Avbruten graviditet

Missfall

Missfall är när en graviditet avbryts av sig själv. Fostret stöts ut ur livmodern innan det har växt färdigt. Missfall är vanligt. De flesta missfall sker tidigt i graviditeten. Det betyder oftast inte att det är något fel på ens kropp. Ett missfall minskar inte möjligheten att bli gravid igen.

Ett missfall kan upplevas olika, både för dig som varit gravid och för dig som är närstående. Det kan kännas väldigt ledsamt eller vara en lättnad. Ingen reaktion är konstig eller fel.

Symtom

Ett missfall kan ge ett eller båda av följande symtom:

  • Det blöder från slidan. Ofta är blödningen kraftigare än en mens. Blödningen kan bland annat innehålla slem, tunn vätska och blodklumpar. Hur blödningen ser ut beror på hur långt in i graviditeten missfallet kommer.
  • Det gör ont i magen eller underlivet, ungefär som kraftig mensvärk.

Du kan blöda längre tid än när du har mens. Det är vanligt att blöda i en till två veckor, men en del blöder i upp till fyra veckor.

Ont i magen och blödningar under graviditeten behöver inte betyda missfall. Ofta beror symtomen på något annat.

När och var ska jag söka vård?

Ofta behöver du inte alls söka vård för mindre blödningar.

Hur bråttom det är att söka vård beror på hur mycket blod det kommer, hur länge du har varit gravid och hur du mår i övrigt.

I texten Blödning under graviditet får du vägledning när du bör söka vård och inte.

Kontakta genast en förlossningsavdelning om du är gravid i vecka 22+0 eller senare. Sök då vård även om blödningen är liten.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vad kan jag göra själv?

Vid ett missfall kan du ofta leva på som vanligt. Du kan ta smärtstillande läkemedel om det behövs.  

Det är vanligt att vara ledsen och nedstämd. Då kan det vara bra att prata med någon.

Oftast kan man bli gravid snabbt igen. Men om du inte vill det kan det vara bra att planera för preventivmedel.

Vanliga graviditetstest är känsliga. De kan påvisa graviditet även några veckor efter missfallet, trots att du inte längre är gravid. Det finns särskilda graviditetstest som du kan få från vården. Det särskilda testet är mer pålitligt och kan snabbare visa om du haft missfall.

Hur kan jag minska risken för missfall?

Oftast beror inte missfall på något som du själv kan påverka.

Men det här kan minska riskerna för missfall:

  • Undvik alkoholrökning och andra droger.
  • Var försiktig med vissa läkemedel. Läs bipacksedeln eller rådfråga läkare eller apotekspersonal.
  • Gå ner i vikt om du har fetma. Fetma ökar risken för missfall.
  • Ät extra folsyra. Folsyra är en sorts B-vitamin. Brist på folsyra kan orsaka missbildningar hos fostret. Det kan leda till ett tidigt missfall. Ibland får man inte i sig tillräckligt med folsyra genom maten. Därför rekommenderas extra folsyra till de som försöker bli gravida. Du kan fråga på ett apotek.

Undersökningar och utredningar

En del kan behöva bli undersökta vid ett missfall. Till exempel om du har långvarig eller mycket riklig blödning. En del kan också bli undersökta för att de är oroliga eller vill veta mer.

Då är det vanligt att läkaren gör ett vaginalt ultraljud. Vid ett vaginalt ultraljud går det att se om där finns ett foster och om det lever.

Utredningar vid flera eller sena missfall

Du kan få göra en utredning om du har varit med om tre eller flera missfall i rad. Utredningen består av en gynekologisk undersökning samt blodprover. Blodproverna kan bland annat visa om immunsystemet och sköldkörteln fungerar som de ska.

Även vid sena missfall kan läkaren göra en utredning. Hen undersöker då om det finns en svaghet i livmoderhalsen.

Behandling

Det behövs oftast inte någon behandling vid tidiga missfall.

Kroppen kan behöva hjälp att avsluta missfallet om du blöder mycket eller länge.

Ett missfall kan avslutas med läkemedel. Du kan vara hemma eller på sjukhus när du tar tabletterna. Det beror på hur långt i graviditeten du har kommit och hur du mår.

Missfallet kan också avslutas med en så kallad skrapning av livmodern.

Vilken metod som passar bäst beror på hur du mår. Du kan också själv vara med och påverka.

Vad beror missfall på?

De flesta missfall sker före graviditetsvecka 12. Ofta vet man inte varför det blir missfall.

Det finns några saker som kan påverka att det blir missfall:

  • Kromosomavvikelser hos fostret.
  • Du är över 35 år när du blir gravid.
  • Du har fetma.
  • Du har missbildningar eller muskelknutor i livmodertappen eller livmodern.
  • Du har problem med din sköldkörtel.
  • Du får en infektion som röda hundtoxoplasmos eller listeria när du är gravid.
  • Du har varit gravid många gånger tidigare.

Kroniska sjukdomar kan påverka risken för missfall. Till exempel om du har diabetes eller SLE. Då kan det vara bra att prata med en läkare för att få råd om eventuell behandling. Prata med din läkare, helst redan innan du har blivit gravid.

Troligtvis kan också spermier påverkas av till exempel ålder eller vissa sjukdomar. 

Vad ökar inte risken?

Det kan kännas tryggt att veta vad som inte ökar risken för missfall. Missfall beror till exempel inte på något av följande:

  • Motion.
  • Samlag.
  • Bad.
  • Åka flygplan. En del flygbolag tillåter inte att gravida flyger när det är mindre än två månader till beräknad förlossning. Men det beror på att man inte vill ha några förlossningar ombord på planet.

Mer om missfall

Missfall är när en graviditet avbryts av sig själv och fostret stöts ut ur livmodern innan det har växt färdigt. Det blir inget barn av graviditeten.

Det finns olika typer av missfall.

Tidigt missfall

Missfall före graviditetsvecka 12 kallas för tidiga missfall. De är vanliga.

Sent missfall

Missfall efter vecka 12 är ovanligt. Sena missfall kan bero på en svaghet i livmoderhalsen. Efter vecka 22 räknas det inte som missfall längre utan som fosterdöd.

Fördröjt missfall

Det händer att graviditeten avslutas utan att man märker det direkt. Det kan dröja flera veckor innan du börjar blöda och upptäcker att det har blivit ett missfall. Det kallas för fördröjt missfall eller missed abortion. Det kan upptäckas vid en ultraljudsundersökning eller genom att du så småningom får en blödning.

Upprepade missfall

Det kallas för upprepade missfall om du har haft tre missfall eller fler i rad.

Att bearbeta känslorna

Ett missfall kan vara smärtsamt för alla inblandade. Det hjälper att bearbeta sina känslor och ta dem på allvar. Oavsett hur du känner dig, så brukar det hjälpa att prata med andra om det som hänt. Det kan vara en närstående, en barnmorska eller en kurator.

Du kanske vill träffa en kurator eller en psykolog. Det kan du få hjälp med på en barnmorskemottagning, en gynekologisk mottagning eller en ungdomsmottagning om du är ung. Det gäller både dig som haft missfallet och dig som är närstående.

Komplikationer

Efter ett missfall kan du få en infektion i livmodern, men det är ovanligt. Vid en infektion får du ont, som mensvärk, feber och mer flytningar än vanligt. Då kan du behöva behandling med antibiotika.

Blödningarna efter missfallet ska minska för att till slut försvinna helt. Du bör söka vård om du istället blöder mer.

Bli gravid igen

Kroppen ställer vanligtvis om sig snabbt och det är möjligt att bli gravid redan ett par veckor efter ett missfall.

En del kan få behandling med ett band som förstärker livmoderhalsen. Bandet kallas cerklage. Det kan hjälpa om du har haft flera sena missfall eller om din livmoderhals är kort. Bandet sitter kvar under hela graviditeten och tas bort strax före förlossningen.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Till toppen av sidan