MAGSJUKA OCH KRÄKNINGAR

Magsjuka hos små barn

Kräkningar och diarréer är de vanligaste symtomen när barn har magsjuka. Sjukdomen är nästan alltid ofarlig och går över inom ett par dagar. Det är viktigt att barnet får i sig vätska, särskilt om barnet samtidigt har kraftiga diarréer. Det gäller framför allt barn under ett år.

Både barn och vuxna kan få magsjuka. Den här texten handlar om magsjuka hos barn som är cirka sex år eller yngre. För vuxna och barn som är äldre än ungefär sex år kan du läsa här.

Symtom på magsjuka

Ett barn som har magsjuka får ett eller flera av följande symtom:

Barnet vill oftast inte heller äta.

Symtomen kommer ofta snabbt ett par dagar efter att barnet har smittats. Kräkningarna upphör ofta inom ett eller ett par dygn. Diarréerna kan pågå längre, ibland upp till en vecka.

Magsjuka är vanligast under vinterhalvåret, när man lever tätare tillsammans inomhus. Vuxna och barn kan också bli magsjuka av kranvatten som innehåller bakterier, parasiter eller virus, och av dåligt tillagad mat, ibland efter att ha varit utomlands.

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta barn som har magsjuka behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv.

Risken för vätskebrist ökar om barnet är yngre än 2 år, inte kan behålla någon vätska och samtidigt har kraftiga diarréer. Det kan leda till uttorkning hos barnet. Det är ett allvarligt tillstånd. Ju yngre barnet är, desto känsligare är barnet för vätskebrist och uttorkning.

Ring en vårdcentral eller telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning om barnet har ett eller flera av följande symtom:

  • Barnet är under sex månader och får kräkningar och diarréer.
  • Barnet inte har blivit bättre inom ett dygn.
  • Barnet verkar friskt, men bajset fortsätter att vara löst i mer än två veckor efter en magsjuka.
  • Barnet har en kronisk sjukdom och du är osäker om barnet behöver vård.

Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet har diarréer, kräks och samtidigt har ett eller flera av följande symtom:

  • Barnet får inte i sig någon vätska eller kissar mycket mindre än vanligt.
  • Barnet är trött, orkar inte leka och är ointresserad av omgivningen.
  • Barnet har mycket ont i magen och det går inte över eller blir värre.
  • Det finns blod i kräkningarna eller i bajset.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Vad kan jag göra själv?

Ge barnet små mängder ofta. Ibland kan det vara lättast att ge dryck med sked.

Ge barnet att dricka ofta

Barn som är magsjuka behöver få i sig mer vätska än vanligt. Erbjud därför barnet att dricka, gärna så snart barnet blivit magsjuk. Ge barnet lite vätska i taget, men ofta. Dricker barnet för mycket vätska på en gång kan hen kräkas igen.

Du kan försöka att ge vätska med en tesked om barnet har svårt att dricka själv.

Undvik lightprodukter

Ge inte lightdrycker. De innehåller ämnen som kan ge diarré.

Försök med isglass

Du kan försöka att ge isglass om barnet inte vill dricka. Men fortsätt att erbjuda barnet vätska och vätskeersättning. Barnet behöver fortfarande vätska eller vätskeersättning, även om hen äter upp isglassen.

Fortsätt amma eller mata med flaska

Om du ammar eller ger barnet bröstmjölk med flaska ska du fortsätta med det, men oftare än vanligt och även om barnet fortsätter att kräkas. Om du ammar kan du försöka att mjölka eller pumpa ur bröstet, för att därefter ge mjölken med sked om barnet inte vill ta bröstet.

Droppa vätska i munnen

Du kan också använda en särskild plastspruta som används för att ge läkemedel till barn. Spruta eller droppa vätskeersättningen eller bröstmjölken mot insidan av kinden, så rinner vätskan ner i halsen. Undvik att spruta direkt mot gommen, det kan ge barnet kväljningar. Sprutor i olika storlekar finns på apotek.

Två teskedar vätska var femte minut

Barn som kräks mycket behöver få två teskedar vätska ungefär var femte minut. Två teskedar är ungefär 10 milliliter, om du ger vätskan med spruta. Ofta behöver barn mer vätska än vad man tror. En ettåring kan till exempel behöva drygt en liter vätska under ett dygn.

Vätskeersättning kan behövas

Det bästa är att ge vätskeersättning om barnet kräks mycket eller har kraftiga diarréer, oavsett barnets ålder. Vätskeersättningen innehåller lämpliga mängder av salter och socker som hjälper till att återställa kroppens vätskebalans.

Ibland kanske barnet inte vill dricka vätskeersättningen. Du kan då försöka att smaksätta den med juice eller lite koncentrerad saft.

Äldre barn är inte lika känsliga för vätskebrist och uttorkning som yngre barn. Du kan därför ge ett äldre barn det som barnet vill dricka.

Vätskeersättning för barn finns att köpa på apotek. Du kan också blanda egen vätskeersättning till barnet. Du behöver då vara mycket noggrann med mängden socker, salt och vätska, så att det blir rätt.

När kräkningarna slutar men diarréerna fortsätter

Det är vanligt att barnet slutar kräkas men fortsätter att ha diarréer ett tag till. Barn som ammar kan fortsätta med det som tidigare. Barn som matas med flaska kan få bröstmjölksersättning, risvälling eller majsvälling beroende på hur gammalt barnet är. Börja med att ge små mängder åt gången. Bröstmjölksersättning kallas även modersmjölksersättning.

Du kan pröva att ge morotssoppa om barnet är över sex månader. Morotssoppa kan ha en stoppande effekt på diarréer. Du kan göra soppan själv genom att blanda morotspuré och vatten.

När barnet vill börja äta är det bra att ge vanlig mat. Ge gärna barnet små mängder mat åt gången. Det kan vara bra att undvika frukt eftersom barnet kan bli lös i magen av frukten. Undvik också fullkornsvälling och fiberrika livsmedel tills barnet mår bra igen.

Om kräkningarna kommer tillbaka

Var uppmärksam på hur barnet mår, till exempel om barnet blir tröttare än vanligt, inte orkar leka eller bry sig om omgivningen. Sök vård om barnet blir väldigt trött, slapp och orkeslös.

Så kan du förebygga magsjuka

Magsjukan beror oftast på en virusinfektion. Magsjuka smittar lätt och ofta är flera personer sjuka samtidigt i familjen eller på förskolan.

Magsjuka smittar lätt. Därför är det bra att göra följande:

  • Tvätta händerna med flytande tvål före måltider och efter toalettbesök.
  • Ha egen handduk eller använda pappershandduk.
  • Hålla toaletten avtorkad och ren.

Om barnet använder blöja

Lägg de använda blöjorna i en plastpåse innan de slängs i soptunnan, om barnet som har magsjuka använder blöja. Gör rent skötbordet och tvätta händerna noggrant efter att du har bytt blöja.

Hur länge ska barn stanna hemma?

Barn ska vara hemma när de kräks eller har diarré. De kan gå tillbaka till förskola eller familjedaghem när de äter som vanligt och inte har kräkts eller haft vattentunn diarré under minst två dygn. Barn som går i skolan ska stanna hemma i ett till två dygn efter att de har blivit friska.

Personer i samma hushåll som är friska behöver inte stanna hemma i förebyggande syfte. Men det är viktigt att tvätta händerna noga och att gå hem direkt om man får symtom.

Vid större och utdragna magsjukeutbrott med många sjuka barn på en förskola eller ett familjedaghem kan smittspridningen möjligen begränsas genom att friska syskon som går på samma förskola eller familjedaghem stannar hemma.

Undersökning och utredning

Du och barnet får berätta om besvären när ni söker vård. Läkaren eller sjuksköterskan kan också fråga följande:

  • Hur länge har barnet varit sjukt?
  • Hur ofta har barnet kräks eller haft diarré?
  • Har det varit stora mängder kräks eller diarré?
  • Orkar barnet leka?
  • Har barnet ätit eller druckit något som kan ha orsakat magsjukan?

Frågorna kan också handla om ni nyligen har varit utomlands.

Barnet undersöks

Läkaren undersöker barnets mage genom att känna och klämma försiktigt på den. Blodtrycket, temperaturen och pulsen mäts. Läkaren undersöker också huden och slemhinnorna i munnen genom att titta och känna på dem.

Ibland får barnet lämna prover. De vanligaste proven är blodprov och urinprov, men ibland behövs även prov från bajset.

Behandling

Det är allra vanligast att magsjukan går över av sig själv och att barnet inte behöver vård. Men om barnet till exempel har allvarlig vätskebrist kan barnet behöva få vård på sjukhus för att få vätska och salter direkt in i blodet via dropp. Ibland får barnet också annan behandling på sjukhus.

Är det en magbakterie som har orsakat infektionen kan barnet behöva behandling med antibiotika, men det är ovanligt.

Vad händer i kroppen?

Vid en magsjuka skadas cellerna i tarmens slemhinna av viruset, parasiten eller bakterien. Tarmens slemhinna tar vanligtvis upp vätska, men när den skadas kan tarmen inte ta upp vätska lika bra. Istället förlorar kroppen vätskan genom kräkningar eller diarréer.

Kroppen förlorar både vätska och salter när man har diarré. Barn är mycket känsligare för vätskeförluster än vuxna. Ju yngre barnet är desto snabbare får barnet vätskebrist.

Kräkningar kan leda till att barnet har svårt att behålla den vätskan som hen dricker. Ett litet barn kan snabbt bli sämre om barnet förlorar mer vätska än hen får i sig. Hög feber gör att barnet förlorar ännu mer vätska. Det är därför viktigt att ge dryck redan från allra första början av maginfektionen.

Till toppen av sidan