

Du som har fått en vagina får också en klitoris som görs av penisollonet. Den har i allmänhet bevarad erogen känsel. Du som har en metapenis har full erogen känseln i den, utifrån att den är skapad av klitoris. För dig som har en fallopenis bevaras klitoris i basen av fallopenisen och den har erogen känsel.

Vänta lika länge med anala samlag som med vaginala samlag om du har fått en ny slida. Erhållna slidor är inte så töjbara, och väggen mellan slidan och analen är tunn. Det kan lätt bli små sår eller sprickor i slidan. Då kan könssjukdomar överföras lättare och du kan få svampinfektioner. Använd mycket glidmedel och gör bara sådant som känns bra.

Det kan vara en stor sak att berätta för sina närstående om sin könsidentitet och eventuell könsbekräftande behandling. Kanske har du varit ensam med dina tankar länge. Eller så har du varit öppen med dina närstående om din könsidentitet och de har varit stöttande.

Det är förståeligt om du känner dig nervös inför att berätta för dina närstående. Kanske är du rädd för att inte bli förstådd, att bli avvisad eller någonting annat.

Det går inte att säga hur dina närstående kommer att reagera när du berättar om din könsidentitet. För många känns det som en lättnad att äntligen få berätta, oavsett hur omgivningen reagerar. Kanske märker du att någon relation blir djupare när du berättar, eftersom ni slipper ha en stor hemlighet mellan er. Det kan hända att dina närstående också känner en stor lättnad över att du berättar och förklarar hur du känner.

Ett tips är att först berätta för någon som du känner dig trygg med för att sedan berätta för flera personer när det känns rätt för dig.

Under utredningen kan du få tips om hur du kan berätta för omgivningen. Utredningsteamen erbjuder även samtal med närstående. Där får de information om könsinkongruens och könsdysfori. Det kan vara skönt att någon annan förklarar och kan svara på frågor som dina närstående eventuellt har.

Att få stöd från närstående är mycket viktigt och kan hjälpa till att förbättra måendet för den som upplever könsdysfori.

När en närstående till dig berättar om sin könsinkongruens eller könsdysfori för första gången kommer det kanske som en överraskning för dig, eller så är det någonting du har tänkt på redan innan.

Kanske är du glad för att din närstående har berättat för dig om sin könsidentitet, eller så känns det svårt. Du har rätt att känna som du känner och inga känslor är fel eller konstiga. Men även om du inte kan förstå känslan av att vara transperson, kan du respektera och bekräfta din närståendes könsidentitet.

Tänk på att även om det känns svårt eller ovant för dig, så är det förmodligen svårare för den som berättar.

Vad kan jag göra som anhörig för att hjälpa?

Det finns många saker du kan göra för att underlätta för din närstående, och för dig själv. Att du läser den här texten är en bra början.

Försök att inte göra könsidentitet till ett problem. Att vara transperson kan vara väldigt okomplicerat, eller till och med lösningen på ett problem.

Du kan hjälpa och stötta genom att fråga din närstående vad hen vill bli kallad. Använd det nya namnet och rätt pronomen, det vill säga han, hon, hen, den eller något annat som personen föredrar. Det kan också vara betydelsefullt att du påminner andra om att säga rätt namn och pronomen.

Fråga gärna din närstående om hen vill att du hjälper till med något till exempel att berätta för andra eller om hen vill göra det själv.

Du som närstående kan få stöd

Om den som genomgår utredningen samtycker kallas du till utredningsteamet för ett informationssamtal. På de flesta team kan du också erbjudas fler samtal med en kurator eller deltagande i en anhöriggrupp om du behöver det.

Kom ihåg att det som kanske känns nytt och ovant nu, kommer att bli en del av vardagen med tiden.

• RFSL och RFSL Ungdom finns på många orter.
• Transformering.se har mycket information. De har bland annat en fråge- och stödmejl dit du kan mejla frågor och funderingar - trans@rfslungdom.se
• FPES - Full Personality Expression är en ideell förening och samlingsplats för transpersoner.
• Transammans är en förening för transpersoner och deras anhöriga. De har lokalföreningar på flera orter i Sverige. De har sammanställt en lista med bland annat böcker, filmer, serier, radioprogram och sociala medier som handlar om trans.
• Transanhöriggruppen är en grupp för anhöriga till transpersoner.
• Föreningen Stolta föräldrar organiserar anhöriga till HBTQ-personer.
• Du som vill fördjupa dig ytterligare kan läsa i Socialstyrelsens rapporter eller Folkhälsomyndighetens rapporter om transpersoner och könsdysfori.