Smärta och huvudvärk

Långvarig smärta

Innehållet gäller Kalmar län

Långvarig smärta är smärta som varat i tre månader eller längre. Du behöver inte ha ont hela tiden för att smärtan ska kallas långvarig. När smärtan inte går att få bort kan den ofta lindras genom behandling med vissa läkemedel och andra åtgärder.

Långvarig smärta kan ofta betraktas som en egen sjukdom, till skillnad från akut smärta som är en signal om att något inte står rätt till i kroppen. Långvarig smärta är sällan farlig, men ofta svår att komma tillrätta med.

Risken är att smärtan tar över vardagen och leder till låg livskvalitet: kanske gör smärtan att du avstår från aktiviteter som du tidigare tyckt om, kanske slutar du träffa vänner och bekanta.

Många faktorer spelar in när det gäller långvarig smärta. Smärtan påverkas av din hälsa i övrigt och hur du har det runt omkring dig. Det är därför viktigt med en individuell bedömning.

Vad är långvarig smärta?

I filmen får du möta Olof, som är läkare och specialist i rehabiliteringsmedicin. I filmen förklarar han vad långvarig smärta är och hur du kan förhålla dig till din långvariga smärta för att du ska må så bra som möjligt.

Symtom

Den som har smärta varje dag i minst 3 månader har långvarig smärta. Smärtan kan ha olika karaktär. I vissa fall sprider sig smärtan till andra delar av kroppen. Det är normalt att smärtan påverkar humöret och ibland kan detta leda till ångest och depression.

Vad händer i kroppen?

I hjärnan och ryggmärgen finns smärtsinnet. Smärtsinnet tar emot och reglerar smärtsignaler från resten av kroppen. Det är alltså processer i hjärna och ryggmärg som avgör hur intensivt man upplever smärtan. Att smärtsinnet sitter i hjärnan är inte detsamma som att smärtan har psykiska orsaker. 

Smärtkänsligheten kan öka när man har haft ont länge. Detta kallas på fackspråk central sensitisering och innebär att smärtnivån ökar och att smärtan kan spridas till andra delar av kroppen.

Central sensitisering är svår att behandla. Tillståndet kan också leda till att andra delar av nervsystemet retas upp och reagerar ologiskt. Vanlig beröring kan då göra ont och man kan få andra symtom som värmekänsla och domningar.

Försök påverka det du kan

Din kropp mår bra av rörelse men det räcker inte alltid. Det är viktigt att ha balans mellan olika områden i livet och att ha kunskap om hur du kan hantera din smärta.

Hur du mår påverkar hur du reagerar på smärta. Smärtan kan till exempel bli svårare att hantera om du är nedstämd, orolig, sover dåligt, upplever mycket stress som till exempel problem hemma eller på jobbet.

Kombinationen långvarig smärta och psykisk ohälsa kan göra att du hamnar i en situation som kan vara svår att ta sig ur. Tänk igenom vad det är i din vardag som du mår bra av, vad som gör att du mår sämre, till exempel vad som gör dig stressad. Kanske går det att förändra något så att stressen minskar?

Att leva med långvarig smärta

Många som har långvarig smärta upplever att smärtan tar över hela vardagen. Därför är det viktigt att vara fysiskt aktiv, att göra sådant man tycker är viktigt, och ha kunskap om hur man kan hantera sin smärta. 

Ofta kan orsaken till smärtan inte behandlas. Då kan du behöva lära dig mer om smärthantering. Att hantera smärtan handlar om att du tar kontrollen över ditt liv, i stället för att låta smärtan styra.

Det är lätt att många aktiviteter som jobb, träning och sociala aktiviteter hamnar ”på paus” i väntan på att värken ska försvinna. Kom ihåg att det som du värdesatte tidigare i livet antagligen är viktigt även nu när du lever med smärta. Det kan krävas planering och medvetna strategier för att få detta att fungera nu när smärtan har blivit en del av din vardag. Många som lever med långvarig smärta hittar på egen hand sätt som får livet att fungera. Om du har svårt att komma vidare på egen hand så finns det hjälp att få i form av smärtrehabilitering på olika vårdnivåer.

Smärtlindrande läkemedel

Du kan själv prova receptfria smärtlindrande läkemedel under en kortare tid.  Många läkemedel som fungerar bra mot akut smärta fungerar sämre mot långvarig smärta. Vissa receptbelagda läkemedel kan lindra även vid långvarig smärta men den smärtlindrande effekten måste alltid vägas mot eventuella biverkningar. Därför är det viktigt att du och din läkare utvärderar effekterna över tid.

Film - Ann-Charlotte om att leva med långvarig smärta

Ann-Charlotte berättar om hur det är att leva med långvarig smärta.

Fysisk aktivitet på dina villkor

Försök att röra på dig så mycket som du klarar av. Fysisk aktivitet som ökas stegvis gör att kroppens funktion förbättras långsiktigt. Att röra på sig är också bra för din fysiska och psykiska hälsa och för att minska smärtans negativa följdverkningar. 

Om du är ovan att träna så kan värken öka under den första tiden. Är du däremot van att träna hårt så är det viktigt att komma ihåg att träningen ofta måste läggas på en mindre ansträngande nivå nu när du har smärta. Det viktigaste är att inte bli stillasittande. Ett bra mål kan vara att inte träna hårdare än att du orkar vara fysiskt aktiv även imorgon.

Om vi slutar med aktiviteter som vi tycker om, så ökar risken att vi upplever tomhet och nedstämdhet. Fundera på vilka saker som är viktigast att hålla fast vid och se om du kan hitta nya sätt att fortsätta med dessa nu när du har ont.

En idrottare kanske kan bli tränare? En joggare kanske kan cykla? Går det att arbeta deltid istället för heltid? Kanske fungerar det bättre med hjälpmedel och anpassningar? Att fortsätta med vissa aktiviteter kan innebära ökat obehag och smärta på kort sikt, men ändå vara värt besväret eftersom det leder till ett bättre mående över tid.

När ska jag söka vård?

Om du upplever att egenvård inte har tillräcklig effekt kan du kontakta din vårdcentral eller rehabiliteringsmottagning. Där kan du få hjälp med bedömning, behandling och stöd.

Genom rehabilitering och behandling kan du öka förmågan att hantera din smärta. Din egen medverkan är avgörande för resultatet av din rehabilitering.

Beroende på vilka besvär du har gör din vårdcentral eller rehabiliteringsmottagning en bedömning av vilken hjälp du är i behov av. Det finns flera yrkesgrupper som kan komma att bli delaktiga i din rehabilitering:

  • Sjuksköterskan gör en bedömning, ger råd och hänvisar dig vidare till rätt profession vid behov.
  • Läkaren träffar du om du har behov av fördjupad medicinsk bedömning och utredning. Läkaren tar också beslut om eventuell sjukskrivning och behov av receptbelagda läkemedel.
  • Arbetsterapeuten arbetar med att bedöma din aktivitetsförmåga inom personlig vård, boende, arbete och fritid. Du kan också få stöd i att hitta sätt att hantera följder av smärtan – för att du ska få balans i livet.
  • Sjukgymnasten/fysioterapeuten arbetar för att du ska få en fungerande vardag. De undersöker dina besvär och föreslår en åtgärd som passar just dig. Målet är att du ska få en förbättrad funktionsnivå, hitta träning som fungerar för att om möjligt lindra din smärta.
  • Psykolog/psykoterapeut bedömer, utreder och behandlar psykisk ohälsa. Behandlingen syftar till att minska din psykiska ohälsa samt lära dig hantera din smärta på ett bättre sätt.
  • Rehabkoordinatorn samordnar olika insatser och förmedlar kontakter i samband med din sjukskrivning. 
  • Team. När du behöver stöd av flera yrkesgrupper kan de samarbeta i team för att öka effekten av din rehabilitering. 

Sjukskrivning

Sjukskrivning kan bli aktuellt i olika former för att skapa förutsättningar för rehabilitering. Sjukskrivning vara hjälpsamt under kortare perioder, men det är sällan hjälpsamt att vara heltidssjukskriven för långvarig smärta. 

Råd till närstående

Att vara närstående till en person som har långvarig smärta kan vara svårt. Det går aldrig veta hur ont en annan människa har och det är stor skillnad mellan akut och långvarig smärta. Det är ändå viktigt att försöka förstå hur smärtan påverkar din närstående så att ni kan hitta ett långsiktigt sätt att förhålla er till de många symptom som kan uppstå. Ofta är det hjälpsamt att fråga om hur man kan vara till hjälp. Hjälp och stöd är viktigt men ibland kan man som närstående ta ett för stort ansvar vilket på sikt kan bidra till att den som har smärta mår sämre. Det kan vara bra att ta initiativ till träning och aktiviteter men kom ihåg att fråga vilken hjälp din närstående uppskattar.

Ibland kan du som är närstående vara med vid besök i vården för att få mer kunskap om långvarig smärtan och få mer förståelse för hur du kan stötta på bästa sätt.

Läs mer på 1177.se

När du har ont

Du kan ha ont efter en skada eller en sjukdom. Ibland kan det vara svårt att hitta den direkta orsaken till att det fortsätter att göra ont. Smärtan kan komma plötsligt och gå över snabbt. Den kan också vara långvarig och pågå i flera månader.

Fysisk aktivitet och träning

Här kan du läsa om hur du på ett enkelt sätt kan träna och öka din fysiska aktivitet i vardagen. Du kan till exempel läsa om hur du tränar när du ligger i en säng. Du kan också se filmer som visar träningsprogram som du kan göra i ditt hem. Här kan du också läsa om ergonomi och om fysisk aktivitet på recept, FaR.

Läkemedel vid långvarig smärta

Smärta brukar betraktas som långvarig eller kronisk om du har haft ont i minst tre månader. Du behöver inte ha ont hela tiden, det kan också vara smärta som försvinner ibland men som kommer tillbaka gång på gång. Då det i vissa fall är svårt att behandla långvarig smärta med läkemedel kan du behöva en annan form av behandling. Behandlingen beror på vilken smärta du har.

Till toppen av sidan