Så växer barn

Skriv ut (ca 7 sidor)
Foto på ett barn som åker rullskridskor.

Barn är olika och växer olika. Det är mycket vanligt att barn i någon fas i uppväxten kan vara längre eller kortare än jämnåriga barn. Hur ett barn växer påverkas av både arv och miljö, men det är ovanligt att det beror på någon sjukdom.

Skriv ut

Den här texten handlar om hur barn växer från födseln fram till puberteten.

För att läsa om hur barnet utvecklas från och med puberteten kan du läs här.

Vad påverkar hur barnet växer?

Vad påverkar hur barnet växer?

Hur barn växer kan bero på många olika saker, bland annat detta:

  • Vilka gener barnet har, bland annat vilken längd de genetiska föräldrarna har och hur de växte som barn.
  • När barnet kommer i puberteten.
  • Hur barnet mår fysiskt och psykiskt.
  • Hur barnet har det under uppväxten.
  • Vad barnet äter. Om barnet får bra och tillräckligt med näring.
  • Om barnet har sjukdomar som påverkar hur hen växer.

Barns gener

Hur långt ett barn är och hur mycket barnet väger beror mycket på de genetiska föräldrarnas längd och hur de växte som barn. Gener avgör om barn växer långsamt eller snabbt, eller om de kommer i puberteten tidigt eller sent. Om barn hela tiden är längre eller kortare än andra barn kan de bero på hur föräldrarna växte.

Men det kan variera mycket. Ibland följer till exempel inte barnet sina föräldrars sätt att växa. Barnet kan exempelvis växa långsammare än vad föräldrarna gjorde, eller komma in i puberteten tidigare än vad de gjorde.

Längden ärvs på ett komplicerat sätt och även anlag som finns längre bak i släkten kan antagligen påverka ett barns längd, även om det inte märks hos föräldrarna.

Puberteten påverkar en del

Hur lång barnet blir beror bland annat på hur fort barnet växer och hur lång tid hen har på sig att växa. När puberteten startar växer barn snabbare under ungefär två år. Sedan saktar takten ner. Därför brukar starten på puberteten spela roll. Barn hinner växa något mer om de kommer i puberteten sent.

Det varierar mycket när barn kommer i puberteten. De flesta barn kommer i puberteten någon gång mellan 8 och 14 års ålder, flickor tidigare än pojkar.

Barn som växer snabbare än jämnåriga och även kommer i puberteten sent kan bli långa. Barn som kommer i puberteten tidigt och växer långsamt, kan bli kortare än förväntat.

För att läsa om hur barnet utvecklas från och med puberteten kan du läsa här.

Mat, näring och trygghet

Hur barn växer påverkas också bland annat av näring och tillgång till sjukvård. Det är till exempel bra mat, rent vatten och vaccinationer.

Näring, närhet och trygghet påverkar också tillverkningen av hormoner i kroppen. Närhet och kroppskontakt är också viktig för att barnet ska känna sig trygga.

Kroppen och hjärnan behöver näring för att kunna utvecklas. Kost som innehåller lite proteiner och lite energi kan göra att barn växer långsammare.

Läs om vad som är bra mat för barn.

Hormoner är viktiga på flera sätt

Kroppen bildar många hormoner. En del styr hur barnet växer.

Ett viktigt hormon är sköldkörtelhormon som bland annat styr hur fort kroppen byggs upp och hur kroppens celler förnyas. För barn upp till ungefär två år påverkar det inte bara längd och vikt utan också hjärnans utveckling. Nyfödda får alltid möjlighet att genomgå test för att se om de har en brist på sköldkörtelhormon. När sådan brist upptäcks får barnet behandling och kan leva utan att ha några besvär.

Barnet kan också ha brist på tillväxthormon. Det påverkar hur barnet växer på längden från sex-nio månades ålder. Hormonet gör också att barnet långsamt blir slankare.

Barn påverkas vid svåra förhållanden

Barn påverkas av om de växer upp utan att få den omsorg och omvårdnad de behöver. De påverkas av bland annat missbruk, fattigdom, krig, hur föräldrarna mår psykiskt och fysiskt och om de själva eller någon närstående är utsatt för våld eller övergrepp.

Läs mer om när yngre barn går upp dåligt i vikt.

Sjukdomar kan påverka hur barn växer

Det är ovanligt att längden och hur mycket eller lite barnet växer beror på någon sjukdom. Men om barnet är mycket kort och föräldrarna är mycket långa kan det vara ett tecken på sjukdom eller att barnet inte mår bra på annat sätt.

Infektioner kan påverka hur barnet växer på kort sikt. Barn kan växa långsammare om de har många infektioner efter varandra. De tar sedan snabbt igen den vikt och längd de förlorade.

Sjukdomar som barnet har länge eller hela livet, så kallade kroniska sjukdomar, kan påverka hur barnet växer även på lång sikt. Några exempel på kroniska sjukdomar är glutenintolerans, reumatiska sjukdomar, hjärtsjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar så som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, njursjukdomar, neurologiska tillstånd eller brist på tillväxthormon.

En del medfödda genetiska sjukdomar gör att barn växer långsammare. Dessa sjukdomar brukar också ge andra symtom som upptäcks tidigt. Ett sådant exempel är Downs syndrom. Även vid andra medfödda genetiska sjukdomar kan barn växa långsamt. Ett exempel är cystisk fibros, ett annat är Turners syndrom. Svåra missbildningar kan göra att barn växer långsammare.

Det finns några mycket ovanliga sjukdomar som kan göra att barn växer mycket snabbt och blir väldigt långa.

Behandling med läkemedel kan påverka

Barn som har någon reumatisk sjukdom och behandlas med höga doser kortison kan växa långsammare. Även behandling med cytostatika kan påverka.

Fäll ihop

Barn i olika åldrar

Barn i olika åldrar

0-2 år

Hur stort barnet är vid födseln beror framför allt på i vilken vecka hen föds. Ju längre tid barnet är i livmodern, desto mer hinner hen växa. För tidigt födda barn växer oftast ikapp andra jämnåriga barn med tiden. Barnets storlek påverkas också bland annat av hur stora föräldrarna är.

Bara några få av de barn som är mycket korta när de föds eller en del som är extremt för tidigt födda, fortsätter att vara korta under uppväxten.

Det första levnadsåret växer barnet snabbare än någon gång senare i livet. Längden ökar i genomsnitt omkring 25 centimeter. Barnet blir tre gånger så tungt.

När barnet är mellan ett och två år växer hen ytterligare omkring tolv centimeter på längden. Vikten brukar öka med ungefär tre kilo.

2-6 år

Barn mellan två och sex år växer ungefär sex till åtta centimeter på längden om året.

Hur mycket barn växer är kopplat till årstiderna. Från ungefär tre års ålder påverkas barnets växande kraftigt av solljus och barnet växer snabbare under våren och sommaren. Längden brukar öka mest på våren och vikten mest i början av hösten.

Den här perioden gör ett tillväxthormon att det så kallade babyhullet försvinner, och barn brukar bli smalare. Hormonerna kan minska om barnet äter för mycket sådant som innehåller mycket energi, till exempel kakor, godis och läsk, eller om barnet småäter ofta. Barnet kan få en övervikt som det kan bli svårt att bli av med. Forskning visar också att det sötsakssug och ätbehov som barnet har vid ungefär 2,5 års ålder riskerar att bli kvar om det inte bryts.

Läs mer om vad barn bör äta i den här åldern.

6-12 år

Barn växer allt långsammare ju äldre de blir.

Men mellan sex och åtta års ålder kan barn under en period växa lite snabbare. Det sker när det bildas mer uppbyggande hormoner.

Exempelvis växer en sjuåring mellan fyra och åtta centimeter om året.

Hur mycket barnet växer beror delvis på hur lång hen är. Den som redan är lång brukar växa mer.

Även nu påverkar solljuset mycket hur barnet växer.

Det är vanligt att barn är mycket smala före puberteten.

Fäll ihop

Går det att räkna ut hur lång barnet blir som vuxen?

Går det att räkna ut hur lång barnet blir som vuxen?

Det finns inget säkert sätt för att beräkna hur lång barnet blir som vuxen. Men genom att utgå från medellängden för de genetiska föräldrarnas får du fram en siffra.

Gör så här: Lägg ihop föräldrarnas längder. Dra ifrån 13 centimeter för en flicka eller lägg till 13 centimeter för en pojke. Dela sedan med två. Så får du fram den så kallade medelföräldralängden. Nio av tio barn får en längd som hamnar i intervallet tio centimeter över eller tio centimeter under den siffran.

Fäll ihop

Tillväxtkurvor

Tillväxtkurvor

Hur barnet växer kallas inom vården ofta för tillväxt.

På bvc och elevhälsan används så kallade tillväxtkurvor. Barnet mäts och vägs flera gånger genom åren. Varje barn har en egen längdkurva och en egen viktkurva.

Barnets kurvor jämförs med kurvor som visar genomsnittet för barn i samma ålder. Genomsnittskurvorna beskriver hur friska barn förväntas växa i genomsnitt och hur stor variationen är mellan friska barn.

Barnets kurvor visar till viss del hur barnet mår och om hen får i sig tillräckligt med näring. Om barnet följer sina kurvor är det ett gott tecken.

Om barnet avviker för mycket från genomsnittet kan hen behöva undersökas och utredas. Det kan vara ett tecken på att barnet exempelvis har en sjukdom eller får i sig för lite näring.

Det är ganska få barn som ligger väldigt mycket under eller över genomsnittet.

När vården pratar om att ett barn är kort eller långt i förhållande till jämnåriga barn, är det utifrån tillväxtkurvorna. Att vara väldigt lång jämfört med barn i samma ålder kallas inom vården för långvuxenhet. Att vara väldigt kort jämfört med barn i samma ålder kallas inom vården för kortvuxenhet.

Tillväxtkurvorna kan användas tills barnet är 18 år.

Vården kollar också på hur de genetiska föräldrarna växte och hur långa de är. De ser hur barnet växer i förhållande till sina föräldrar. De kollar om barnet växer som förväntat.

Personalen kan visa och förklara ditt barns längd- och viktkurvor. Fråga om du undrar över något eller känner oro.

Fäll ihop

Behöver jag söka vård?

Behöver jag söka vård?

Barn växer olika och det kan vara svårt att veta hur mycket ditt barn ska växa. Om du har funderingar eller känner oro för hur ditt barn växer kan du prata med personal på bvc eller vårdcentralen. Går barnet i skolan kan ni också prata med elevhälsan.

Det kan till exempel vara om du har funderingar på om ditt barn får i sig tillräckligt med näring. Då kan du behöva komma i kontakt med en dietist. Det är en specialist på kost.

När behöver jag söka vård?

Bvc och elevhälsan i skolan brukar upptäcka om barnets längd behöver utredas.

Barnet brukar behövas undersökas eller utredas när en eller flera av dessa punkter uppfylls:

  • Att barnet växer långsamt eller stannar av i sin längd.
  • Att barnet vid två års ålder inte har närmat sig den längd som förväntas.
  • Att barnet tidigare har vuxit som förväntat, men gör det inte längre.
  • Att en flicka är kort i förhållande till sin förväntade längd samtidigt som hon inte har kommit i puberteten när de flesta i samma ålder har det.
  • Att en flicka som är yngre än 8 år och en pojke som är yngre än 9 år börjar växa snabbare. Ibland märks också tecken på att hen börjar komma in i puberteten.

Kontakta elevhälsan, bvc, en vårdcentral eller en barnläkarmottagning om du tror att barnet behöver undersökas.

Kan vara jobbigt för barnet

Om ditt barn mår dåligt av hur hen växer kan barnet eller ni tillsammans kontakta vårdcentralen, elevhälsan eller en ungdomsmottagning. Är barnet yngre än sex år kan ni också kontakta bvc. Ibland kan det kännas bra för barnet att få prata med någon.

Ju äldre barnet är, desto viktigare blir det att barnet själv deltar i diskussioner och beslut om en eventuell behandling. Det blir särskilt viktigt under tonåren.

Barn ska vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn ska vara delaktig eller får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnet ska alltid få uttrycka sina behov och tankar. Barnet ska få vara med och bestämma utifrån sin ålder och mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att ni förstår informationen ni får av vårdpersonalen. Ni har rätt att få all information ni behöver av vårdpersonalen.

Ställ frågor om ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro. Om det behövs tolkning till andra språk kan ni ha rätt att få det. Ni kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Fäll ihop

Utredning och behandling om barnet är längre eller kortare än barn i samma ålder

Utredning och behandling om barnet är längre eller kortare än barn i samma ålder

Det är ovanligt att barn behöver behandling.

Utredning och behandling om barnet är kortare än jämnåriga barn

Barn som söker vård för kortvuxenhet blir noggrant utredda. Läkaren bedömer hur barnet har vuxit med hjälp av tillväxtkurvan, och bedömer om barnet har kommit i pubertet. Barnet får också lämna blodprover. Blodproverna är till för att upptäcka om barnet har någon sjukdom.

En röntgenundersökning av skelettet ingår också ofta för att bedöma skelettets mognad i förhållande till barnets ålder.

Ofta visar det sig att det inte beror på någon sjukdom eller störning.

Om barnet har brist på tillväxthormon kan hen behandlas med sådant hormon. Barn som inte har brist kan inte behandlas med detta.

Utredning och behandling om barnet är längre än jämnåriga barn

Det är mycket ovanligt att barn behandlas för att de är långa. Men om ett barn är mycket långt och mår dåligt av sin längd kan det ibland vara aktuellt med behandling.

En operation kan ibland stoppa hur barnet växer. Då förstörs vissa av skelettets tillväxtzoner. Tillväxtzoner är de delar av skelettet som finns nära änden av benen. Skelettet växer på längden och när tillväxtzonen förstörs kan inte skelettet växa mer. Behandlingen har nackdelar och genomförs enbart om det finns starka skäl. Om tillväxten stoppas i exempelvis ett tillväxtområde i benet fortsätter resten av benet och armarna att växa.

Inför en eventuell behandling utreds barnet. Barnet får då bland annat genomgå en röntgenundersökning för att läkaren ska se hur färdigvuxet skelettet är.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-09-06
Skribent:

Lars Gelander, barnläkare, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Redaktör:

Jenny Magnusson Österberg, 1177.se

Fotograf:

Juliana Wiklund