Ménières sjukdom

Skriv ut (ca 3 sidor)

Ménières sjukdom är en sjukdom i innerörat som ger återkommande anfall av yrsel. Det är vanligt att dessutom få en varierande hörselnedsättning, tinnitus och tryckkänsla i ena örat. Behandlingen går bland annat ut på att motverka stress men det finns även läkemedel som kan hjälpa.

Skriv ut

Symtom

Symtom

Dessa symtom är vanliga vid Ménières sjukdom:

  • Du får kraftig yrsel utan att ha gjort något särskilt.
  • Yrseln varar mellan tjugo minuter och upp till sex timmar.
  • Yrseln förvärras när du rör på huvudet.
  • Du mår illa och kräks.
  • Du får nedsatt hörsel på ena örat samtidigt med yrseln.
  • Du får lock för ena örat.
  • Du får tinnitus i ena örat.

Mellan anfallen mår du som vanligt men du kan höra dåligt och ha lock för och tinnitus i ena örat.

Det mest typiska symtomet vid Ménières sjukdom är att symtomen från öronen varierar. Ibland hör du dåligt och har mycket tinnitus, ibland är hörseln bra och du har ingen tinnitus.

Du kan få förkänningar före anfallet

Många kan känna av att ett anfall ska ske. Det kan kännas under någon timma upp till några dygn innan. Då kan du få symtom som ljudförvrängning, tinnitus och tryck i ena örat.

Varierar hur ofta anfallen kommer

Det varierar mycket hur ofta anfallen kommer. Du kan få upprepade, täta anfall, men ibland kan det gå flera år utan att du känner några symtom.

På sikt ger sjukdomen ofta nedsatt hörsel och tinnitus på ena örat.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har Ménières sjukdom. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Den viktigaste undersökningen är en hörselundersökning. Den bör göras när du upplever att hörseln är sämre. Om hörselsymtomen med nedsatt hörsel, lock och tinnitus har försvunnit får du ibland komma tillbaka och göra testet när du känner att örat är sämre igen.

Läkaren gör också undersökningar för att utesluta att yrseln beror på något annat. Ibland görs en magnetkameraundersökning. Ofta får du en remiss till en öron-näsa-halsläkare för fortsatt utredning.

Det finns inget blodprov eller annan undersökning som kan visa att du har Ménières sjukdom. Diagnosen ställs när läkaren hittar den varierande hörselnedsättningen som är typisk för Ménières sjukdom och när du har de återkommande anfallen.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det är bra att undvika skadlig stress, att minska saltet i maten och att vara fysiskt aktiv. Det är också bra att få tillräckligt med sömn och vila.

Det finns idag ingen behandling som kan hjälpa mot hörselnedsättning och tinnitus. Men det finns behandling som lindrar, till exempel att använda hörapparat och KBT.

Vid yrselanfall kan du ta läkemedel som minskar yrsel och illamående. Du kan ta dessa om du har förkänningar att ett anfall är på väg. Det kan räcka med den här behandlingen om du bara har några anfall om året.

Du som har stora besvär med täta attacker kan få behandling så att attackerna kan försvinna helt. Det kan till exempel vara ett litet rör genom trumhinnan eller vätskedrivande läkemedel. Det gäller för läkaren och dig att tillsammans komma fram till vilken behandling som passar just dig bäst.

Under perioder med täta anfall kan du ta läkemedel mot yrsel två till tre gånger per dygn under två till fyra veckor. Det kan lindra och hjälpa till att avbryta perioden med symtom.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Det är inte klart vad Ménières sjukdom beror på. Sjukdomen anses bero på en störd reglering av trycket i de vätskefyllda gångarna i innerörat. 

Risken att få sjukdomen ökar om du har en nära släkting som har Ménières sjukdom eller om du har eller har haft migrän. Ibland kan du ha migränattacker med bara yrsel, illamående och kräkningar utan huvudvärk. Den formen av migrän är svår att skilja från Ménières sjukdom.

De flesta som har sjukdomen har en ganska lindrig form med enstaka yrselanfall.

Oftast börjar besvären i 40-årsåldern, ibland senare. Det är mycket ovanligt att barn får Ménières sjukdom.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-03-05
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden.

Granskare:

Mikael Karlberg, läkare, specialist i öron-näsa-halssjukdomar, Skånes Universitetssjukhus, Yrselcenter Skåne