Fotbesvär hos barn
I foten finns många små ben, leder och senor som kan orsaka besvär i fötterna hos barn. Det kan vara allt från platta fötter som inte behöver behandlas, till skador som kräver flera operationer och justeringar med gips. Smärta i hälen är vanligt och brukar vara övergående.
När och var ska jag söka vård?
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ont i hälarna
Ont i hälen hos aktiva barn
Det är vanligt att växande barn och ungdomar mellan 7 och 15 år får ont i sina hälar. Aktiva barn drabbas oftare och smärtan uppstår många gånger i samband med just idrott eller annan ökad belastning. Smärtan är ofarlig och kommer från hälbenets tillväxtzon. Det kallas Calcaneusapofysit, där calcaneus betyder ”hälben” och apofysit ”smärta från tillväxtzon”. Det kan också kallas Severs sjukdom/skada, trots att det inte handlar om en sjukdom eller en skada.

Hur känns det?
Barnet har ont i fötterna, bakre delen av hälen. Smärtan kommer under eller efter aktiviteter som innehåller mycket löpning och hopp, som till exempel fotboll, innebandy, handboll och gymnastik. Efter aktivitet kan barnet halta eller välja att gå på tå eller utsidan av foten för att slippa sätta ner hälen.
Ibland kan det göra ont på morgonen. Besvären känns ofta i båda fötterna men kan i perioder variera mellan höger och vänster. Det gör ont att klämma om bakre delen av hälen eller gå på hälarna. Barnet tycker att det känns bättre att gå i skor än att gå barfota.
Vad beror det på?
Överbelastning och upprepade stötar mot hälbenets tillväxtzon. Vadmuskeln och hälsenan fäster nära tillväxtzonen i hälen och vid aktivitet och tillväxt dras hälsenan för hårt i det känsliga området.
Det är ofarligt och går över när skelettet mognar och hälbenets tillväxtzon sluter sig. Men det kan göra ont och smärtan kan pågå under en till två år. Med vissa anpassningar, hjälpmedel, råd och tips kan de flesta fortsätta att vara aktiva.
När ska vi söka vård?
- Om besvären inte minskar trots egenvård.
- Om barnet haltar mycket och är väldigt begränsad i sin aktivitet trots att råden följts under flera veckor.
- Om smärtan är ensidig kan ni söka vård på hälsocentralen för att utesluta andra orsaker.

Tips och råd
Dämpa stötarna
Dämpa stötarna mot hälbenet genom att använda hälkoppar för barn (inte hälkoppar för vuxna med hälsporre). Hälkopparna ska användas konsekvent med och utan skor, flyttas mellan skorna och inte enbart när det gör ont. De kan läggas i skon eller placeras mellan två lager av tunna strumpor. För barn som idrottar barfota finns hälkoppar som sitter fast på ett ”vristskydd”.
Använd bra skor med tjock och sviktande sula. Det kan även vara bra att sulan är högre i bakkant än där fram, till exempel löparskor. Då flyttas belastningen mot framfoten och hälen avlastas. Undvik skor med tunna, platta sulor.
Använd dämpande skor även inomhus, både hemma och i skolan. Det kan även hjälpa att tejpa hälen med sporttejp. Syftet är att hålla in fettkudden under hälen för att minska belastningen.
Aktivitetsanpassa för att kunna fortsätta vara aktiv
Om det gör så ont att barnet blir ledsen eller ofta behöver avbryta sin idrott kan några veckors vila reducera den mest intensiva smärtperioden.
Smärta skattas mellan 0–10.
- 0 = ingen smärta alls
- 10 = värsta smärtan en människa kan tänka sig
Försök att anpassa idrotten så att det inte gör mer ont än 3–4 under och efter själva aktiviteten. En annan regel är att smärtan ska ha gått tillbaka dagen efter idrott.
Vid behov kan barnets idrott behöva anpassas. Det kan till exempel handla om att värma upp genom att cykla i stället för att springa. Alternativt att minska på de moment som gör mest ont. Förslag på aktiviteter med mindre stötar/belastning mot hälarna kan vara simning, vattenaktiviteter, cykling och ridning.
Smärtlindra när det behövs
Vid behov kan receptfria smärtstillande läkemedel användas. Du kan också prova att kyla hälen med något kallt, till exempel en påse med is eller frysta grönsaker, insvept i en tunn handduk. Om barnet är stram i hälsena och vader kan detta öka draget på tillväxtzonen. Stretcha gärna om det inte gör för ont.
Tålamod och trygghet från vuxna
Det är vanligt att smärtan kommer och går. Stötta barnet när det har ont.
Ont i hälen är mycket vanligt, framför allt hos pojkar mellan 11 och 14 år. Det är vanligast hos barn som är mycket fysiskt aktiva, särskilt hos dem som spelar fotboll eller basket.
Det brukar göra ont i bakre delen av hälen, mest på kvällen efter aktiviteter men ibland kan barnet också ha ont på morgonen och ha svårt att gå.
Ont i hälen är sällan tecken på något allvarligt. Du kan i första hand pröva att se över barnets skor och försöka ta reda på vad som utlöst problemen.
Fotbollsskor med dobbar brukar inte alltid vara uppbyggda inne i skon och foten belastas då även när man står stilla. Träningsskor är bättre eftersom de oftast har en viss uppbyggnad och stötdämpning för hälen.
Behandling
Symtomen kan lindras med hjälp av hälinlägg av silikon. Det kan också minska belastningen på den ömma hälen att gå med skor med tjock sula under hälen.
Symtomen kan vara ganska intensiva, men går efter hand över av sig själva även om barnet kan ha besvär under två till tre år i större eller mindre omfattning. Tillståndet leder inte till några komplikationer i framtiden.
Låga fotvalv - plattfothet
Många barn har låga fotvalv, så kallad plattfot. Det brukar försvinna under uppväxten. Fotvalven syns ofta först vid tre års ålder, men det är först i tonåren foten har fått sin färdiga form.
Fotvalven kontrolleras på BVC. Läkaren kan kontrollera rörligheten i foten för att se om det finns något problem som behöver åtgärdas om fotvalven är för låga.
Behandling
Låga fotvalv leder ofta till att skorna slits mer. Hålfotsinlägg behövs inte för barn med låga fotvalv, däremot bör du välja skor som är stadiga baktill så att hälen hålls på plats. Träningsskor brukar vara bra. De ger ofta ett bra stöd för hälen och hålfoten.
Komplikationer och följdsjukdomar
Låga fotvalv leder inte till några framtida problem om barnet inte har ont eller har några andra problem med fötterna. Tvärtom brukar barn med låga fotvalv ha mindre problem med fötterna än de som har höga fotvalv.
Höga fotvalv
Höga fotvalv är till viss del ärftligt. Ofta har någon av föräldrarna också höga fotvalv. En annan orsak är att barnet har en neurologisk sjukdom som påverkar nerver eller muskler i underbenet. Det kan till exempel vara cerebral pares eller ryggmärgsbråck.
Barnets fötter undersöks rutinmässigt vid läkarkontrollerna på BVC. Läkaren kontrollerar att barnets höga fotvalv inte beror på en neurologisk sjukdom, speciellt om de höga fotvalven har utvecklats efterhand.
Behandling
Hålfotsinlägg som stöder hela fotvalvet lindrar ofta symtomen.
Hallux valgus
Hallux valgus innebär att barnet har en utskjutande knöl vid stortån på fotens insida. Den gör att stortån pekar in mot de andra tårna. Knölen ger oftast besvär i tonåren och är vanligast hos flickor. Den orsakar ofta problem med skoskav och knölen kan kännas öm.
Behandling
Hallux valgus växer inte bort av sig själv. En operation kan behövas om barnet har stora besvär och det är svårt att hitta skor som passar.
Ett vanligt ingrepp är att den utskjutande knölen tas bort och att benet där knölen sitter vinklas om. Det räcker inte att bara ta bort knölen.
Efter operationen tar det ungefär sex veckor innan barnet kan använda foten som vanligt. Foten brukar vara fullt återställd efter tre till fyra månader.
Krokiga tår
När ett barn har krokiga tår är det oftast fjärde och femte tån som kröker sig inåt och lägger sig under intilliggande tå. Det kan orsaka problem med tryck, skavsår och förhårdnader.
Krokiga tår kan förekomma redan hos nyfödda men brukar i småbarnsåldern inte orsaka några problem. När barnet blir äldre kan de krokiga tårna göra det svårare att hitta skor som passar och orsaka tryck.
Behandling
Att räta ut tån och tejpa den mot tån intill hjälper oftast inte. Felställningen minskar ibland av sig själv.
Ibland kan det behövas en mindre operation av senan under tån. Det gör att felställningen minskar, vilket brukar vara tillräckligt för att barnet inte ska få besvär. En ny operation görs när barnets fot har växt lite till, om krokigheten fortsätter att ge besvär.
Överliggande lilltå
Överliggande lilltå innebär att lilltån är inåtböjd och ligger ovanpå tån intill. Felställningen är medfödd och kan på samma sätt som krokiga tår orsaka problem med tryck och skav.
Behandling
Felställningen kan opereras om barnet har mycket besvär. Operationen görs vanligtvis först i skolåldern, för att resultatet ska bli så bra som möjligt.
Skräddarknuta
En skräddarknuta är en ömmande knöl på lilltåns utsida. Den orsakas ibland av att skorna trycker eller av att barnet har suttit mycket med fötterna under sig.
Behandling
Kontrollera att barnets skor inte trycker om hen börjar få en sådan ömmande knöl på foten. Försök även att få barnet att inte sitta med fötterna under sig.
Kontakta en vårdcentral för en undersökning om barnet har mycket ont och det är svårt att hitta skor som passar utan att det gör ont. Skräddarknutan kan opereras om barnet har mycket besvär.
Köhlers sjukdom
Vid Köhlers sjukdom är blodcirkulationen i båtbenet i foten försämrad, vilket gör att båtbenet inte växer som vanligt. Barnet börjar halta, får ont i foten och det ömmar över båtbenet. Köhlers sjukdom är en ovanlig sjukdom som oftast finns hos pojkar mellan fyra och sju år.
Diagnosen ställs med röntgenundersökning där läkaren kan se förändringar i båtbenets utseende.
Behandling
Barnet kan undvika aktiviteter som gör ont. Hen kan också få ett stödjande hålfotsinlägg tills smärtorna går över.
Besvären försvinner inom ett halvår och båtbenet ser bra ut på röntgenbilder efter några år. Köhlers sjukdom leder inte till några framtida besvär.
Sammanväxning av bak- och mellanfotens ben
En medfödd sammanväxning mellan antingen hälbenen och språngben eller hälbenen och båtben i foten brukar ge symtom efter tio års ålder, särskilt om barnet ägnar sig åt sport och när kroppsvikten ökar.
Symtom
Barnet har ett lågt fotvalv, men till skillnad från vanliga låga fotvalv har barnet ont och rörligheten är begränsad i de sammanväxta lederna. Det gör ont när barnet anstränger sig. Smärtorna brukar gå över först efter en längre tids vila.
Undersökningar
Diagnosen ställs med hjälp av röntgen eller datortomografi. Till en början består leden mellan benen enbart av brosk, men efterhand kan brosket förbenas. Resultatet av behandlingen brukar bli bättre om diagnosen ställs tidigt.
Behandling
Sammanväxningen opereras bort om hälbenet har växt ihop med båtbenet. Rörligheten brukar förbättras och smärtorna försvinner oftast helt.
Om hälbenet och språngbenet har växt ihop beror det på hur mycket som har förbenats om sammanväxningen kan tas bort. Förändringarna kan leda till att ledbrosket påverkas om inte sammanväxningen behandlas tidigt. En steloperation kan bli nödvändig om ledbrosket påverkas.
Steloperationen gör inte att fotens funktion blir sämre än tidigare, eftersom rörligheten redan är starkt begränsad. Smärtorna minskar eller försvinner helt. Ibland kan behandling med hålfotsinlägg eller en tid med gips göra att barnets smärtor försvinner.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.
Läs om hur du kan vara med och bestämma om din vård här.
Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för det. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.
Om du behöver tolk
Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Om du behöver hjälpmedel
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Film: så här kan du förbereda dig inför ett besök i vården
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.
Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.